Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konstverk som hjälpare vid tidsförflyttning. Ekfrasen i Sigrid Heucks Mäster Joachims hemlighet (1995) och Den förtrollade ryttarstatyn (2007) av Pamela Kavanagh
Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).ORCID iD: 0000-0002-8031-5146
Linnéuniversitetet.
2023 (Swedish)In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 51, p. 142-160Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Tidsresor är vanligt förekommande i fantasy skriven för barn och ungdomar. Det är ett effektfullt litterärt grepp att låta berättelsens karaktärer resa i tiden för att kunna levandegöra såväl fiktiva som historiska händelser och gestalter. Genrerna fantasy och historisk roman kombineras ofta i barnlitteraturen ochdetta resulterar i en hybridgenre kallad historisk fantasy. Huvudpersonen som reser bakåt i tiden möter såväl fiktiva som historiska gestalter och blir involverad i händelser, löser uppgifter och bidrar på så sätt till den historiska utvecklingen och kan ibland också påverka det förflutna. Fantasy med tidsresor förekommer också i kombination med andra genrer, exempelvis hästböcker (Ehriander 2018: 59–122). Den här artikeln vill genom studiet av två romaner för unga läsare, Mäster Joachims hemlighet av Sigrid Heuck och Den förtrollade ryttarstatyn av Pamela Kavanagh, vidga kunskapen om tidsresor som litterärt grepp samt ekfraser, det vill säga ett skrivet verk som beskriver ett annat konstverk. Genom ekfraserna ser man nya saker i bilderna och när man beskriver en bild gör man samtidigt en tolkning då man väljer vad som beskrivs och hur detta görs. Ekfras används här inte som en litterär genre utan som ett särskilt litterärt modus som ”uttryckligen och implicit aktualiserar teoretiska aspekter på samspelet mellan text och bild” (Jansson 2016: 51). Därutöver lyfter vi fram hur bild- och formkonstverk i barn- och ungdomslitteraturen kan bidra till förflyttning i tid och rum genom levandegöring, något som är helt i enlighet med den antika ekfrasens uppgiftoch där tid och rum inte står i något motsatsförhållande utan snarast bildar en enhet (kronotop). Ekfrasens re-presentation av konstverkets ”representation aktualiserar aspekter på rum och tid, stasis och rörelse” (Jansson 2016: 53). Genom att undersöka de litterära greppen för att levandegöra fiktiva såväl som historiska gestalter och händelser där levandegöringen sker med hjälp av bild- och formkonstverk belyses ytterligare perspektiv på tidsresornas betydelse.

Place, publisher, year, edition, pages
Linnéuniversitetet , 2023. no 51, p. 142-160
National Category
Specific Literatures
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-63099DOI: 10.15626/hn.20235109Local ID: POA;;63099OAI: oai:DiVA.org:hj-63099DiVA, id: diva2:1822005
Available from: 2023-12-21 Created: 2023-12-21 Last updated: 2023-12-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Publisher's full text

Authority records

Almgren White, Anette

Search in DiVA

By author/editor
Almgren White, Anette
By organisation
HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD)
In the same journal
HumaNetten
Specific Literatures

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 24 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf