Sammanfattning

Bakgrund Antalet människor som tvingas lämna sina hem på grund av krig och förföljelse ökar. Bland dessa finns asylsökande barnfamiljer som söker trygghet i Sverige.  Att arbeta som sjuksköterska inom barnhälsovården innebär att ställas inför nya utmaningar när det gäller att bemöta dessa familjer på bästa sätt. En förutsättning för att detta mål skall uppnås är att sjuksköterskan inom barnhälsovården arbetar familjefokuserat, det vill säga att se och bemöta barnet och familjen som en helhet och ta hänsyn till familjens kulturella bakgrund.

Syfte Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med asylsökande familjer inom barnhälsovården. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervju genomfördes med tolv sjuksköterskor inom barnhälsovården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier.

Resultat Kategorierna som framkommer är; utmaningar, begränsningar samt utveckling. Det finns en utmaning i mötet med människor från andra kulturer på grund av missförstånd och kulturkrockar. Barnhälsovårds sköterskor upplever begränsningar på grund av bland annat kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter. De finner arbetet med asylsökande barnfamiljer utvecklande både personligen och i arbetet.

Slutsats Sjuksköterskan inom barnhälsovården är en nyckelperson för de asylsökande familjerna. Hen skall applicera transkulturell omvårdnad och familjefokuserad omvårdnad som komplement till varandra för att säkerställa ett gott möte.

Summary

Background the number of people forced to flee their home because of war and persecution is increasing. Those fleeing include families with children seeking asylum and safety in Sweden.  This situation presents a new set of challenges for Child Health Nurses in particular when it comes to responding to these children and families more effectively. A prerequisite for achieving this objective is that the nurse operates a family-oriented approach-, that is, to address the family as a whole and to be cognisant of their cultural backgrounds.

Purpose was to describe the nurses' experiences of meeting asylum seeking families within the child health services.

Method A qualitative semi structured interview was conducted with twelve nurses in child health care. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories and eight subcategories.

Results and Analysis the categories found were; challenges, constraints and development. There is a challenge in dealing with people from different cultures due to misunderstandings and cultural conflicts. Children Health Nurses experience restrictions on ground such as the cultural differences and communication difficulties. They find working with asylum seeking children and their families developing.

Conclusion Child Health Care Nurses are key persons for the asylum seeking families. They should apply a transcultural nursing care and family-centered nursing as a complement to ensure a good meeting.