Gemenskapsinterna förvärv är ett uttryck för handel mellan näringsidkare i olika medlemsstater inom Europeiska gemenskapen (EG). Enligt huvudregeln i mervärdesskattelagen (1994:200) (ML) ska ett förvärv beskattas i ursprungsstaten, varifrån transporten påbörjas. Vid gemenskapsinterna förvärv finns det dock speciella regler framtagna för beskattningen, i syfte att undvika dubbelbeskattning. Reglerna innebär att säljaren blir undantagen från skatteplikt i dennes etableringsland medan köparen beskattas för förvärvet i sitt etableringsland.

Den svenska lagstiftningen anger att för att ett gemenskapsinternt förvärv ska undantas från beskattning måste varan transporteras av säljaren, köparen eller någon för deras räkning från ett EG-land till ett annat. Vidare måste köparen vara registrerad som skattskyldig till mervärdesskatt i ett annat EG-land än det som varan utgick ifrån. För att detta ska vara möjligt krävs dock att transporten ut ur ursprungslandet kan styrkas. Sedan 1993 finns det inte längre några fysiska tullkontroller som kontrollerar vilka varor som rör sig över landsgränserna. På grund härav har Skatteverket uppställt krav på dokumentation som ska kunna frambringas för att undanta det gemenskapsinterna förvärvet från beskattning. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida dokumentationskraven har konstitutionellt stöd och om de är förenliga med den skatterättsliga principen om neutralitet, samt om Skatteverkets rekommendation om att debitera mervärdesskatt som en försiktighetsåtgärd utgör ett hinder i den fria rörligheten.

För att en bestämmelse ska anses ha konstitutionellt stöd krävs att det, enligt legalitetsprincipen, finns grundlagsstöd för bestämmelsen. Handlingar från Skatteverket får inte innebära en skärpning av en lagregel, eftersom de då riskerar att strida mot legalitetsprincipen. Dokumentationskraven utgör en otillåten utvidgning av lagtexten varför de inte kan sägas ha konstitutionellt stöd. För att en bestämmelse inte ska strida mot neutralitetsprincipen får olika handlingsalternativ inte innebära olikartad beskattning. Då det är olika svårt att frambringa tillräcklig dokumentation för att ett gemenskapsinternt förvärv ska kunna undantas från skatteplikt, beroende på vilket sätt en näringsidkare väljer att transportera varan, är dokumentationskraven inte förenliga med den skatterättsliga principen om neutralitet.

Vidare utgör skatteverkets rekommendation om att, vid osäkerhet huruvida köparen kommer transportera varan ut ur landet, debitera mervärdesskatt på fakturan som en försiktighetsåtgärd en inskränkning i den fria rörligheten vilken inte kan rättfärdigas på grund av inbringandet av skatteintäkter till medlemsstaterna.