Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Grön rehabilitering i praktiken: En kvalitativ studie av realiserandet och upplevelsen av en terapeutisk verksamhet i landstinget i Jönköpings län
Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
2014 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Den studie som redovisas i denna rapport har genomförts av forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping på uppdrag av Landstinget i Jönköpings län. Rapporten utgör den kvalitativa delen av utvärderingen av projektverksamheten Grön rehab som landstinget på försök driver sedan årsskiftet 2012-2013. Studiens övergripande syfte var att studera hur grön rehabilitering realiseras i mötet mellan deltagare och natur, deltagare och personal, och mellan deltagarna, samt undersöka deltagarnas motiv och mål för sitt deltagande i Grön rehab, deras upplevelse av att delta och vilken betydelse de tillskriver att deltagandet har haft i deras rehabiliteringsprocess och för deras arbetsförmåga och hälsa.

Verksamheter under namn som grön rehabilitering har växt fram ur teorier om sambanden mellan naturens egenskaper och dess betydelse för människans hälsa. Tre olika discipliner har lämnat viktigt bidrag till den vidare utvecklingen mot användning av natur och trädgård i behandlande sammanhang. Hit hör design- och landskapsteorier som formulerat vissa grundantaganden om den gröna miljöns utformning. Aktivitetsteorier, som utgår från att människan är en aktiv varelse med behov av aktivitet och rörelse, har bidragit med forskning om hur olika slags aktiviteter kan användas i terapeutiskt syfte. Slutligen har miljöpsykologin bidragit med kunskaper om hur och varför människan uppfattar gröna miljöer som lugnande och stress-lindrande.

Grön rehab i Jönköpings län bedrivs som ett tidsbegränsat projekt med placering vid ett av landstingets naturbruksgymnasier. Det innebär att man delar på resurser som växthus och djurstallar. I projektet Grön rehab ingår arbetsterapeut (100 %), psykolog (50 %) samt trädgårdsmästare och djurinstruktör på 20 % vardera. De båda senare arbetar också på naturbruksgymnasiet där de har sin ordinarie anställning. Verksamheten är organiserad som en kurs där deltagarna kommer till Grön rehab tre timmar per dag, två dagar i veckan under tio veckor. Den övergripande organiseringen av Grön rehab innebar att Dag ett varje vecka hade fokus på gruppsamtalet och att dag två innehöll ett ”grönt” inslag. Som gröna aktiviteter räknades både sådana i trädgården/växthuset och sådana med djur. Grön rehab räknas som en behandlande insats och deltagarna kommer på läkarremiss från vårdcentraler och liknande.

Den kvalitativa studien bygger på en serie individuella intervjuer med samtlig personal i projektet samt på individuella intervjuer med personer som deltagit i Grön rehab under hösten 2013. Totalt ingår 12 intervjuer med personal och 12 intervjuer med deltagare. Personalen intervjuades mellan två och fyra gånger per person under olika tidpunkter i två olika kurser. Deltagarna intervjuades mellan en och fyra månader efter kurstidens slut. Utöver intervjuer ingår i studien data från besök i de miljöer som ingår i Grön rehab. Dessa besök genomfördes utanför kurstid och med personal som guide. Som data räknas även projektbeskrivning och broschyren med rubriken ”Grön rehabilitering” som Landstinget i Jönköpings län har producerat och som distribueras via bland annat landstingets hemsida.

Analysen av personalintervjuerna visar att skogspromenaden är den aktivitet som förekommer mest frekvent (i princip varje kursdag) och att gruppsamtalet av samtlig personal betraktas som den överordnade aktiviteten i Grön rehab. Gruppsamtalen förs primärt inne i ”Lillstugan” en gång varje vecka. De leds av psykolog och arbetsterapeut gemensamt. Genom att båda samtalsledarna medverkar i samtliga aktiviteter den kursdagen hände det att samtalet fortsatte eller flyttades till exempelvis skogen. Under skogspromenaderna eftersträvade personalen ett fokus på medveten närvaro (mindfulness). Påbjuden tystnad varvades med korta samtal och reflektioner omkring det som kunde erfaras med olika sinnen. Deltagarna uppmanades att känna på bark och mossa, notera lukten av regn, lyssna till vinden och att iaktta naturens växlingar över tid och i förhållande till olika väderlek, samt att gå långsamt. Andra ”gröna” aktiviteter som genomfördes i växthuset eller i trädgården, liksom aktiviteter med djur utgjorde en mindre del av verksamheten. Arrangemanget med en samtalsdag och en ”grön” dag per vecka, betyder att deltagarna var engagerade i trädgårdssysslor omkring en timme vid fem olika tillfällen, och att lika mycket tid lades på aktiviteter med djur. Deltagarna möttes för gruppsamtal vid totalt tio tillfällen. Dessa beskrevs oftast pågå i mer än en timme.

Sammanfattningsvis framgår av studien att det behövs

• en tydlig programförklaring med uttalat stöd i befintlig nationell och internationell forskning och med beskrivning av vad behandlingsinsatsen Grön rehab syftar till.

• en diskussion om Grön rehab’s möjliga betydelse för olika målgrupper.

• följeforskning kvantitativt och kvalitativt för att kunna bedöma värdet av behandlingsinsatsen Grön rehab på kort och lång sikt. Alternativt att under en två-årsperiod driva Grön rehab som ett forskningsprojekt.

• handledning av erfaren trädgårdsterapeut som resurs i behandlings-verksamheten.

• utvecklas en strategi för att hantera krockar med naturbruksgymnasiets verksamhet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Jönköping: Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping , 2014. , s. 49
Nationell ämneskategori
Socialt arbete Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hj:diva-25280OAI: oai:DiVA.org:hj-25280DiVA, id: diva2:770709
Tillgänglig från: 2014-12-11 Skapad: 2014-12-11 Senast uppdaterad: 2018-01-11Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(562 kB)556 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 562 kBChecksumma SHA-512
16df1cf86fa020cfb199bafce2a39fe7f0f7cb30e54c0b4d92590908a136d09407d02c6415c94ac5cccedf8ddb10170b744439ba95065cf241409ec3e21cae61
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Personposter BETA

Bülow, Pia H.Nilsson, Gunilla

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Bülow, Pia H.Nilsson, Gunilla
Av organisationen
HHJ. Forskningsplattformen socialt arbeteHHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbeteHHJ. ADULT
Socialt arbeteTvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 556 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 4664 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf