Artikeln sammanställer aktuell forskning över det tvärvetenskapliga fenomenetintellektuell särbegåvning. Syftet är att genom en syntes av en mycketomfattande och skiftande internationell litteratur föreslå en teoretisk definitionför skandinaviskt vidkommande genom att kontextualisera begreppet. Med utgångspunktfrån normalfördelningen kan man anta att det i en population finns ungefär 15-20% måttligt särbegåvade individer (benämns också högpresterande), 2-4% högeligen särbegåvade, högst 0,003% exceptionella och färre än 0,00002% genialt särbegåvade. I sammanhang där medelnormer dominerar riskerar en majoritet av dessa att på olika sätt marginaliseras eller till och med stigmatiseras eftersom de är per definition extrema. En normalpopulationhar sällan problem att uttrycka förståelse för och inkludera de som uppfattas som svaga och oförargliga. Det är däremot vanligt att högpresterande och särbegåvade snarast misstänk-liggörs eller exkluderas därför att de utgör ett mer eller mindre omedvetet hot mot sin omgivning. Detta får uppenbara sociala, pedagogiska och kliniska konsekvenser, vilka diskuteras i korthet.

This article summarises current research in the cross-disciplinary phenomenon of intellectual giftedness aiming to propose a theoretical definition of giftedness,relevant to a Scandinavian setting, by synthesising a vast and varied international literature and by contextualising the phenomenon. Departing from the tenet of normal distribution it is feasible to assume that in any population there are approximately 15-20% basically or moderately gifted individuals (these are also termed as high-achieving individuals); 2-4% highly gifted;about 0.003% exceptionally gifted and less than 0.00002% at a genius level.In any context where average-based norms rule a majority of these gifted individualsrisk being marginalised or even stigmatised since they by definitionare extreme. While a normal population rarely has problems expressing an understanding of individuals perceived as weaker and inoffensive including them into the social context, it is however much more common for the high achieving or gifted individual to rather be placed under suspicion and suffer exclusion. They tend to present a more or less unaware threat to the socialcontext to which they belong. Such exclusion has apparent social, educational and clinical consequences. These will be discussed in brief