Engagemang vid fiktionsläsning är betydelsefullt. Ett engagemang vid fiktionsläsning kan leda till att ungdomar vill läsa, vilket kan resultera i att de både utvecklar läskompetens och berikas av estetiska upplevelser. Forskning visar att ungdomar är intresserade av fiktionsläsning (Tattersall Vallin, 2022). Studier finns dock som indikerar det motsatta (exempelvis Vintereket al., 2022) liksom att undervisningen brister i att stimulera elever till ett ökat läsintresse (Skolinspektionen, 2012). Vad som engagerar elever vid fiktionsläsning och vilka förutsättningar för läsengagemang som förekommer inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 är således relevanta frågor, som ligger inom syftesbeskrivningen för denna studie. Studien har sin teoretiska grund i hermeneutisk fenomenologi och genomförs genom klassrumsobservationer.

Tentativa resultat från denna studie visar att engagemang tycks vara något som skapas fram i en social läspraktik. Elever som får vara delaktiga i läsaktiviteter, genom att få utrymme att tänka fritt kring fiktion, formulera frågor till fiktionen liksom att få ta del av varandras tankar om fiktionen, i exempelvis samtal, tenderar att få ett ökat läsengagemang. Det syns vara av vikt att lärare och elever möter varandra med öppenhet för olika sätt att tänka kring fiktion, då detta kan möjliggöra att deras förståelsehorisonter möts. 

Being engaged in reading fiction is a crucial starting point for developing literacies (Guthrie et al., 2012) and achieving aesthetic experiences of fiction (Rosenblatt, 2002). Fiction could though be read in various formats, and previous research shows that adolescents certainly do have an interest in multimodal texts (Nordberg, 2015). Even if recent studies have shown student interest in reading is not in decline (Tattersall Wallin et al., 2022), many adolescents report that they only read if they are compelled to do so (Organisation for Economic Cooperation and Development [OECD], 2019).

However, teachers and students could prove to have different viewpoints regarding engagement in reading fiction. From hermeneutic phenomenology, where ‘lifeworld phenomenology’ is central (Bengtsson, 2005; Ricœur, et al., 1993), this PhD project aims to investigate how teachers and students in Grade 7-9 Swedish language classes understand which prerequisites there are for students to be engaged in reading fiction. Both teachers and students have, and will, participate in semi-structured interviews and classroom observations.

The findings from the first sub-study reveal that adopting a multimodal fiction format, including various digital resources, may hold didactic relevance, especially regarding the enhancement of the students’ aestetic experiences. However, this is not the crucial prerequisite for engagement, according to the teachers. The teachers find that the most significant prerequisite for reading engagement is satisfied when teachers and students interact with each other through fiction in safe collaborating learning environments. How students understand engagement and the prerequisites they identify as relevant to reading engagement are questions that are in process to be answered by upcoming classroom observations and interviews with students. 

Denna studie syftar till att belysa svensklärares uppfattningar av engagemang vid fiktionsläsning, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 samt vilka förutsättningar för engagemang som de uppger finns i nämnd undervisning. Svensklärare har en viktig uppgift att stimulera elever till läsengagemang. Deras uppfattningar vad engagemang vid fiktionsläsning innebär speglas i den undervisning de bedriver, utifrån textval och läsaktiviteter. Att språka om litteratur vid litterära samtal är till exempel en sådan aktivitet som kan bidra till ett ökat engagemang, framgår det i innevarande studie. Således knyter denna studie an till temat ”Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening”, med betoning på skön förening.

Studien har genomförts utifrån individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, via zoom. Materialet har sedan analyserats tematiskt i syfte att se övergripande teman i lärarnas utsagor. Mot bakgrund av teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi har innehållet i lärarnas utsagor tolkats för att få en inblick i lärarnas livsvärldar (Husserl, 2014) och förståelsehorisonter (Gadamer, 1997).

Engagemang är enligt lärarna i denna studie betydelsefullt vid fiktionsläsning. De beskriver läsengagemang som sammansatt, där det handlar om att bli uppslukad, berörd, att vilja möta nya insikter samt att vilja samtala med andra om litterärt innehåll. Viktiga förutsättningar för läsengagemang i undervisning är enligt lärarna att välja fiktion som elever kan knyta an till, att ställa rätt frågor till texterna samt att undervisningsmiljön präglas av tillit och samarbete. Här behöver lärarna vägleda sina elever genom att hjälpa dem att hitta fiktion som engagerar och att lära dem ställa frågor till texterna. Detta behöver göras i en tillitsfull undervisningsmiljö där lärarna och eleverna möter fiktion och möts genom fiktion.

Källförteckning

Gadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.

Husserl, E. (2014). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Routledge.

Denna studie syftar till att ge en inblick i hur några lärare inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9 förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning. Studien, som är en del av ett större avhandlingsprojekt, fokuserar några svensklärares egna upplevelser och reception av fiktion och hur de själva närmar sig och möter litterärt innehåll. Centralt är också att belysa huruvida lärarna anser att läsengagemang är betydelsefullt vid fiktionsläsning, i form av att bli uppslukade och attached vid läsning (Felski, 2020), liksom vad som kan påverka deras engagemang vid fiktionsläsning.

Få studier har gjorts i Sverige som berör läsengagemang inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9. Ämnet är dock ytterst relevant. Läskompetens bland barn och ungdomar i Sverige tenderar att minska och studier visar att intresset för läsning har minskat betydligt bland unga sedan början av 2000-talet (Vinterek et al. 2020). Två av tre 15-åriga pojkar och nästan 50 % av alla flickor i samma ålder uppgav i PISA-studien 2018 (OECD, 2019) att de bara läser om de måste. För att visa hur svensklärare i årskurserna 7-9 själva förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning genomförs denna kvalitativa undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer med svensklärare på två skolor. Både individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer genomförs och analyseras tematiskt i syfte att komma nära såväl enskilda lärares uppfattningar som tankar som framträder i ett svensklärarkollegium.

Aktuell studie förväntas bidra med några svensklärares förståelse av läsengagemang vid fiktionsläsning. I studiens preliminära resultat lyfter lärarna fram vikten av att ett möte sker mellan text och läsare för att ett läsengagemang ska uppstå liksom vikten av att hitta rätt litteratur.

Källförteckning

Felski, R. (2020). Hooked: Art an attachment. The University of Chicago.

OECD. (2019). PISA 2018 results (Volume II): Where all students can succeed. OECD Publishing. https://www.oecd.org/publications/pisa-2018-results-volume-ii-b5fd1b8f-en.htm [2021-08-19]

Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T. & Liberg, C. (2020). The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School: Trends Between 2007 and 2017. Scandinavian Journal of Educational Research, pp. 1-15. https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1833247