Lärarprofessionen har de senaste decennierna genomgått stora förändringar, där kommunaliseringen ofta pekas ut som en av huvudorsakerna. Med ändrade styrformer har bl a följt att lärares arbete alltmer kommit att styras, kontrolleras och standardiseras via olika typer av dokument. Det handlar dels om styrning via standarder för hur olika processer ska genomföras, dels om styrning via krav på dokumentering av den egna arbetsprocessen. I båda fallen innebär dokumentstyrning att de professionellas arbetsprocesser synliggörs. I vårt antagande ligger att synliggörandet förändrar lärarprofessionens kunskaps- och normbas. Med fokus på relationen mellan professionell autonomi och synliggörande av professionella arbetsprocesser, och med hjälp av en teoretiskt grundad analysmodell, har vi analyserat den bild som Lärarförbundet gett av lärarprofessionen under åren 1990 – 2009. Det empiriska underlaget har bestått av ett stort antal artiklar i Lärarnas tidning och Pedagogiskt Magasin med relevans för relationen mellan autonomi och synliggörande av arbetsprocesser. Syftet med papret är att problematisera förskjutningar i lärarprofessionens kunskaps- och normbas, så som dessa framträder i Lärarförbundets bild av lärarprofessionen. Förskjutningarna diskuterar vi utifrån begrepp som auktorisation, legitimation, inre och yttre gränsdragning i arbetsprocessen, styrning, organisering, dokumentation, social status samt politisk och massmedial granskning. Bilden som framträder är en profession som kämpar för självständighet, och då ofta med elevernas bästa för ögonen, samtidigt som olika kontrollmekanismer alltmer begränsar deras handlingsutrymme.