Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
KUD- a scale for clinical evaluation of moderate-to-severe dementia
Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. Ageing - living conditions and health. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology.
Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. Ageing - living conditions and health.
Show others and affiliations
2011 (English)In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 20, no 11-12, p. 1542-1552Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Aim.  To develop a test of cognitive performance in persons with moderate-to-severe dementia.

Background.  Various instruments are used to assess the course of dementia and to evaluate treatments in persons with dementia. Most neuropsychological assessments are inappropriate for measuring cognitive abilities in persons with severe dementia, because these persons perform at floor level in such measurements.

Design.  A cross-sectional research design.

Methods.  The test (Clinical Evaluation of Moderate-to-Severe Dementia; Swedish acronym: KUD) was developed from a pool of 25 test items with the final KUD consisting of 15 items. Reliability and validity were established using 220 subjects (with various dementia diagnoses) with scores of Mini-Mental State Examination between 0–20. Approximately two weeks after the first test, 116 of the original 220 subjects were retested.

Results.  A factor analysis with the 15-item scale revealed an interaction factor comprising three items and a cognitive performance factor with 12 items. The internal consistence reliability was 0·93 for the KUD (Cronbach’s alpha). Test–retest reliability was also high (0·92) and correlation between the KUD and the MMSE (≤20) was high (r = 0·80).

Conclusion.  The KUD seems to be a valid, reliable performance-based assessment scale for measuring cognitive performance in persons with MMSE score below 12 or 15 points.

Relevance to clinical practice.  It is of outmost interest that cognitive performance can be easily followed for persons with moderate-to-severe dementia in, for example, drug therapies and other therapies, but also in terms of treatment of and support to the person based on his or her abilities.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. Vol. 20, no 11-12, p. 1542-1552
Keywords [en]
cognition, dementia, functional ability, KUD, measurement, performance-based assessment
National Category
Gerontology, specialising in Medical and Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-15536DOI: 10.1111/j.1365-2702.2010.03619.xOAI: oai:DiVA.org:hj-15536DiVA, id: diva2:426012
Available from: 2011-06-22 Created: 2011-06-22 Last updated: 2018-06-26Bibliographically approved
In thesis
1. Välbefinnande och demens: Aspekter på välbefinnande hos äldre personer med måttlig till svår demens
Open this publication in new window or tab >>Välbefinnande och demens: Aspekter på välbefinnande hos äldre personer med måttlig till svår demens
2011 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Personer som lever med demenssjukdom såväl som mentalt friska människor behöver uppleva välbefinnande. Ett viktigt mål i vården och omsorgen av personer med demens är därför att hitta vägar för att försöka främja välbefinnande hos personen. Avhandlingens övergripande syfte varatt utveckla kunskap om aspekter av betydelse för att äldre personer med måttlig till svår demens ska uppleva välbefinnande.

Avhandlingen baseras på empiriskt material från fyra delstudier. Den första delstudien, I(etnografi) genererade fältanteckningar från 31 observationstillfällen samt nio kvalitativa intervjuer med vårdgivare, så kallade kontaktmän till personen med demens. Delstudie II(testutveckling/tvärsnittsstudie) utgjordes av 336 testprotokoll som bearbetades statistiskt. Materialet i delstudie III (reformulerad grundad teori) innefattade 18 kvalitativa intervjuer med personer med demens samt 18 observationsprotokoll från observation av icke-verbalt språk. Den sista delstudien (IV) (konstruktivistisk grundad teori) bestod av fältanteckningar från 24 videoinspelningar av Egentids-situationer och 24 kvalitativa intervjuer med personer med demens samt åtta kvalitativa intervjuer med vårdgivare.

Resultatet från avhandlingens studier visar att de kognitivt friska personerna som finns i personens närhet har en avgörande betydelse för upplevelsen av välbefinnande hos personer med måttlig till svår demens. För att interaktion ska vara önskvärd och ge välbefinnande måste den mentalt friska parten ha kunskap och insikt om att det finns en större medvetenhet hos personen med måttlig till svår demens än vad det omedelbara intrycket av förmågor ger. Om denna insikt saknas finns risk att interaktionen kan leda till kränkning i stället för välbefinnande. Det är förmodligen av betydelse att ha kunskap om och försöka fånga personens kvarvarande förmågor istället för att fokusera på brister. Kunskap om kvarvarande förmågor och till exempel överinlärda förmågor som fångas i anpassade test kan bidra till en mer positiv syn på personen och innebära att kvarvarande förmågor bättre tas tillvara, vilket kan bidra till välbefinnande. Personen med måttlig till svår demens kan kommunicera ett välbefinnande men det kräver lyssnarens förmåga och förmåga att tolka. Det kan också kräva en del praktiska ansträngningar med hänsyn till personens kognitiva nedsättningar som till exempel hjälpmedel i form av bilder och ting. Förmodligen ger interaktion som leder till en relation alltid en upplevelse av välbefinnande. Tid är en avgörande faktor för att upprätta relationer som ger välbefinnande hos personer med måttlig till svår demens. Det är därför viktigt att i vården avsätta tillräcklig tid, som vid till exempel Egentid, för att upprätta relationer och därigenom främja välbefinnande.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: School of Health Sciences, 2011. p. 111
Series
Hälsohögskolans avhandlingsserie, ISSN 1654-3602 ; 19
Keywords
Välbefinnande, demens, interaktion, kognition, kommunikation, relationer, Egentid
National Category
Gerontology, specialising in Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-15895 (URN)978-91-85835-18-8 (ISBN)
Public defence
2011-09-16, Kurt Johansson aulan , Hälsohögskolan, Barnarpsgatan 39, Jönköping, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2011-08-22 Created: 2011-08-22 Last updated: 2018-01-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Publisher's full text

Authority records BETA

Ericsson, IréneMalmberg, Bo

Search in DiVA

By author/editor
Ericsson, IréneMalmberg, BoAlmborg, Ann-Helene
By organisation
HHJ. Ageing - living conditions and healthHHJ, Institute of Gerontology
In the same journal
Journal of Clinical Nursing
Gerontology, specialising in Medical and Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 642 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf