Syftet med studien är att beskriva och analysera familjehemsföräldrars uppfattningar om hur de förbereds inför uppdraget att akut ta emot barn i sina hem samt undersöka familjehemmens syn på förtjänster och brister i detta förberedelsearbete. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta familjehemsföräldrar. I denna studie ses förberedelsearbetet som en process innehållande fyra olika faser. Den första är beslutsfasen som innehåller en familjs motiv för att bli familjehem, den andra är utredningsfasen där socialtjänsten utreder familjens lämplighet för att ta emot barn akut. Den tredje handlar om generella förberedelser till uppdraget som familjehem och involverar exempelvis utbildning och stöd. Den fjärde fasen tar upp det specifika stödet samt den information som förmedlas när ett barn blir akut placerat i familjehemmet. Resultatet visar att familjehemsföräldrar har olika motiv till att bli familjehem och att det vanligtvis görs en utredning av familjehemmet via Kälvestensmodellen, PRIDE-modellen eller någon annan framtagen utredningsmodell. I den tredje fasen upptäcktes stora brister då ingen av familjehemsföräldrarna hade fått någon generell utbildning innan den första placeringen. Även i den fjärde fasen framkom ett missnöje över knapphändig information och bristfälligt stöd vid akuta placeringar av barn. 

The purpose of this study is to describe and analyse foster parents perceptions of how they are being prepared on receiving emergency placements of children in their homes. The purpose is also to investigate foster parents views upon advantages and failures in relation to these preparations. To investigate this purpose, qualitative semi-structured interviews were carried out with eight foster parents. In this study the preparations are viewed as a process containing four different phases. The first phase contains the family’s motives for becoming foster parents. The second phase involves the investigation made by the social services to determine the foster parents’ suitability. The third phase considers the general introduction and involves education and support to the foster parents. The fourth phase involves specific support and information surrounding a particular child being placed in foster care. According to the result, foster parents have different motives for becoming foster carers. The result also showed that an investigation usually is carried out regarding the family’s suitability through the Kälvestens model, PRIDE model or some other investigation model. In relation to the third phase failures were discovered in that sense that none of the foster parents had received any education before the first placement. The fourth phase also showed dissatisfaction because of inadequate support and information.