Ett väl fungerande samarbete mellan olika specialiteter inom hälso- och sjukvård är grundläggande för att patienter ska få en säker och bra vård. Kliniska laboratorier tillför genom sina analyser viktiga pusselbitar för diagnos och behandling, vilket då kräver en integrering av kunskap mellan laboratorium och dess kunder. I det dagliga arbetet sker denna integrering primärt via ett informationssystem bestående av remisser och svar.

Syftet med studien är att ur ett relationsperspektiv beskriva, tolka och förklara den integrering av kunskap som sker mellan olika grupper inom hälso- och sjukvård innan ett datoriserat informationssystem införs. En kvalitativ, tolkande fallstudie har genomförts vid ett mikrobiologiskt laboratorium och fyra av dess kunder. I studien har två teoretiska källor, communities of practice och kunskapsepisoder, sammanfogats till en övergripande analysmodell och med hjälp av denna samt kompletterande teorier har analys av det empiriska materialet skett.

Resultatet från studien visar att den kunskap som integreras består av en kombination av tyst och explicit samt individuell och organisatorisk kunskap. Kunskapen byggs successivt upp hos såväl individer som grupper och för att kunskapsintegreringen ska lyckas måste det finnas förståelse för varandras perspektiv samt en vilja att förändra existerande kunskap. De hinder för integrering som identifierats är brist på feedback, individernas intresse och motivation, tid för reflektion samt forum för perspektivskapande.

Studien visar också att den framtagna analysmodellen lämpar sig väl för att beskriva, tolka och förklara kunskapsintegrering som en del av dagliga arbetsprocesser.