Denna studie undersöker hur flerspråkighet kan användas som en resurs i undervisningen, med fokus på svenskämnet i grundskolans årskurs 4–6. Med en ökande språklig mångfald i svenska skolor blir det allt viktigare att förstå hur elevers flerspråkighet kan stödja deras språkliga och kunskapsmässiga utveckling. Tidigare forskning visar att pedagogiska strategier såsom transspråkande och kodväxling kan bidra till en mer inkluderande och effektiv undervisning. Trots detta är den enspråkiga normen fortfarande stark i många klassrum.Studien genomfördes som en litteraturbaserad undersökning där relevant forskning analyserades för att identifiera strategier för att använda sig av flerspråkighet i undervisningen. Resultaten visar att när elever får använda alla sina språkliga resurser i klassrummet stärks deras språkförståelse, självförtroende och utvecklar sin kunskap. Ytterligare framkommer det i studien att lärarens inställning och undervisningsmetoder är avgörande för hur flerspråkigheten används. Språkanpassad undervisning kan göra skolan mer jämlik och ge elever med olika språkbakgrunder bättre förutsättningar att lyckas.Avgränsningar i studien inkluderar att endast litteraturstudier har analyserats, vilket innebär att observationer och intervjuer inte ingått. Dock ger resultaten en omfattande bild av den befintliga forskningen och beskriver behovet av vidare forskning kring hur lärare praktiskt kan implementera flerspråkiga undervisningsstrategier.Studien har relevans för den pedagogiska yrkesverksamheten genom att belysa konkreta metoder för att inkludera flerspråkighet i undervisningen. Den kan fungera som en resurs för lärare som vill arbeta mer aktivt med att stärka elevers språkutveckling genom ett flerspråkigt perspektiv.