Customization is an important way for suppliers to offer value to customers and to be competitive. There is a variety of methods suppliers can adopt to offer customization. What they have in common is that some form of interaction between customer and supplier is required as customization is based on involving individual customers in specifying a solution to be produced. This can be achieved, for example, by allowing the customer to choose from components or values that have been defined in advance, later to be assembled or put together according to the customer's wishes. As the possibilities for customization are clearly defined in advance, the supplier can rationalize their procedure to capture customer needs and propose an appropriate solution. This differs from cases where the customer is already involved in the development, design, or engineering stage ± so-called engineer-to-order (ETO) scenarios. Here, the customer is not bound to predefined possibilities for customization, which means that the interaction required to define the solution can extend beyond that required when customization possibilities are predefined and thus limited. In this thesis, customization-based interaction in ETO is investigated, both with the intention of improving the understanding of interaction in this context as such but also to offer ways of explaining how some approaches to customization have implications for interaction that differ from others. The result of the research consists of an account of how interaction is manifested in ETO and how different approaches to customization can be understood to clarify their implications for how solutions are defined.

Kundanpassning är ett viktigt sätt för leverantörer att erbjuda värde till sina kunder och på så vis vara konkurrenskraftiga. Det finns en rad olika metoder som leverantörer kan anta för att erbjuda kundanpassning. Gemensamt är att någon form av interaktion mellan kund och leverantör förutsätts, då kundanpassning baseras på att involvera den enskilda kunden i att specificera den lösning som ska produceras. Det kan exempelvis göras genom att kunden tillåts välja mellan olika komponenter eller värden som definierats i förväg, som därefter monteras eller sätts samman enligt kundens önskemål. Eftersom möjligheterna till kundanpassning är tydligt definierade i förväg kan leverantören därför rationalisera deras procedur för att fånga upp kundkrav och föreslå en lämplig lösning. Denna metod skiljer sig från fall då kunden involveras redan i utvecklings, design, eller konstruktionsfasen, så kallade konstruktion-mot-order (engineer-to-order, ETO) scenarion. Kunden är i dessa fall inte bunden till fördefinierade möjligheter för kundanpassning, vilket gör att interaktionen som krävs för att definiera lösningen inte kan rationaliseras i samma utsträckning. I denna uppsats undersöks kundanpassningsbaserad interaktion i ETO, både med avsikt att förbättra förståelsen för interaktion i denna kontext som sådan men även för att erbjuda sätt att förklara hur vissa förhållningssätt till kundanpassning har implikationer för interaktion som skiljer sig från andra. Resultatet av forskningen utgörs av en redogörelse för hur interaktion tar sitt uttryck i ETO samt hur olika förhållningssätt till kundanpassning kan förstås för att tydliggöra deras innebörd för hur lösningar definieras.