Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Är skolgången för elever med ADHD vid ett vägskäl?
Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS).ORCID iD: 0000-0001-8598-3365
2018 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

ADHD-klasser som är utformade specifikt för elever med diagnosen ADHD är i motsats till inkludering. Enligt en nationell enkätstudie finns sådana klasser i en del kommuner men inte i andra. Totalt sett finns få studier som visar hur skolsituationen ser ut för elever med ADHD i svensk skola. Resultaten från den tidigare nämnda enkätstudien visade på stora skillnader mellan de ingående kommunerna (svarsfrekvens 76%). I den efterföljande fördjupade studien ingick tio parvis matchade kommuner, fem med ADHD-klasser och fem utan. Utbildningsledare på policy- respektive praktik-nivå intervjuades, eftersom de tidigare enkätresultaten hade visat att dessa båda typer av utbildningsledare var de som hade initierat tillkomsten av ADHD-klasser. I sådana klasser används en specifik metodik och pedagogik, enligt enkätsvaren.

Syftet (förkortat) var att studera och beskriva utbildningsledarnas tankesätt (mindsets) relaterat till utformningen av skolgången för elever med ADHD.

Analysen gjordes utifrån två dimensioner, 1, undervisning och 2, hanterande av beteende. Den visade att många av intervjupersonerna hade tankesätt i linje med neuropsykiatrins forskningsresultat och riktlinjer. Ett sådant tankesätt utmärks av användning av: mediciner, terapi och behaviorism. Många intervjupersoner beskrev en upplevd påverkan från ”neuropsykiatrin” som kunde vara direkt (t. ex. från BUP eller ADHD- centra) eller indirekt (t. ex. från föräldrar vars barn är patienter hos BUP). Analysen visade också på förekomst av tankesätt som betonade ett integreringstänkande respektive ett inkluderingstänkande. I de kommunprofiler som urskildes så visade dessa att kommunernas företrädare i några fall hade distinkt olika sätt till att förhålla sig till skolgången för elever med ADHD. 

De långsiktiga konsekvenserna för elever med ADHD diskuteras utifrån: innehållet i neuropsykiatriskt utformad skolgång, olika slags alternativ till en sådan skolgång samt till avsaknaden av utvärderingar av ADHD-klasser. Länk till artikeln: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13632752.2018.1462974

Place, publisher, year, edition, pages
2018.
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-42196OAI: oai:DiVA.org:hj-42196DiVA, id: diva2:1267590
Conference
Forskningsbaserad undervisning - Teori och praktik i samverkan, Högskolan för lärande och kommunikation och Jönköpings kommun, 13 november, Jönköping.
Available from: 2018-12-03 Created: 2018-12-03 Last updated: 2019-10-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Malmqvist, Johan

Search in DiVA

By author/editor
Malmqvist, Johan
By organisation
HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS)
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 166 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf