Inferenser, dvs. att ”läsa mellan raderna”, är en förmåga som består av att kunna dra slutsatser av det som står implicit uttryckt i texten. Det finns ett flertal aspekter som visar att det torde vara relevant att utforska på vilket sätt inferenser kan fungera som en ingång till att utveckla mellanstadieelevers läsförståelse. Förmågan att göra inferenser beskrivs som ett problematiskt område i läsförståelseundervisning, samtidigt som det förespråkas som en viktig förutsättning för en fördjupad läsförståelse (Franzén, 1993). Forskare (se t.ex. Ewald, 2007) belyser att undervisning i läsförståelse behöver ses över då den i allt för stor utsträckning består av att elever lämnas till att förstå texter på egen hand, snarare än att skapa förutsättningar för elever att utveckla förmågor som fördjupar deras läsförståelse. En annan problematik uppstår om läsförståelseundervisning stannar vid att träna på att utföra olika lässtrategier, vilket rent av kan vara hindrande avseende elevers förmåga att förstå texten på ett djupare plan (se t.ex. Westlund, 2013). Langer (2005) menar att elever som får deltaga i en social kontext kan utveckla sin läsförståelse genom att de i litteratursamtal får utforska texters möjligheter, reflektera över innehållet, vidga eller få klarhet i sina uppfattningar. Skönlitteraturen kan användas som en ingång för eleverna att bli bättre litterära tänkare samt att frågor och nya perspektiv kan utveckla och berika detta (Langer, 2005). I Sverige har ett antal studier publicerats som framhåller vikten av skönlitteratur och litteratursamtal i den meningsskapande undervisningsprocessen (se t.ex. Schmidt, 2013; Westlund, 2013; Ewald, 2007). Med utgångspunkt i dessa studier finns det ett behov av att utveckla läsförståelseundervisningen på mellanstadiet som öppnar upp för elevers möjligheter att engagera sig i texters innehåll samt kunskap om vad det innebär att kunna förstå texter på djupet.
Studien tar sin utgångspunkt i ett pågående licentiatprojekt i svenskämnets undervisningspraktik i skolans mellanstadium. Det teoretiska ramverket utgörs av variationsteori och fenomenografi. Studiens metodologi är learning study. Studiens relevans för forskningsfältet kan för det första ses som ett bidrag till ett fördjupat kunnande om inferenser och för det andra som didaktiskt användbart för att öppna upp nya vägar och möjligheter för mellanstadieelever att läsa skönlitteratur på ett fördjupat och reflekterande sätt.
Min forskningsfråga är:
• Vad behöver mellanstadieelever urskilja för att kunna göra inferenser i noveller?
Initialt lärandeobjekt december 2016:
• Förmågan att kunna göra inferenser av huvudkaraktärens personlighetsdrag utifrån texten.