Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism. Resultatet visar att kategoriseringen kan ha med vilket fokus boendestödet får och att boendestöd för missbrukare inriktas mot att missbrukaren skall klara sitt eget boende utan att vräkas. Dessutom finns det ett indirekt tvång inbyggt i boendestödet för missbrukare vilket inte återfinns i arbetet med de psykiskt funktionshindrade. Avslutningsvis är det möjligt att peka på att indelningen medför betydande konsekvenser för missbrukarna i jämförelse med övriga psykiskt funktionshindrade även om grunden för beslutet kring kategoriseringen är osäker.

Daily life support is a key success factor in efforts to support vulnerable groups in managing their own living and this is certainly true for addicts. This is a comparative study based on interviews with six daily supporters who work with addicts and six daily supporters who are working with mentally disabled clients. The purpose is to examine their experiences and their perceptions of what the work contains. What justifies the separation of the two groups and what are the consequences for the clients and for the professionals who work with daily life support for the two groups? The result is analyzed with earlier research in the area of daily life support, research concerning the development of professions and theories of social constructivism. The result shows that the categorization may has to do with the focus of the work with living support and that the daily living support for addicts often is directed towards the addicts ability to manage their own accommodation without risking the tenants to be evicted. In addition, the categorization implicates for addicts in terms of the existence of an indirect constraint embedded in the work of daily life support for addicts which is not found in the work of the mentally ill clients. Finally, it is possible to point to a significant difference in terms of consequences for the addicts in relation to the mentally ill group even if the base for the decision of categorization may be uncertain.