Vägverkets hastighetsmätningar visar att lastbilstrafiken kör för fort. I denna rapport analyseras denna problematik med fokus på åkeriägaren och dennes ekonomiska beslutssituation. I den teoretiska ansatsen inhämtas resultat från beteendeekonomin, en ny inriktning inom nationalekonomi som rönt stor popularitet. Den empiriska delen rapporterar från intervjuer med åtta åkeriägare. Även lämpliga frågor för en eventuellt kommande enkät redovisas.
Till att börja med rapporterar vi från de hastighetsmätningar som Vägverket och NTF gjort den senaste tiden. Vi tittar även på de informationskampanjer som nyligen varit. Även den svenska åkerinäringen presenteras kort eftersom åkeriägaren är långt ifrån en homogen grupp. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta åkeriägare verksamma i olika branscher och i olika delar av Sverige. Deltagarna fick svara på frågor kring hur de såg på dagens marknad, Vägverkets information om ekonomiska förtjänster att hålla hastigheten, varför det körs för fort, hur man fattade ekonomiska beslut samt kontraktets funktion.
Resultaten från intervjuerna är att deltagarna är medvetna och håller med om det ekonomiska motivet att hålla 80 km/h. Dock verkar det finns en toleransnivå bland de flesta och detta ända upp till 85 km/h. Detta tillsammans med vilka tidsmarginaler åkeriägare har i sin planering bör undersökas närmare. Nästan alla deltagare hade fordonsdatorer eller funderade på att skaffa och såg inga problem att kontrollera sina chaufförer. Dock kan man enbart kontrollera överhastigheter över 80 km/h. Bränslepriset sågs inte som ett nämnvärt problem eftersom ett högt bränslepris drabbade konsumenten till sist.
Rapporten föreslår även att vidare studier bör utföras kring både hur den digitala färdskrivaren och marknadsstrukturen som svenska åkerier möter kan påverka trafiksäkerheten. Dessutom föreslås att Vägverkets hastighetsmätningar blir mer specifik, liknande de som NTF gjort, för att göra det möjligt med mer riktade informationskampanjer i framtiden Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Vägverkets Skyltfond.
Falun: Högskolan Dalarna , 2009. , p. 31