Förskolans utbildning ska vara likvärdig i hela landet enligt skollagen (SFS 2010:800). En likvärdig utbildning innebär att det ska vara lika tillgång på utbildning, lika kvalitet på utbildning och att utbildningen ska vara kompenserande. Men hur skapas förutsättningar för en likvärdig utbildning i förskolan? Hur kan ”specialpedagogik i förskolan” planeras och organiseras för det främjande, förebyggande och stödjande arbetet?

Förskolans utbildning ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Men hur ser det egentligen ut med likvärdigheten? Barn får olika tillgång till en kvalitativ utbildning och till specialpedagogisk kompetens beroende på var i landet de bor.

Ur abstraktet: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur förskollärare och rektorer beskriver förskolansutbildning utifrån barn som anses vara i behov av särskilt stöd. 

Licentiatuppsatsen handlar om förskolans utbildning utifrån barns rätt till stöd. Barns möjligheter till relationer, samspel och interaktion med sin omgivning påverkas av de förutsättningar som finns och skapas. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och rektorer beskriver sin förståelse av förskolans utbildning utifrån barn som anses vara i behov av särskilt stöd. I studien används en hermeneutisk forskningsansats tillsammans med ett systemteoretiskt perspektiv utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell (Bronfenbrenner, 1979, 1994) och bioekologiska modell (Bronfenbrenner & Morris, 2006).

Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har 15 intervjuer genomförts med åtta rektorer och sju förskollärare. Studiens resultat visar att respondenterna anser att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd men de har samtidigt svårt att definiera vilka barn som är barn i behov av särskilt stöd. De menar att alla barn, tillfälligt eller långvarigt, kan vara barn i behov av särskilt stöd och att barnen inte behöver ha någon funktionsnedsättning eller diagnos för att behöva stöd. Resultatet visar också att rektorer och förskollärare beskriver flera organisatoriska förutsättningar i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Rektorns ledarskap och hur det specialpedagogiska stödet organiseras i förskolan är exempel på organisatoriska förutsättningar. Pedagogiska strategier handlar till exempel om hur förskollärare arbetar nära barnen för att kunna se vad om händer i barngruppen och för att kunna ge stöd till barnen om det behövs. Den komplexitet som framträder i resultatet på samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå skapar både möjligheter och utmaningar att möta alla barn och att utveckla en likvärdig utbildning i förskolan.

The aim of the study is to examine how preschool teachers and preschool principals describe their understanding of preschool's education based on children in need of special support. The following research questions are in focus: How do preschool teachers and preschool principals describe children who they consider to be children in need of special support? What organizational conditions in education for children in need of special supports do the preschool teachers and preschool principals describe? What pedagogical strategies in education for children in need of special supports do the preschool teachers and preschool principals describe?

The study applies a hermeneutics framework and a system theoretical perspective. Bronfenbrenner's ecological model (Bronfenbrenner, 1979, 1994) and the further developed bioecological model (Bronfenbrenner & Morris, 2006), with its associated PPCT-components (process, person, context, time), are used. Semi-structured interviews have been used as a method. Fifteen interviews have been conducted, eight with preschool principals and seven with preschool teachers.

The result shows that the respondents do consider themselves working with children in need of special support, but they explain that it is difficult to identify which children this applies to. They argue that all children can at some point, temporarily or permanently, need special support and the children do not necessarily need a diagnosis in order be in special needs. The result also shows that the preschool principals and the preschool teachers describe several organizational conditions that can be useful in their work with children in need special support. The leadership of the preschool principal and how the support to children in special need is organized are examples of organizational conditions. Other thing they discuss are the preschool staff´s education and competence. Pedagogical strategies are, for example, how preschool teachers describe their job near the children to monitor what happens in the child group and to be able to support the children.

The results suggest that there are shortcomings regarding equity, based on the descriptions given by preschools teachers and principals. There are shortcomings in equity regarding educational issues and how the preschools organize and carry out the work with children in need of special support in preschool.

Förskolan ska främja alla barns utveckling och lärande enligt läroplanen. Men behöver förskolans pedagoger kunskap om olika funktionsnedsättningar? Räcker det inte om specialpedagogen har den kompetensen? Madeleine Sjöman och Git Blomberg visar på betydelsen av kunskaper om NPF för alla som arbetar i förskolan.

Förskolans pedagoger möter barnens vårdnadshavare varje dag. Det är många möten som sker, både korta och långa, i tamburen eller på utegården dagligen. Hur skapar vi tillitsfulla relationer som främjar samarbetet mellan förskolan och hemmet?