Vår uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och städer profilerar sig, vårt mål är att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, Tranås. Utgångspunkten var att ta reda på hur kommunerna marknadsför och profilerar sig.

De frågeställningar som vi använt oss av är resultatet av en genomtänkt arbetsgång, det har varit mycket viktigt att ställa rätt frågor och lägga energi på rätt saker. Nedan följer några av de frågeställningar som förekommit:

Hur profilerar sig de olika kommunerna?

Vad är citybranding?

Vad är placebranding?

Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?

Valet på metod föll på intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande på profileringen för staden. Det var viktigt att eftersträva ett mer djupgående material från ett mindre antal människor och därför var valet att använda sig av intervjuer givet. Vår datainsamling är baserad på både primär och sekundär data. Vårt resultat var både överraskande och inspirerande, det visade sig att de båda kommunerna jobbar på ett liknande sätt. Dock ligger Jönköping steget före Tranås i sin utveckling och profilering. De drar nytta av sitt läge och bra förbindelser samt att de är en residensstad. Alla städer måste profilera sig på sitt sätt och framhäva det som de är bra på och det som finns inom staden. Därför går det inte marknadsföra något som inte finns på platsen utan förutsättningarna är vad platsen erbjuder. Vårt resultat visar att det är viktigt att utnyttja sitt läge på bästa sätt och att ha en positiv bild utåt som lockar till sig invånare, besökare och företag. Sedan visade det sig att de befintliga invånarna i staden spelar en viktig nyckelroll i platsmarknadsföringen. Jönköping använder sig även av en mer bred marknadsföring till skillnad från Tranås.

This paper is a qualitative comparison of two municipalities. The first is Jönköping and the second Tranås. We are trying to see similarities and differences in their way of profiling and marketing themselves in this globalized world.

The question at issue for our paper is:

How does the two municipality profile themselves?

What is city branding?

What is place branding?

Are there any similarities or differences in the way a small and a bigger municipality profile themselves?

The authors have chosen a qualitative method procedure and personal interviews as the primary source of information. The interviewed persons are in some way connected to marketing the both cities and are influential persons within the chosen subject. The results are both surprising and inspiring. The paper shows that both of the municipalities are working in a similar ways. Jönköping on the other way have come a longer way in their development and profiling. Every city has to profile themselves in their own way and find a method that works for them. They also have to bring out a positive image to people, companies and visitors that could be interested in the place. But they should only market things that are included in the place and nothing else. Our conclusion is that the position is important for these two municipalities to make the best of and to represent a positive and collected image of the city for the best results in place branding and try to attract tourists, people and investments to the place. Another big conclusion is that the current people that are living in the city are playing a key role in the success of place marketing or place branding.