Syftet med detta examensarbete är att undersöka två olika grundförstärkningsmetoder på sulfidjord, vertikaldränering med förbelastning samt förbelastning, och komma fram till vilken metod som är lämpligast med avseende på sättningar, portryck och hållfasthet. Anledningen till detta arbete är att sulfidjord har dålig bärighet och är sättningsbenägen, vilket gör det till en nödvändighet att förstärka jorden innan byggnation. Sulfidjord har dålig miljöpåverkan vid kontakt med syre och ska inte grävas upp. Därför är de två förbelastningsmetoderna bra att använda på denna typ av jord. I Sverige finns jorden främst längs Norrlandskusten, vilket är det område som rapportens undersökningar kommer från.Datainsamlingsmetoderna som legat till grund för arbetet har huvudsakligen samlats in genom kvalitativa insamlingsmetoder i form av litteraturstudier av tidigare forskningsarbeten samt intervju med sakkunnig geotekniker. Genom dokumentanalys har kvantitativ insamlingsmetod använts, då insamling av mätvärden från undersökningar genomförts för att ta fram ett resultat.Resultatet sammanställdes och visade att vertikaldränering med förbelastning är en mer optimal förstärkningsmetod att utgå från, utifrån de faktorer som har undersökts. Vid vertikaldränering med förbelastning går tidsförloppet fortare för sättningar och protrycksutjämning. De olika försöken har sammanställts i tabell och ett resultat kunde fås.De skrivna frågeställningarna som behandlades och besvarades i rapporten visade på att vertikaldränering har en snabbare inverkan. Tid kan sparas om metoden väljs och byggnation kan därefter göras på den styvare jorden. Denna rapport har begränsats då den bara behandlar två specifika förstärkningsmetoder. Ekonomiska aspekter och miljöpåverkan tas inte med i rapporten för att inte riskera att ämnet blir stort. Nyckelord: förbelastning, förstärkningsmetoder, sulfidjord, vertikaldränering och överlast.