Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
“What is the Real Sweden?”: Negotiating a presented frame of identity from within "Allt för Sverige"
Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Sustainable Societies (SUS).ORCID iD: 0000-0002-9375-8325
2023 (English)In: Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, E-ISSN 2000-1525, Vol. 15, no 2, p. 22-44Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

While the interest and search for identity through genealogy or family history is not new, the increased mediatization, access, and range of vehicles through which one can engage and learn are. What are the effects of this mediatization of identity and genealogy? How do individuals understand and interact with these mediatized representations? Since the expanded availability and marketing of genetic/DNA testing in the 1990s, and media programmes that trace the “roots” of famous people such as “Who do you think you are?” interest in genealogy has exponentially grown. In relation, ancestry tourism has grown in popularity before the Covid-19 pandemic and is projected by many researchers, culture, and government organisations post-pandemic to be instrumental in rebuilding tourism for many affected places and countries. The Swedish reality television programme, “Allt för Sverige” acts as a bridge between the mediatization of genealogy and this ancestry tourism interest. American contestants are introduced to a frame of Swedish identity as produced through the institutional structures of a television show, reflecting larger historical and socio-cultural assumptions, ideologies, and knowledge. This identity encoded by the programme of “Allt för Sverige” is engaged with/decoded and reacted to by the contestant. Utilising the concept of frame and framing, from Goffman and media studies, the presentation of Swedish Identity in “Allt för Sverige’s” is explored in the narratives from semi-structured interviews with 16 previous contestants. This data is analysed through Hall’s theoretical encoding/decoding model. This study contributes with new knowledge to the ongoing research examining the interest and mediatization of genealogy by focusing on the effect on participants in front of the camera instead of the targeted audience. 

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping University Electronic Press, 2023. Vol. 15, no 2, p. 22-44
Keywords [en]
Family History, Identity, Script, Swedish-Americans, Allt för Sverige
National Category
Cultural Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-60110DOI: 10.3384/cu.4113Scopus ID: 2-s2.0-85188232355Local ID: POA;;60110OAI: oai:DiVA.org:hj-60110DiVA, id: diva2:1749685
Available from: 2023-04-11 Created: 2023-04-11 Last updated: 2024-07-04Bibliographically approved
In thesis
1. Ordinary people, meaningful pasts – Negotiating narratives in public pedagogical spaces of family history research
Open this publication in new window or tab >>Ordinary people, meaningful pasts – Negotiating narratives in public pedagogical spaces of family history research
2024 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

This dissertation examines three family history research experiences as public pedagogical spaces, analysing the narratives presented and participants’ negotiations with these. In the context of enhanced digitalisation and rapidly developing technologies, disturbances in the form of pandemics, hackers, and wars remind us of the instability of the present, raising existential questions and reinforcing the desire to anchor oneself in the past. Despite this growing interest, academic research focusing on family history is sparse. This dissertation project is unique in its focus on a Swedish context, the selection of three specific family history experiences as case studies, and its use of a public pedagogical perspective examining relational learning beyond formal institutions intrinsically woven within the fabric of society.

This dissertation uses three case studies as reflections of more extensive experiences of the phenomenon of interest in family history and the past. These include the Swedish family history television series Allt för Sverige’s previous contestants’ narratives, the results from four genetic ancestry testing companies, and participants’ narratives from two Swedish non-formal family history research courses. Analysing these further within this compilation dissertation engages a conceptual framework consisting of Rüsen’s historical narrative typology, Hall’s decoding/encoding model, and Ellsworth’s use of Public Pedagogy as relational and facilitating transitional spaces for knowledge in the making. An emphasis on the process of pedagogy, rather than the product of knowledge, is prominent in this hermeneutic phenomenological study and reflects the concept of Bildung as the cultivation of the whole person.

The findings reveal a more complex picture of family historians, history, and family history research experiences than what is often portrayed. Participants deem not only the effervescent or exceptional findings and activities valuable, but the everyday banal is perceived as significant and contributes to the development of understanding and meaning. Moreover, regardless of the physical site of the experience, the infused pedagogical intent is illustrated through participants’ interactions and negotiations. In a field surrounded by rock walls their ancestor built, discovering a relative had only five spoons in a testament, or examining a deep map to trace the movements of ancestors all provide opportunities to juxtapose, confirm, and/or challenge previous knowledge with new information and experiences, reiterating the extensive reach of public pedagogy.

Despite narratives presenting conflicting depictions of the past, participants of this study demonstrate agency in their negotiations, resulting in enhanced empathy and enriched historical consciousness. By exploring these family history research experiences as pedagogical spaces, this dissertation provides a more nuanced understanding of the broader field of public pedagogy and contributes new insights from Swedish and participants’ perspectives to the growing body of research on family history. It highlights the potential and benefits of examining the small, seemingly insignificant, everyday items and events. Moreover, it contributes a more comprehensive illustration of the seepage/pervasiveness of public pedagogy as complex and relational.

Abstract [sv]

I denna avhandling undersöks tre släktforskningsupplevelser som utgår från en svensk kontext och fungerar som exempel av det som på engelska kallas för public pedagogical spaces. Avhandlingen analyserar vilka narrativ som framträder och deltagarnas förhandlingar av dessa. Ökad digitalisering och snabbt utvecklad teknik påminner oss om hur instabil samtiden är. Problem och utmaningar i form av pandemier, hackerattacker och krig väcker existentiella frågor och underblåser människors strävan mot att förankra sig i det förflutna. Dessa tendenser förstärker även behovet av att studera släktforskning vetenskapligt vilket ännu inte fullt ut återspeglas av det växande intresset. I avhandlingen ses public pedagogy som relationellt lärande bortom formella institutioner men nära sammanvävt med samhället.

Det omfattande intresset för släktforskning och det förflutna representeras i denna avhandling av tre fallstudier. De inkluderar narrativen hos deltagare i den svenska släktforsknings-tv-serien Allt för Sverige, resultat från fyra genetiska släktforskningsföretag samt deltagares narrativ i två svenska icke-formella släktforskningskurser. För att analysera dessa används ett konceptuellt ramverk bestående av Rüsens historiska narrativa typologi, Halls encoding-/decodingmodell och Ellsworth användning av public pedagogy som relationellt och format av vad Ellsworth benämner transitional spaces i byggandet av kunskap. Centralt i denna hermeneutisk-fenomenologiska avhandling är betoningen av den pedagogiska processen, snarare än kunskapen som produkt, vilket återspeglas i användandet av begreppet Bildung som kultivering av hela människan.

Resultaten ger en mer nyanserad bild av familjehistoria, historieintresse och släktforskningsupplevelser än den som ofta presenteras. Deltagarna anser inte bara att de extraordinära resultaten och aktiviteterna som värdefulla, utan även att det vardagliga uppfattas som betydelsefullt och bidrar till utvecklingen av förståelse och mening. Oavsett den fysiska platsen för upplevelsen illustreras dessutom den pedagogiska avsikten genom deltagarnas interaktioner och förhandlingar. Att besöka en bondgård omgiven av stenmurar byggda av deras förfäder, upptäcka att en släkting bara hade fem skedar enligt testamentet, eller utforska en djupkarta för att spåra förfädernas rörelser ger ytterligare möjligheter att jämföra, bekräfta och/eller utmana tidigare kunskaper med ny information och nya erfarenheter, vilket bekräftar den breda räckvidden av public pedagogy.

Trots förekomsten av motsägelsefulla framställningar av det förflutna i de undersökta fallen, visar deltagarna aktörskap i sina förhandlingar, vilket resulterar i ökad empati och ett berikat historiemedvetande. Att utforska släktforskningsupplevelser som pedagogiska miljöer för lärande ger en mer nyanserad inblick i det breda fältet public pedagogy. Denna avhandling bidrar med nya insikter från en svensk kontext, från ett deltagarperspektiv och med en pedagogisk inriktning, till det växande intresset för släktforskning. Avhandlingen belyser potentialer i att undersöka de små, till synes triviala, vardagliga föremålen och händelser. Dessutom bidrar den med en mer omfattande förståelse av public pedagogy som synnerligen komplext och relationellt.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication, 2024. p. 187
Series
Doktorsavhandlingar från Högskolan för lärande och kommunikation, ISSN 1652-7933 ; 045
Keywords
family history, public pedagogy, public history, historical consciousness, significance, narrative, banal, use of history, participant perspectives, Sweden, släktforskning, public pedagogy, pedagogik, offentlig historia, historiemedvetande, betydelse, narrativ, banal, historiebruk, deltagarperspektiv, Sverige
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-63686 (URN)978-91-88339-73-7 (ISBN)978-91-88339-74-4 (ISBN)
Public defence
2024-04-05, Hc218, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping, 13:00 (English)
Opponent
Supervisors
Note

The three original papers are interleaved in the thesis text. All are published under Creative Commons licenses.

Available from: 2024-02-26 Created: 2024-02-26 Last updated: 2024-02-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Publisher's full textScopus

Authority records

Blom, Karen Ann

Search in DiVA

By author/editor
Blom, Karen Ann
By organisation
HLK, Sustainable Societies (SUS)
In the same journal
Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research
Cultural Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 207 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf