Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).

Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.

I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen. Sammanfattningsvis kan det totala antalet muntliga drag i elevtexterna inte sägas vara stort, vilket kan tolkas som att de flesta elever i denna studie har goda kunskaper kring skriftspråkets regler, och att de allra flesta har förmåga att variera sitt språk i den utsträckning som kunskapsmålen i svenska kräver.

En viktig aspekt av resultatet är att talspråk i skrift är ett symtom på kontextberoende. De elever vars texter uppvisar en större mängd muntliga drag har varit förhållandevis bundna till provuppgiften. Detta är ett problem för skolan då det i enlighet med ämnesbeskrivningen i svenska för gymnasiet är önskvärt att elever utvecklar förmågan att skriva varierat och anpassa sitt språk till olika sammanhang i samhällslivet.