Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Känslan av sammanhang (KASAM) och oralt status bland vuxna: en epidemiologisk tvärsnittsstudie
Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Oral hälsa.
Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Oral hälsa.
Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Oral hälsa.
2009 (svensk)Inngår i: Tandhygienisttidningen, ISSN 1102-6146, Vol. 29, nr 2, s. 61-61Artikkel, forskningsoversikt (Annet vitenskapelig) Published
Abstract [sv]

Känslan av sammanhang (KASAM) är ett frågeformulär som skattar förmågan till ett hälsofrämjande beteende. Syftet var att analysera sambandet mellan KASAM, sociodemografiska faktorer samt oralt status. Material och Metod: Populationen bestod av ett stratifierat slumpmässigt urval bestående av 910 individer från Jönköping, i åldrarna 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 80 år. Instrument som användes var den korta versionen av KASAM (13 frågor) samt ett frågeformulär innehållande sociodemografiska frågor. En klinisk och röntgenologisk undersökning genomfördes i anslutning till utlämnandet av enkäterna. Resultat: Totalt deltog 525 individer, 261 men och 264 kvinnor. Sociodemografiska faktorer som ålder, civilstånd, inkomst och utbildning hade en statistisk signifikant association med KASAM. Bivariat analys visade att individer med högre KASAM medelvärde hade statistiskt signifikant fler karierade och fyllda ytor (DFS) och fyllda ytor (FS), färre karierade ytor, färre tänder med tandsten och bättre parodontal hälsa. Efter kontrollering för bakgrundsfaktorer såsom kön, civilstånd, inkomst, utbildning och yrkesnivå, visade det sig att individer med hög KASAM poäng hade en större risk för högre DFS och FS men mindre risk för gingivit. Efter justering för ålder, visades hög KASAM poäng ha en förklarande betydelse för gingivit och plack. Konklusion: Sociodemografiska faktorer hade ett samband med KASAM. Dessutom visade analyserna samband mellan KASAM och fler viktiga orala variabler. Ytterligare studier rekommenderas avseende sambanden mellan KASAM och oral hälsa, där bl a oralt hälsobeteende och attityder till tandvård studeras.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2009. Vol. 29, nr 2, s. 61-61
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hj:diva-9039OAI: oai:DiVA.org:hj-9039DiVA, id: diva2:219085
Prosjekter
Avhandling:Känslan av sammanhang , oral hälsa, tandvårdsbeteende och attityder till tandvårdTilgjengelig fra: 2009-05-26 Laget: 2009-05-26 Sist oppdatert: 2010-04-16bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Personposter BETA

Lindmark, UlrikaHakeberg, MagnusHugoson, Anders

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Lindmark, UlrikaHakeberg, MagnusHugoson, Anders
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 622 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf