Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konstverk som hjälpare vid tidsförflyttning. Ekfrasen i Sigrid Heucks Mäster Joachims hemlighet (1995) och Den förtrollade ryttarstatyn (2007) av Pamela Kavanagh
Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).ORCID-id: 0000-0002-8031-5146
Linnéuniversitetet.
2023 (svensk)Inngår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 51, s. 142-160Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

Tidsresor är vanligt förekommande i fantasy skriven för barn och ungdomar. Det är ett effektfullt litterärt grepp att låta berättelsens karaktärer resa i tiden för att kunna levandegöra såväl fiktiva som historiska händelser och gestalter. Genrerna fantasy och historisk roman kombineras ofta i barnlitteraturen ochdetta resulterar i en hybridgenre kallad historisk fantasy. Huvudpersonen som reser bakåt i tiden möter såväl fiktiva som historiska gestalter och blir involverad i händelser, löser uppgifter och bidrar på så sätt till den historiska utvecklingen och kan ibland också påverka det förflutna. Fantasy med tidsresor förekommer också i kombination med andra genrer, exempelvis hästböcker (Ehriander 2018: 59–122). Den här artikeln vill genom studiet av två romaner för unga läsare, Mäster Joachims hemlighet av Sigrid Heuck och Den förtrollade ryttarstatyn av Pamela Kavanagh, vidga kunskapen om tidsresor som litterärt grepp samt ekfraser, det vill säga ett skrivet verk som beskriver ett annat konstverk. Genom ekfraserna ser man nya saker i bilderna och när man beskriver en bild gör man samtidigt en tolkning då man väljer vad som beskrivs och hur detta görs. Ekfras används här inte som en litterär genre utan som ett särskilt litterärt modus som ”uttryckligen och implicit aktualiserar teoretiska aspekter på samspelet mellan text och bild” (Jansson 2016: 51). Därutöver lyfter vi fram hur bild- och formkonstverk i barn- och ungdomslitteraturen kan bidra till förflyttning i tid och rum genom levandegöring, något som är helt i enlighet med den antika ekfrasens uppgiftoch där tid och rum inte står i något motsatsförhållande utan snarast bildar en enhet (kronotop). Ekfrasens re-presentation av konstverkets ”representation aktualiserar aspekter på rum och tid, stasis och rörelse” (Jansson 2016: 53). Genom att undersöka de litterära greppen för att levandegöra fiktiva såväl som historiska gestalter och händelser där levandegöringen sker med hjälp av bild- och formkonstverk belyses ytterligare perspektiv på tidsresornas betydelse.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linnéuniversitetet , 2023. nr 51, s. 142-160
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hj:diva-63099DOI: 10.15626/hn.20235109Lokal ID: POA;;63099OAI: oai:DiVA.org:hj-63099DiVA, id: diva2:1822005
Tilgjengelig fra: 2023-12-21 Laget: 2023-12-21 Sist oppdatert: 2023-12-21bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Forlagets fulltekst

Person

Almgren White, Anette

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Almgren White, Anette
Av organisasjonen
I samme tidsskrift
HumaNetten

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric

doi
urn-nbn
Totalt: 24 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf