Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konstgräs som miljöfråga i svenska nyhetsmedier: En kvantitativ innehållsanalys
Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap.ORCID-id: 0000-0001-9515-4691
2019 (svensk)Rapport (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Denna studie har som mål att undersöka hur svenska nyhetsmedier gestaltar konstgräs som miljöfråga. Detta görs i syfte att dels öka kunskapen om hur medierna rapporterar om mikroplastrelaterade miljöfrågor, ett forskningsområde som är outforskat i både svensk och internationell kontext, dels bidra med kunskap om hur miljövinsterna med konstgräs (återvinning/cirkulär ekonomi) porträtteras gentemot de miljörisker som det ger upphov till (utsläpp av plast och gummi). Rapporteringen från 15 nyhetsmedier och ett totalurval om 250 artiklar publicerade under perioden 2014–2018 studeras genom kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att konstgräs som miljöfråga förekommer sparsamt i svenska nyhetsmedier, men att rapporteringen har ökat från och med 2016. Från och med detta år börjar konstgräs att allt tydligare kopplas till spridning av plast och gummi i naturen, vilket också är det vanligaste miljöproblemet som konstgräs kopplas till överlag. Detta kan, mot bakgrund av den traditionella medielogikens främjande av risker, i sin tur förklara mediernas ökade intresse för konstgräs som miljöfråga. Miljövinster med konstgräs framkommer inte i normalfallet, vilket betyder att denna aspekt överskuggas av de miljöproblem och risker som finns med konstgräs. Däremot konstaterar ungefär var tredje artikel som fokuserar på konstgräs och miljön i huvudtemat någon form av vetenskaplig osäkerhet kring konstgräsets miljöpåverkan. Gestaltningen av konstgräs som miljöfråga är till viss del formad av samhällsdebatten kring spridningen av plast i naturen, vilket ger medierna tolkningsramar för att förstå frågan, samt gör frågan nyhetsvärdig i sig.

Abstract [en]

The objective of this study is to examine the framing of artificial turf as an environmental question in Swedish news media. This is done with the twofold purpose to (a) expand the knowledge of how the media covers environmental questions tied to microplastics – something that hitherto is unexplored – and (b) contribute with knowledge about how the media portrays the environmental gains with artificial turf (recycling and circular economical practices) vis-à-vis the environmental risks with the materials (the spread of plastics). 15 Swedish news media and a census of 250 articles published between 2014 and 2018 have been analyzed using content analysis. The results show that artificial turf as an environmental question is reported sparingly, although the coverage has increased from 2016 compared to the previous years. From that year, artificial turf is more clearly connected to the spread of plastics and rubber, which also is the most common environmental problem that artificial turf is associated with in the materials. Viewed against the backdrop of the traditional media logic’s tendencies of favoring problems and risks, the linking of artificial turf with the spread of plastics can explain the increased media interest for the topic. Environmental gains with artificial turf are not normally present in the coverage, which means that this aspect is overshadowed by the environmental risks and problems associated with artificial turf. However, about every third article whose main topic centers on artificial turf and the environment does express uncertainty about the environmental impacts of artificial turf. The framing of artificial turf as an environmental question is to some degree shaped by the public debate about plastics, which gives the media frames of interpretation, as well as makes the topic itself newsworthy.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication , 2019. , s. 55
Serie
Research Reports. School of Education and Communication ; 10
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hj:diva-43582ISBN: 978-91-88339-21-8 (digital)OAI: oai:DiVA.org:hj-43582DiVA, id: diva2:1313664
Tilgjengelig fra: 2019-05-06 Laget: 2019-05-06 Sist oppdatert: 2019-06-27bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltext(1513 kB)104 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT02.pdfFilstørrelse 1513 kBChecksum SHA-512
e27ed41832123fe6ee3f681ec47d20119b7ea8abab235dc1f0872cb3a700df8e318c4732173472fe6e4a6a1f70e3b03a6aee5e9f96fce12737236de30410e5cc
Type fulltextMimetype application/pdf

Personposter BETA

Abalo, Ernesto

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Abalo, Ernesto
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 175 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 898 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf