Skatteverket identifierade tidigt förekomsten av koncerninterna skatteplanerings-förfaranden med ränteavdrag. Regeringen befarade att den svenska skattebasen skulle urholkas om åtgärder mot dessa förfaranden inte vidtogs. 2009 infördes de första ränteavdragsbegränsningsreglerna för att sedan utvidgas 2013. De svenska reglerna har effekten att utländska bolag drabbas av begränsningarna i högre omfattning än inhemska, vilket innebär att reglerna riskerar att inskränka den fria etableringsrätten inom EU.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna är förenliga med etableringsfriheten inom EU. Frågan kring reglernas förenlighet med EU-rätten är viktig för alla som verkar på den inre marknaden inom EU. Uppfattningarna kring frågan är tvetydig. Kritik har framförts mot att reglerna inte är förutsebara och rättssäkra eftersom de innehåller ett flertal oklara begrepp och att tillämpningsområdet därmed inte är klarlagt.

Efter utredning av frågan anser uppsatsförfattaren att reglerna medför ett hinder mot den fria etableringsrätten eftersom reglerna gör det mindre attraktivt för utländska bolag att etablera sig i Sverige. Ränteavdragsbegränsningsreglerna skulle kunna rättfärdigas genom en kombination av rättfärdigandegrunder åberopade tillsammans med grunden om att motverka skatteflykt. Emellertid medför reglernas nuvarande utformning att det föreligger brister rörande reglernas rättssäkerhet och förutsebarhet. En reglering som inte uppfyller dessa krav anses inte heller uppfylla kravet på proportionalitet. Ränteavdragsbegränsningsreglerna utgör därmed en inskränkning mot den fria etableringsrätten som inte kan rättfärdigas.

The Swedish tax authority early identified the presence of intra-group tax planning procedures with interest deductions. The government feared that the Swedish tax base would be eroded if measures against these procedures were not implemented. Regulation regarding interest deduction limitation within an intra-group was first introduced in 2009 and then expanded in 2013. The Swedish regulation affect foreign companies to a higher extent compared to domestic companies. This means that the regulation may constitute a restriction on the freedom of establishment in the EU that is prohibited.

The purpose of this thesis is to investigate whether the Swedish regulation regarding interest deduction limitation are compatible with the freedom of establishment within the EU. The question about the compatibility with EU law is crucial for anyone operating in the internal market within the EU. Opinions concerning the issue are today ambiguous. Criticism has been raised concerning the predictability and legally certainty of the regulation, merely because of the number of vague concepts within the wording of the regulation. The scope is therefore not clear. The thesis concludes that the regulation in fact constitutes a restriction on the freedom of establishment since it becomes less attractive for foreign companies to establish themselves in Sweden. The interest deduction limitation regulations may be justified by a combination of grounds, invoked together with the ground concerning tax avoidance. However, the regulation in its current layout, lack in legal certainty and predictability and therefore also in proportionality. Hence, the regulation regarding interest deduction limitation constitutes a restriction on the freedom of establishment that cannot be justified.