Introduktion: Revisionsbranschen har under de senaste åren drabbats av en rad skandaler vilka har fått stor uppmärksamhet i media den senaste tiden. De inträffade företagsskandalerna har bidragit till ökade krav på etik inom revisionsbranschen. För att revisorer ska återfå sin trovärdighet bland klienter och intressenter har kraven i allmänhet ökat på revisorer. Syftet med vår studie är att från ett svenskt perspektiv undersöka graden av etiskt tänkande bland revisorer. Detta kommer även att jämföras med det etiska tänkandet bland studenter för att se om det föreligger skillnader och likheter när det gäller etik.

Metod: För att uppnå vårt syfte med studien har vi valt att genomföra

både kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer.

Enkäten genomfördes på totalt 100 respondenter varav 50 revisorer och 50 studenter. Resultaten från enkäten följdes upp av tre djupintervjuer med tre revisorer som även deltog i enkäten.

Teori: Teorin är indelad i tre större avsnitt; etik i allmänhet, etik inom revisionsbranschen samt etiskt tänkande vid beslutsfattande. Den teoretiska referensramen inleds med ett brett perspektiv på etik för att få en bakgrund till vårt huvudproblem som berör etiskt tänkande bland revisorer.

Empiri: Resultaten från vår enkätundersökning och de tre intervjuerna är sammanställda i en empirisk diskussion.

Slutsats: Slutsatserna vi kommit fram till är att revisorer har ett högt etiskt tänkande i beslutsfattandet och de har även ett högre etiskt tänkande än studenter vid etiska dilemman. En annan slutsats är att studenter behöver mer etik undervisning för att vara föreberedda på vad som väntas när de kommer att arbeta på revisionsbyråer. Etikundervising är viktigt då etik är grunden för revisionsbranschen.

Introduktion: Revisionsbranschen har under de senaste åren drabbats av en rad skandaler vilka har fått stor uppmärksamhet i media den senaste tiden. De inträffade företagsskandalerna har bidragit till ökade krav på etik inom revisionsbranschen. För att revisorer ska återfå sin trovärdighet bland klienter och intressenter har kraven i allmänhet ökat på revisorer. Syftet med vår studie är att från ett svenskt perspektiv undersöka graden av etiskt tänkande bland revisorer. Detta kommer även att jämföras med det etiska tänkandet bland studenter för att se om det föreligger skillnader och likheter när det gäller etik.

Metod: För att uppnå vårt syfte med studien har vi valt att genomföra både kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. Enkäten genomfördes på totalt 100 respondenter varav 50 revisorer och 50 studenter. Resultaten från enkäten följdes upp av tre djupintervjuer med tre revisorer som även deltog i enkäten.

Teori: Teorin är indelad i tre större avsnitt; etik i allmänhet, etik inom revisionsbranschen samt etiskt tänkande vid beslutsfattande. Den teoretiska referensramen inleds med ett brett perspektiv på etik för att få en bakgrund till vårt huvudproblem som berör etiskt tänkande bland revisorer.

Emperi: Resultaten från vår enkätundersökning och de tre intervjuerna är sammanställda i en empirisk diskussion.

Slutsats: Slutsatserna vi kommit fram till är att revisorer har ett högt etiskt tänkande i beslutsfattandet och de har även ett högre etiskt tänkande än studenter vid etiska dilemman. En annan slutsats är att studenter behöver mer etik undervisning för att vara föreberedda på vad som väntas när de kommer att arbeta på revisionsbyråer. Etikundervising är viktigt då etik är grunden för revisionsbranschen.

Introduction: In the recent decades the auditing profession has been faced by several scandals. These scandals have brought up a lot of attention in media. Corporate scandals have led to increased demands for ethics within the auditing profession. To regain the trustworthiness in the auditing profession and to prevent future scandals, the demands on the profession have increased. The aim of the study is, from a Swedish perspective, to investigate the level of ethical reasoning among auditors and accounting students when facing an ethical dilemma.

Methodology: In order to achieve the purpose of the study, we have chosen to apply both a quantitative- and a qualitative approach. To investigate the level of ethical reasoning we have conducted a survey on 50 auditors and 50 accounting students. This was followed up by three in-depth interviews with three auditors who participated in the survey.

Theoretical framework: The theory is divided into three major areas; ethics in business, ethics in auditing and ethical reasoning in decisionmaking. The theory starts with a wider perspective to end with the theory concerning the main problem.

Empirical findings: The results from the survey and the interviews are presented in an empirical discussion.

Conclusion: The conclusions that can be drawn from this study are that auditors posses a high level of ethical reasoning in their decision- making. Auditors also have a higher ethical reasoning than accounting students when facing ethical dilemmas. Another conclusion is that students need more ethics education before entering the auditing profession, since ethics is what the profession is all about.