För att harmonisera handeln, skapa en långsiktig utveckling samt öka sysselsättningen för små och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angående en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlätta för gränsöverskridande verksamhet.

Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (även kallat SE-bolag), som till skillnad från SPE-bolaget i första hand är utformat för publika bolag. Fyra år efter förordningens ikraftträdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.

Uppsatsens syfte är att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förväntas erhålla bland små och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrån två olika perspektiv, dels dess effekt på näringslivet och dels dess rättspolitiska påverkan.

Den grundläggande förutsättningen för att förordningen skall få genomslag är att det föreligger ett behov av förändring av bolagsrätten för små och medelstora företag. Om ifrågavarande företag inte har ett behov, vilket enligt författarna är en stor anledning till europabolagets fiasko, kommer även denna förordning att gå en misslyckad framtid till mötes.

Författarnas åsikt är att svenska små och medelstora företag har ett behov av förändring. Behovet identifieras vara ett lämpligare och mer anpassat regelverk för aktuella företag i Sverige. ABL är inte anpassat för mindre företag och tillämpningen resulterar i hinder och administrativa kostnader av olika slag. Nationella utredningar om att regelverket måste förenklas är bra men föreslagna metoder löser inte problemen. Lagstiftaren har stirrat sig blind på trenderna i Europa istället för att i första hand koncentrera sig på vad företagssfären i Sverige är i behov av.

Enligt författarna möter föreslagen förordning det identifierade behovet av förändring, i alla fall teoretiskt sett. Med referens till tidigare erfarenheter av överstatliga initiativ skiljer sig dock teorin många gånger från praktiken. Dock har författarna kommit fram till att förordningen kan bli ett konkurrenskraftigt alternativ till andra bolagsformer i Sverige. Därutöver förväntas även en viss rättspolitisk påverkan på ABL.