Bakgrund: Barnhälsovården har en viktig roll för folkhälsan. Enligt studier är det en utmaning att erbjuda hälsovård till personer med varierande kulturellt och nationellt ursprung. Brist på kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal kan leda till missbedömningar och felaktiga beslut gällande hälsovårdande insatser. Sjuksköterskor inom barnhälsovården har uppgett att det finns stora behov av kunskapsutveckling om kulturella förhållanden i mötet med familjer med utländsk härkomst. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans beskrivning av sin kulturella kompetens i mötet med barn och familjer med utländsk bakgrund inom barnhälsovård.  Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom barnhälsovården har utförts under februari och mars, 2018. Intervjuerna har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en deduktiv ansats med utgångspunkt från Campinha-Bacotes modell för kulturell kompetens.  Resultat: Sjuksköterskornas beskrivning av sin kulturella kompetens var på många områden god. Kulturell kompetens uppnåddes genom egna och kollegors erfarenheter, faktasökning eller via direkta frågor till familjerna. Språkbarriärer upplevdes som ett hinder i mötet. Samtliga sjuksköterskor önskade mer utbildning och riktlinjer via sin arbetsplats.  Slutsatser: Mer utbildning och anpassade riktlinjer för sjuksköterskor inom barnhälsovården för en mer likvärdig och anpassad omvårdnad utifrån barnet och familjens behov. Detta även för att förbättra sjuksköterskors säkerhet och trygghet i bedömningar och i mötet med barn och familjer från andra kulturer.

Title: Nurses cultural competence in child health services. Background: The child health services has an important role in public health. According to studies it is a challenge to offer healthcare to people of different cultural and national origin. Lack of cultural skills in healthcare professionals can lead to misjudgement and wrong decisions regarding healthcare efforts. There is a need for knowledge development about cultural conditions in the meetings with families with foreign origin.  Aim: The aim is to highlight the nurse's descriptions of their cultural competence when encountering children and families with a foreign background within child health services.  Method: Twelve semi-structured interviews have been conducted in February and March, 2018. The interviews have been processed through qualitative content analysis based on a deductive approach to Campinha-Bacote's model.  Result: The nurse's description of their cultural competence was good in many areas. Cultural skills were achieved through own and colleagues' experiences, fact finding and direct questions to the families. Language barriers were perceived as a major obstacle. All nurses wanted more education and guidance through their workplace.  Conclusion: More education and adapted guidelines for nurses in child health services for equal and adapted nursing after the child and family needs. This also to improve the safety in assessments and in the meeting with children and families from other cultures.