This paper compares teaching practices of English as a foreign language in Sweden and Germany based on a questionnaire targeted at investigating teachers’ experiences and views on language use, giving a snapshot of teaching practices in classrooms in the two countries. In this regard, the focus is on the following questions: Which target varieties are used in TEFL, and to what extent? What is the status of different target varieties among teachers of English in the two countries? The results show that the use of target varieties is still in play in the TEFL classroom, despite the recent move towards communicative competence as the goal. The main target varieties used are AmE, BrE, a mixture of the two, and some neutral variety; with a slight preference among German teachers for BrE and among Swedish for the neutral variety alongside AmE or BrE. Further, teachers are in conflict between two ideals: learned (where they teach an English belonging to the native speakers) and didactic (where the goal is communicative fluency). In application, this conflict should be addressed by teacher training programmes in order to make (future) teachers aware of it and provide possible ways to cope with it.

Målet med den här studien är att jämföra användningen av det engelska språket i Sverige och Tyskland genom att efterfråga lärares erfarenheter och åsikter, vilket ger en ögonblicksbild av praktiker i engelskaklassrummet i de två länderna. Vilka varieteter används som mål inom TEFL, och i vilken utsträckning? Vad anser lärarna i de två länderna om statusen olika varieteter har? Datan som analyseras består av 80 enkätsvar från lärare i Sverige och Tyskland. Användandet av målvarieteter är utbrett i TEFL-klassrummet, trots utbildningarnas inriktning mot kommunikativ kompetens som mål. De vanligaste målvarieteterna är amerikansk och brittisk engelska, en blandning av de två, samt någon neutral varietet; med en preferens hos de tyska lärarna för brittisk engelska, och för en neutral varietet vid sidan av amerikansk eller brittisk hos de svenska lärarna. Resultaten indikerar att två olika ideal hamnar i konflikt hos lärarna: det inlärda (där de undervisar en engelska som tillhör modersmålstalarna), och det didaktiska (där målet med undervisningen är att eleven talar språket flytande för kommunikativa syften). Gällande Euro-English i klassrummen är informanterna positiva till möjligheten att introducera den som en varietet bredvid många andra; men majoriteten vill inte se den bytas ut mot den varietet de själva använder.

Dieser Artikel vergleicht, basierend auf Fragebogendaten, Unterrichtspraktiken im englischen Fremdsprachenunterricht in Schweden und Deutschland. So werden Erfahrungen und Sichtweisen bezüglich des Sprachgebrauchs der Lehrenden eruiert und aktuelle Unterrichtspraktiken in den beiden Ländern dargestellt. Die folgenden Fragen werden in diesem Artikel addressiert: Welche Zielvarietäten werden in TEFL verwendet und in welchem Umfang? Welchen Status haben die verschiedenen Zielvarietäten bei Englischlehrern in den beiden Ländern? Die Ergebnisse zeigen, dass der Gebrauch von Zielvärietäten noch immer eine Rolle im Englischunterricht spielt, obwohl seit einiger Zeit kommunikative Kompetenzen im Vordergrund stehen sollten. Die zwei verwendeten Zielvarietäten sind AmE, BrE, ein Gemisch aus den beiden Varietäten und eine neutrale Varietät; deutsche Lehrpersonen präferieren hierbei leicht BrE während schwedische Lehrpersonen die neutrale Varietät neben AmE und BrE bevorzugen. Desweiteren sind Lehrpersonen zwischen zwei Idealen hin und hergerissen: gelernte Ideale (das Unterrichten eines muttersprachlichen Englischs) und didaktische Ideale (das Unterrichten mit dem Ziel kommunikativer Kompetenz). Dieser Konflikt sollte im Lehramtsstudium und/oder im Schulvorbereitungsdienst behandelt werden, um die zukünftigen Lehrer darauf Aufmerksam zu machen und ihnen mögliche Lösungen an die Hand zu geben.

Este articula compara practicas lectivas en clases del inglés en Suecia y Alemania basado en una encuesta cuestionario. Así, experiencias y perspectivas respecto al uso de la idioma de los docentes están averiguadas y practicas de enseñanza actual en los dos países están presentado. Las siguientes cuestiones están en el centro del interés: Cuales y hasta qué medida se usa lenguas metas en TEFL? Qué estatus tienen lenguas metas diferentes para docentes de inglés en los dos países? Los resultados muestran que el uso de lenguas metas todavía desempeña un papel en la clase del TEFL, a pesar del nuevo enfoque a competencias communicativas. Los dos lenguas metas son el inglés americano, el inglés británico, una mezcla de los dos y una variedad neutrál. Los docentes alemanes tienen una ligera preferencia al inglés británico mientras los Suecos prefieren a una variedad más neutrál al lado del inglés americano y británico. Además, los docentes sé encuentran intermedios dos ideales: ideales aprendidos (el ensayo de un inglés de hablantes nativos) y ideales didácticos (el ensayo con el objetivo de competencias communicativas). Este conflicto debería ser examinado en la capacitación de docentes para dedicarlo especial atención y enseñarles posibles soluciones.