Idrotten är idag inte endast en möjlighet för att förbättra folkhälsan, utan även en betydande ekonomisk sektor. Transaktioner som genomförs inom idrotten involverar stora summor pengar och en aktör som blivit ett allt vanligare inslag är idrottsagenten. Agenten är primärt en mellanhand mellan idrottens parter och erbjuder en mängd olika tjänster. Det finns dock tveksamheter kring hur ersättningen till agenten, dvs. agentarvodet, ska beskattas enligt svensk rätt. Kammarrätten har avgjort ett antal mål som rör utbetalda agentarvoden, men Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har ännu inte tagit ställning i frågan.  

I uppsatsen undersöks vilka beskattningskonsekvenser som kan uppkomma för respektive part, dvs. idrottsutövaren och klubben, vid utbetalning av ett agentarvode. Vidare utreds när idrottsutövaren blir förmånsbeskattad och om det finns en möjlighet för idrottsutövaren att göra avdrag för arvodet i inkomstslaget tjänst. I uppsatsen undersöks även hur utbetalning av arvodet kan påverka en klubbs möjlighet att göra avdrag för ingående moms samt dess skyldighet att betala arbetsgivaravgifter, lämna kontrolluppgift och göra skatteavdrag.

I uppsatsen utreds dessutom vad som är avgörande för vem arvodet ska tillhöra, och därmed vilka beskattningskonsekvenser som är aktuella i det enskilda fallet. Slutligen analyseras även hur de omständigheter som är karaktäristiska för idrottsagentens verksamhet kan påverka vem arvodet ska tillhöra.