Att leva i en globaliserad värld med hållbar utveckling som övergripande samhällsmål ställer krav på medborgares förmågor att greppa mångdimensionella samband. Det kan t. ex. vara att förstå hur handlingar i vardagslivet och levnadsvillkor i närmiljön är länkade till andra platser, andra människor och verksamheter samt andra samhällsstrukturer. Utbildningen av samhällsmedborgare måste inkludera resonemang och uppgifter som tränar oss i denna förmåga. Tidsgeografin har en inneboende grundstruktur som möjliggör sådana resonemang och kontextuellt lärande. Med utgångspunkt i erfarenheter av undervisning i tidsgeografi för geografistudenter och blivande geografilärare analyserar vi frågeställningar som beaktar denna utmaning och drar slutsatser om lärande för hållbar utveckling. Vi utgår från frågeställningar som studenterna arbetat med i examinationsuppgifter och resonerar om hur de tillämpat det tidsgeografiska perspektivet och analyserat faktorer bakom geografiskt utfall av multinationella företags produktionskedjor, hållbarhetsutmaningar och förändrings/påverkansfaktorer i vardagslivet och omvärlden.