Studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker hur fem religionslärare för gymnasiet och högstadiet enligt sig själva framställer hinduism och buddhism i sin undervisning. Syftet med studien är att förstå informanternas erfarenheter och reflektioner kring sin egen undervisning samt hur de framställer sin undervisning. Undersökningen utgår från den postkoloniala teoribildningen där begreppet orientalism haft en central roll med en utgångspunkt på ett vi- och dom-perspektiv. I studien används Edward Saids tolkning av begreppet orientalism där han anser att orientalismen inte är en verklighetstrogen diskurs om orienten utan det är en diskus om den europeisk-atlantiska makten över orienten. Edward Said vill med sin bok Orientalism visa att det finns en skillnad på ”vi” och ”dom” och att det skapats föreställningar om orienten som västerlandets motbild, som ”det annorlunda”. Orienten framställs som något outvecklat medans occidenten framställs som något utvecklat och upplyst vilket ligger till grund i ett slags maktförhållande.[1]
I resultatet av studien framkommer det att samtliga lärare talar om hinduism och buddhism ur ett vi- och dom-perspektiv. Där ”vi” representerar Sverige, oftast ur sekularistisk perspektiv och i viss mån ett kristet medan ”dom” eller ”de andra” representerar det annorlunda från denna norm inom hinduismen och buddhismen samt de länder där religionerna är dominerande. Det är tydligt i intervjuerna med lärarna att det som definieras som ”vi” är det som är bekant och ligger nära den svenska, västerländska normen medan det som är mer obekant och som skiljer sig från denna norm definieras som ”dom”. Man såg även en benägenhet av att ”vi” var i relation med modernitet och utveckling medan ”dom” var i relation till det mer primitiva och traditionella. Resultatet av studien överensstämmer med vad tidigare forskning har visat där man tittat på läroböcker i religion samt observerat lärare som undervisat i religionsämnet vilket förstärker bilden av hur hinduism och buddhism framställs i undervisningen.