Bakgrund

I det post-industriella samhället integrerar människor med digitala enheter i vardagen, vilket innebär att saker vi redan gör kan göras på helt nya sätt och framför allt att helt nya saker är möjliga att göra (Statens Offentliga Utredningar [SOU], 2016). Det kan göra våra liv bättre, men också göra dem värre. Trots att smarttelefonen som ett viktigt digitalt verktyg spelar en viktig roll i folks liv, visade tidigare studier att smarttelefonberoende kan leda till en minskning av produktiviteten på grund av att spendera tid på smarttelefonen under arbetet (Duke & Montag, 2017). Mer positiva effekter av digitaliseringen är möjligheten till sociala interaktioner (Hülür & Macdonald, 2020), att hämta kunskap som behövs i det dagliga beslutsfattandet (Mick & Fournier,1998), digitaliseringen har även förändrat arbetsmiljön genom att det möjliggör hemarbete (Okkonen, Vuori och Palvalin, 2019, February).

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka attityder till digitaliseringen och hur den påverkar människors liv i termer av att lärande, social interaktion och arbetsmiljön.

Metod

En pilotstudie med kvalitativ forskningsmetod där nio undersökningsdeltagare intervjuades, varav fem var kvinnor (M=32 år) och fyra var män (M=38 år) ingick i studien. Alla deltagarna hade gymnasieutbildning och arbetslivserfarenhet varierade mellan 3 och 30 år. Samtliga deltagare ägde smarttelefoner eller datorer. Två undersökningsdeltagare ägde surfplattor och en deltagare hade också smart TV. Alla undersökningsdeltagare rekryterades med hjälp av bekvämlighets urval. Intervjuguide var semistrukturerad som bestod av fyra övergripande teman (Tema 1. Attityder gentemot digitala enheter, Tema 2. Digitala enheters påverkan på lärandet, Tema 3. Digitala enheters påverkan på sociala interaktioner, Tema 4. Digitala enheters påverkan på arbetsmiljön). 

Resultat

Undersökningens resultat visar att undersökningsdeltagarna har igenomsnitt 4-5 timmar skärmtid. Skärmtiden kan delas upp i underhållning och arbete och just denna mix gör det svårt att lägga ifrån sig tekniken och att den är integrerad i vardagen på alla sätt.

Deltagarna rapporterade att ett surfbeteende kan skapa ineffektivitet i ens liv, men även oro över att strålning från enheterna kan vara farlig. Mer positiva saker var att man har all information tillgänglig på enkelt sätt och dessa enheter gör livet roligare och mer intressant. Deltagarna lyfter också upp tillgängligheten och möjligheterna som tekniken erbjuder, den är lika effektiv att underhålla som att använda för att kommunicera med sina vänner och kollegor.

Det finns stora möjligheter att lära sig via digitala enheter, tidigare handlade om att googla medan idag kan man titta på filmer och klipp på saker man vill lära sig. Det är lättare att lära sig självt med digitala enheterna. En annan effekt av digitaliseringen är att det är lättare att underhålla sina relationer och skapa nya kontaktar. Nackdelarna är att det lätt att det blir missförstånd när man kommunicerar via digitala enheter. 

Purpose: Social welfare work contains elements that may be difficult for employees to put out of their minds when the working day ends, which may affect the recovery. The purpose of this paper is to analyze the length of recovery in relation to different work characteristics and to two types of welfare work.

Design/methodology/approach: All 1,365 employees, excluding managers, of two municipality administrations were invited to a survey study. Of these, 673 (49 percent) responded. After adjusting for partial missing, the effective sample included 580 employees (43 percent). Retrospective ratings of four recovery windows were analyzed: recovery after one night’s sleep, weekends, shorter holidays and vacations.

Findings: Employees with a university education were less recovered than those with a shorter education. For those with a university education, the long arm of the job mainly involved failures regarding qualitative job demands (task difficulty). For those with a shorter education, quantitative job demands (too much to do) were most prominent for their prolonged recovery. Feedback from managers had consistent and positive associations with all four recovery windows among employees with a university education, but not among those with a shorter education for whom instead having too much to do and social support had significant spillover effects.

Originality/value: The identified differences may relate to employees with a university education having more problem-solving tasks, which may result in a higher need of work-related feedback but also in difficulties detaching from work. Thus, education and job characteristics have differential associations with self-rated recovery. 

BACKGROUND: Psychosocial factors, including job demands and poor resources, have been linked to stress, health problems, and negative job attitudes. However, worksite based interventions and programs targeting psychosocial factors may change employees' perceptions of their work climate and work attitudes.

OBJECTIVE: This pilot study describes a newly developed worksite based participatory organizational intervention program that was tested in the social service sector. It is evaluated using participants' perceptions of the intervention to investigate its acceptability as a feature of feasibility and its short-term effects on work climate factors (job demands and resources) and work-related attitudes.

METHODS: Forty employees of a Swedish social service unit provided self-reports before, during, and after the intervention.

RESULTS: As for effects, quantitative role overload and social support decreased while turnover intention increased. Responses to an open-ended question showed that participants considered the intervention program valuable for addressing issues relating to the psychosocial work climate.

CONCLUSIONS: Although the findings are preliminary, it was possible to carry out this worksite based participatory organizational program in this particular setting. Also, the preliminary findings underscore the challenges associated with designing and implementing this type of intervention program, thus adding to the methodological discussion on implementation and evaluation.

Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.