Frågeställningar som har varit till hjälp för att strukturera syftet har utgått ifrån tre frågor, varav en fråga är av beskrivande karaktär och två frågor är av analytisk karaktär. Frågeställningarna som har besvarats i undersökningen är:- Hur beskriver de sex intervjuade lärarna sitt handskande av behov av fakta i historieundervisningen i förhållande till ålder och nivå?- Vilka likheter och skillnader finns det mellan de sex lärarnas handskande av behovet av fakta i historieundervisningen i förhållande till ålder och nivå?- Hur förhåller sig de sex lärarnas handskande av behov av fakta i historieundervisningen till kursplanerna historia 7–9 och historia 1b?Studien består av en kvalitativ intervjustudie som följs av en semistrukturerad karaktär med följdfrågor utefter behov. Alla de pilotintervjuer som jag grundar min studie på har genomförts för att fastställa ett korrekt utformat frågebatteri och urvalet har styrts av ett målstyrt spår med valda informanter från början.Resultatet som har framkommit är att lärarna på gymnasiet lägger upp sin undervisning utifrån analysredskap så som orsaker och konsekvenser och börjar i det stora hela. Lärarna på högstadiet arbetar utifrån det lilla det vill säga faktakunskaper och går uppåt. Lärarna på högstadiet tar hänsyn till ålder och mognad hos eleven vilket inte går att tillämpa på kurserna som gymnasiet erbjuder. Alla lärare anser att det finns ett behov av fakta i historieundervisningen och fakta är förutsättning för att analyser ska kunna göras. Resultatet har analyserats utifrån två historiebruk, existentiellt historiebruk och vetenskapligt historiebruk. Det framkom att det existentiella historiebruket är mer påtagligt i lärarnas historieundervisning då majoriteten av lärarna arbetade med historia som ett identitetsskapande ämne. Den historiska narrationen är också den förknippad med historia som ett identitetsskapande ämne och fyra av sex lärare integrerade den historiska narrationen i historieundervisningen.