Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård. Patienterna önskar uppmuntran till att hålla kontakt med vänner och att delta i gruppaktiviteter. De behöver hjälp att utveckla intressen och se möjligheter. När kommunikationen brister, såsom vid språkbarriärer, kan viktig information missas vilket är farligt och ibland irriterande för både personal och patienter. Vården blir mer tidskrävande och av sämre kvalitet. De mest använda kommunikationsstrategierna har identifierats: professionell tolk på plats, professionell telefontolk, flerspråkig sjukvårdspersonal, anhöriga som tolk, övriga verbala strategier och icke-verbala strategier. Strategierna upplevs som olika effektiva av sjukvårdspersonal och patienter. De professionella tolkar som finns används inte alltid på grund av att det anses tidskrävande att anordna tolksamtal, okunskap om tolkanvändning samt kostnaden. Anhöriga träder ofta in och tolkar och vid dessa tillfällen kan det hända att viktig information inte når fram och att egna åsikter vävs in. Några föredrar ändå anhörigtolk då de inte känner att det kan lita på tolkens tystnadsplikt.  Teoretisk anknytning för litteraturstudien görs till Antonovskys KASAM, Känsla av Sammanhang.

Swedish health care is working with many immigrants and asylum seekers whom are suffering from mental disorders. In the psychiatric care, communication is especially important, and if patients and health care staff do not speak the same language health care staff will front communication barriers. With this qualitative literature study useful communication strategies has been identified as well as important components for good communication. These are: the attitude of the health care staff, information and support and help. It is important that nurses and other health care staff are interested, that they are listening, shows on empathy, and on cultural knowledge within the psychiatric care. Patients wish to get encouraged to keep in contact with friends and to participate in group activities. They need help to develop interests and to see possibilities. When the communication is poor, as in language barriers, important information might be omitted. This is dangerous and sometimes annoying for both health care staff and the patient. Taking care of the patient will take longer time and the quality will be poorer. The most used strategies for communication has been identified as: professional interpreters on sight, professional phone interpreters, bilingual health care staff, and relatives as interpreters, other verbal strategies and non-verbal strategies. Health care staff and patients experience these strategies as effective in different ways. Even though there are professional interpreters, they are not always used due to reason as time deficiency, too little knowledge about how to contact an interpreter and also for financial issues. Often relatives have to interpret, and in these situations important information might be omitted and own thoughts or opinions put forward. Some patients though, prefer the relatives to translate, since they not always trust the confidentiality of the interpreter. As a theoretical framework, Antonovskys’ SOC, Sense of Coherence, has been used in this literature study.