Bakgrund
Under förskoleålder sker en fysiologisk ökning av den sk Waldeyerska ringen med tillväxt av tonsiller och adenoid som del i utvecklingen av barnets immunförsvar Många barn kan under denna tid debutera med obstruktionsbesvär(snarkning och sömnapné). Traditionellt har tonsillerna och adenoiden genom tonsillektomi och abrasio helt avlägsnats för att komma till rätta med dessa symptom, kirurgi förenad med hög postoperativ smärtnivå. På senare tid har tonsillotomi, dvs partiellt borttagande av tonsillerna, återinförts som en något mer skonsam operationsmetod. Immunsystemetpåverkas möjligtvis inte heller i lika stor omfattning. Frågan är om detta ingrepp är tillfyllest på barn som är i den ålder då tonsillerna fortfarande växer? Syftet med föreliggande studie var att jämföra tonsillotomi med radiofrekvenskirurgi med fullständig tonsillektomi på förskolebarn vad beträffar postoperativ morbiditet och långtidseffekt på snarkning och infektionsnbenägenhet upp till två år efter operation med tonsillektomi.
Metod
67 förskolebarn(4-5 år)med symtomgivade tonsillhypertrofi randomiserades till reguljär tonsillektomi(TE) eller tonsillotomi(TT) med radiofrekvensteknik. I de flesta fall utfördes samtidigt abrasio. 6 månader efter operationen svarade alla på frågeformulär och 2 år efter operationen bedömdes de åter av ÖNH-läkare. Snarkningen före, direkt efter operationen och vid tiden för läkarbesöket utvärderades då med VAS
Resultat
TT barnen registrerade lägre smärta från första dagen efter operation och var helt smärtfria 3 dagar tidigare än TE-barnen. Sex månader efter operationen förelåg ingen skillnad på grupperna vad gäller snarkning och infektionsbenägehet. Efter två år hade två av de 34 TT-barnen och ett av de 33 TE-barnen blivit re-opererade pga recidiv av obstruktionsbesvär, TE-barnet med reabrasio. Övriga barn i båda grupperna var i stort sett besvärsfria vad gäller snarkning och ingen ökad infektionsbenägehet noterades hos något barn. VAS före/ två år efter operationen var 8,4/1,3 för TE och 8,5/1,6 för TT. Tre av TT barnen hade tonsillvävnad något utanför tonsillogen och hälften av TE barnen hade små tonsillrester i logerna.
Sammanfattning
Cirka 6 % risk föreligger att ett yngre barn som opereras med tonsillotomi för obstruktionsbesvär behöver göra om operationen inom 2 år. Denna risk bör vägas mot den betydligt lägre postoperativa morbiditeten för tonsillotomi jämfört med tonsillektomi