Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Hult, Daniel
Publications (4 of 4) Show all publications
Hult, D. (2013). Det reglerade fjärrvärmeavtalet: Etapp två. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Det reglerade fjärrvärmeavtalet: Etapp två
2013 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Frågan om kundernas förtroende för fjärrvärmen har varit aktuell i många år. Lagstiftaren uppfattar att förtroendet för fjärrvärmen är i farozonen tillföljd av den förmenta monopolliknande positionen fjärrvärmeföretagen intar gentemot fjärrvärmekunderna efter att fjärrvärmekunderna har anslutit sig till ett fjärrvärmenät. Lagstiftaren anser att uppvärmningsformen fjärrvärme är positiv ur framför allt miljöperspektiv och menar därför att ett potentiellt sviktande förtroende är ett problem eftersom det kan leda till att potentiella fjärrvärmekunder inte ser fjärrvärme som ett intressant alternativ och till att befintliga kunder byter uppvärmningsform till en ur miljöperspektiv mindre positiv sådan. För att stärka kundernas position gentemot fjärrvärmeföretagen och öka fjärrvärmeföretagens transparens, och på så sätt öka kundernas förtroende för fjärrvärmen, infördes fjärrvärmelagen år 2008. Fjärrvärmelagens övergripande ändamål är därför att skapa förtroende för fjärrvärmen. Min forskning är uppdelad i tre etapper vilka tillsammans ska resultera i en juridisk doktorsavhandling. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka om fjärrvärmelagen leder till det ändamål med vilken den motiverades, det vill säga om fjärrvärmelagen leder till ökat förtroende för fjärrvärmen. I den här resultatrapporten redogör jag för de tentativa resultaten från etapp två.I etapp två har jag undersökt och beskrivit begreppet förtroende. Undersökningen och beskrivningen har strukturerats utifrån följande tre perspektiv:

1. Förtroendets ontologi

2. Förtroendets tillblivelse

3. Förtroendets funktion

Denna beskrivning av förtroendebegreppet ska ligga till grund för den analys av fjärrvärmelagen som ska utföras under den tredje etappen av forskningsprojektet. I etapp två har jag också undersökt och försökt fastställa hur lagstiftaren sett på förtroende inom ramen för fjärrvärmelagen. Denna undersökning utgick från följande tre fundamentala frågor:

1. Vem eller vad är förtroendegivare enligt fjärrvärmelagen?

2. Vem eller vad är förtroendemottagare enligt fjärrvärmelagen?

3. Vilka är handlingarna som förtroendet avser enligt fjärrvärmelagen?

Med förtroendegivare avses vem eller vad som ska ha förtroende för något. Med förtroendemottagare avses föremålet för förtroendegivarens förtroende, dvs. vem eller vad som förtroendegivaren har förtroende för. Med handlingarna som förtroendet avser menas de handlingar som förtroendegivaren ska ha förtroende för hos förtroendemottagaren.

Min analys visar, så här långt, att fjärrvärmelagen utgår från att förtroendegivarna är de potentiella och befintliga fjärrvärmekunderna. Den visar också att det är oklart vem eller vad som är förtroendemottagaren. Fjärrvärmelagens förarbeten är nämligen tvetydiga i frågan om de potentiella och befintliga kundernas förtroende avser fjärrvärmeföretagen som sådana eller om den avser den abstrakta företeelsen fjärrvärme som uppvärmningsform. Till sist visar min analys också att handlingarna som förtroendet avser är att fjärrvärmeföretagens ska leverera fjärrvärme till kunderna på skäliga avtalsvillkor, särskilt med avseende på de villkor som rör prissättningen. Sammanfattningsvis kan därför sägas att fjärrvärmelagen ska få potentiella och befintliga kunder att få ökat förtroende för antingen fjärrvärmeföretagen som sådana eller för fjärrvärmen som uppvärmningsform vad gäller adekvat leverans av fjärrvärme i enlighet med skäliga avtalsvillkor och i synnerhet skäliga prisvillkor. Till sist ska sägas några ord om den fortsatta forskningsuppgiften i etapp tre. Alla detaljer är inte helt bestämda men i stora drag kommer jag under den tredje och avslutande etappen av forskningsprojektet att analysera fjärrvärmelagen mot bakgrund av hur förtroendets ontologi, tillblivelse och funktion har beskrivits. Sannolikt kommer analysen att avgränsas till de bestämmelser som är avsedd att påverka potentiella och befintliga avtalsrelationer, det vill säga de bestämmelser som tar sikte på förhållandet mellan fjärrvärmeföretaget och dess potentiella och befintliga kunder. Kärnan i dessa bestämmelsers systematik är den i fjärrvärmelagen använda regleringstekniken vilken bygger på att en tillsynsmyndighet ska kontrollera att både offentligrättsliga och civilrättsliga bestämmelser efterlevs av fjärrvärmeföretagen. Tanken är att jag ska analysera bestämmelsernas materiella innehåll tillsammans med tillsynsmyndighetens tillsynsfunktion i syfte att kunna dra slutsatser i frågan om fjärrvärmelagen uppfyller sitt ändamål att skapa förtroende.

Abstract [en]

The question of trust and district heating has been topical for many years. The legislator has taken the position that the trust in the district heating industry is at risk due to the supposedly close to monopolistic position which the district heating companies have in relation to the district heating customers when they are connected to a district heating distribution net. The legislator deems district heating positive from an environmental perspective and therefore reckon the potentially declining trust as a problem since a decline in trust might make potential customers disinterested in district heating and might make current customers inclined to change heating method to a less environmentally positive one. In order to strengthen the position of the customers vis-à-vis the district heating companies and to increase the transparency of

the district heating companies, and thereby increase the customers trust in district heating, the Swedish District Heating Act was enforced in 2008. My research is divided into three stages which together shall form my dissertation in law. The overarching purpose of the dissertation is to investigate if the Swedish District Heating Act will have the intended effect with which it was motivated, i.e. if the Swedish District Heating Act will increase trust in district heating. In this report I will present the tentative results from stage two. During stage two I have investigated and described the concept of trust. The investigation and description has been structured in accordance with three perspectives:

1. The ontology of trust

2. The emergence of trust

3. The function of trust

The description of the concept of trust is supposed to form the basis for the analysis of the Swedish District Heating Act which will be conducted during the third stage of the research project. During stage two I have also investigated and tried to establish what view the legislator has taken on trust within the context of the Swedish District Heating Act. This investigation took as its starting point three fundamental question:

1. Who or what is the trustor according to the Swedish District Heating Act?

2. Who or what is the trustee according to the Swedish District Heating Act?

3. Which are the actions the trust is concerned with according to the Swedish District Heating Act?

The trustor is defined as whom or what that shall have trust is someone or something whereas the trustee is defined as who or what the trustor shall trust. The action with which the trust is concerned is defined as the actions the trustor shall trust the trustee to perform. This far, my analysis shows that the trustor according to the Swedish District Heating Act is the potential and current district heating customers. The analysis also shows that it is uncertain who or what is the trustee according to the Swedish District Heating Act. The reason is that the preparatory work of the act are ambiguous on the question whether the trust of the potential and current customers is related to the district heating companies as such or if it is related to the abstract institution of district heating as a form of heating. Furthermore, my analysis shows that the actions with which the trust is concerned are as follows: the district heating companies shall deliver district heating to the customers in accordance with reasonable contractual terms, especially regarding pricing terms. Taken all together, one can conclude that the Swedish District Heating Act should increase the trust of the potential and current customers in either the district heating companies themselves or in district heating as a way of heating regarding the delivery of district heating in accordance with reasonable contractual terms and especially regarding the pricing terms. Finally, some words concerning the upcoming research in stage three. All the details are not yet set but the general idea is that I, during stage three, will analyze the Swedish District Heating Act using the description of the ontology, emergence and function of trust which has been presented in stage two. It is probable that I will limit my analysis to those provisions which are intended to affect the potential and current customers’ contractual relations, i.e. the provisions which are directed at the relationship between the district heating companies and their potential and current customers. The systematic core of these provisions is the regulatory technique used in the Swedish District Heating Act which is based on a supervisory authority monitoring the compliance of both public law and private law provisions. The idea is that I will analyze the substantive content of the provisions together with the monitoring function of the supervisory authority in order to conclude on the question whether the Swedish District Heating Act fulfills its purpose of creating trust.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2013. p. 29
Series
Fjärrsyn resultatrapport ; 2013:13
Keywords
Trust, personal trust, system trust, district heating, the district heating act, legislative intent, contract, Förtroende, personligt förtroende, systemförtroende, fjärrrvärme, fjärrvärmelag, lagstiftarens intentioner, avtal
National Category
Law (excluding Law and Society)
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-21926 (URN)978-91-7381-111-8 (ISBN)
Projects
Det reglerade fjärrvärmeavtalet
Funder
Swedish Energy Agency, 4241
Note

Även finansierat av Svensk Fjärrvärme

Available from: 2013-09-16 Created: 2013-09-16 Last updated: 2013-09-23Bibliographically approved
Hult, D. (2012). Det reglerade fjärrvärmeavtalet: Etapp ett. Stockholm: Svensk Fjärrvärme AB
Open this publication in new window or tab >>Det reglerade fjärrvärmeavtalet: Etapp ett
2012 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Den föreliggande rapporten är ett resultat av den forskning som bedrivits under perioden 1 mars 2010 och 28 februari 2011 och som finansierats genom beviljandet av ansökan nummer 164 Det reglerade fjärrvärmeavtalet – En studie i regleringsteknikmed utgångspunkt i fjärrvärmebranschens rättsliga förutsättningar. Projektet är indelat i olika etapper och denna resultatrapport avser den första etappen. Syftet med etapp ett har varit tudelat: dels var syftet att undersöka hur tillsynsmyndigheten genom sin tillsynsfunktion kan tänkas påverka avtalsrelationen mellan näringsidkande fjärrvärmeleverantör och fjärrvärmekund, dels var syftet att identifiera och strukturera frågeställningar inför de kommande etapperna två och tre. Vad gäller frågan hur tillsynsmyndighetens tillsynsfunktion kan tänkas påverka avtalsrelationen mellan fjärrvärmeleverantör och näringsidkande fjärrvärmekund har (1) tillsynsmyndighetens befogenheter enligt fjärrvärmelagen analyserats och (2) en undersökning genomförts avseende vilka typer av avtal mot vilka tillsynsmyndigheten lagligen kan och ska rikta sin tillsyn. Svaret på den första frågan har konstaterats vara att tillsynsmyndigheten har i uppgift att kontrollera att informationsinnehållet i fjärrvärmeavtalet såsom det framgår av 6 § fjärrvärmelagen och att det är möjligt, men inte säkert, att tillsynsmyndigheten också har befogenhet att kontrollera de materiella reglerna i fjärrvärmeavtalet i den utsträckning som de materiella reglerna i fjärrvärmelagen korresponderar mot informationskraven i 6 § fjärrvärmelagen. Vad gäller den andra frågan har konstaterats att tillsynsmyndigheten torde rikta sin tillsynsverksamhet mot de så kallade standardavtalen men inte mot de individuellt utformade avtalen. Vad gäller uppgiften att identifiera och strukturera frågeställningar inför kommande forskning har arbetet varit fokuserat på att (1) identifiera och beskriva lagstiftarens problembeskrivning av fjärrvärmebranschen och (2) presentera alternativa och kompletterande perspektiv på lagstiftarens problembeskrivning. Lagstiftarens problembeskrivning har summerats till att lagstiftaren vill att fler ska välja fjärrvärme som säljs under marknadsmässiga former trots att fjärrvärmeleverantörerna anses ha en monopolliknande ställning. Denna lagstiftarens problembeskrivning har sedermera kontrasterats och diskuterats utifrån fem alternativa perspektiv. Det första perspektivet innebär att fjärrvärmeverksamhet betraktas som en verksamhet beroende av ett infrastrukturellt nätverk, det andra innebär att fjärrvärme betraktas som ett primärbehov, det tredje att den juridiskttekniska definitionen av en ”konsument” kritiskt granskas mot bakgrund av fjärrvärmebranschens reella leverantör-kund-förhållande, det fjärde att fjärrvärmeleverantörernas förmenta monopolliknande ställningen kritiskt granskas och den femte att fjärrvärmeverksamhet som fenomen betraktas i sin juridiskt-historiskakontext. Vad avser kommunikation av forskningsresultaten har dessa kommunicerats genom mitt deltagande i två juridiskt-akademiska konferenser, en konferens arrangerad av Svensk Fjärrvärme, en akademisk publicering i form av ett antologibidrag och ett offentligt genomfört Research Proposal avseende den fortsatta forskningen.

Abstract [en]

This report summarises the results of the research I have conducted during the time from the 1th of March 2010 until 28th of February 2011. The research project has been financed by granting of the application no. 164: Det reglerade fjärrvärmeavtalet – En studie i regleringsteknik med utgångspunkt i fjärrvärmebranschens rättsliga förutsättningar. The project is divided into three stages; this report concerns the first stage. The first stage has had two objectives The first objective was to investigate how the supervisory authority, by executing its supervisory function, may affect the contractual relationship between a district heating supplier and a commercial district heating customer The second objective was to identify and structure problems for thenext two stages of the project. On the question of how the supervisory function of the supervisory authority may affect the contractual relationship between the district heating supplier and commercial district heating customer, first, the legal competence of the supervisory authority was analysed and, secondly, an investigation was conducted regarding the types of contracts to which the supervisory authority may and shall direct its supervision. It was concluded that the answer to the first question is that the supervisory authority shall supervise the informational content of the district heating contract as stated in sec. 6 of the Swedish District Heating Act. Further, it was concluded that the supervisory authority may possibly have the competence to supervise also the substantive content of the district heating contract with a view to ensuring that the substantive rules of the District Heating Act are followed which embody the informational requirements sec. 6 of the District Heating Act. Regarding the second question above, it has been concluded that the supervisory authority probably is bound to direct its supervision toward so-called standard forms of contracts, but not toward individually negotiated contracts. As concerns the task of identifying and structuring problems for the next two stages of the project, work has been focused on (1) identifying and describing the legislator’s manner of problematising the district heating industry and (2) presenting alternative and complementing perspectives to the legislator’s view. The legislator’s view on the district heating industry is that it is desireable that more people choose district heating sold in a market, although the district heating suppliers are deemed to enjoy an almost monopolistic position. This view of the legislator has been contrasted to, and discussed from, five alternative perspectives. From the first perspective, the district heating industry is understood as an industry dependent of an infrastructural network. From the second perspective, district heating is understood as a primary need. The third perspective assumes a critical standpoint on the legal definition of a “consumer” in the light of the reality of the contractual relations between supplier and customer in the district heating industry. The fifth, and last, perspective examines the legal historical context of the district heating industry. As regards the communication of the research results, this has been effected by my participation in two legal academic conferences, one conference arranged by Svensk Fjärrvärme, one publication of an academic article as a chapter of a book, and through a research proposal seminar open to the public.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Svensk Fjärrvärme AB, 2012. p. 31
Series
Fjärrsyn resultatrapport ; 2011:12
Keywords
District heating, Contract, Regulation, Supervision, authority, Fjärrvärme, avtal, reglering, tillsyn, befogenhet
National Category
Law (excluding Law and Society)
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-17619 (URN)978-91-7381-080-7 (ISBN)
Projects
Det reglerade fjärrvärmeavtalet
Available from: 2012-02-15 Created: 2012-02-09 Last updated: 2012-02-15Bibliographically approved
Hult, D. (2011). Mötet mellan civilrättslig avtalsfrihet och offentligrättslig tillsyn över avtalets innehåll på fjärrvärmemarknaden. In: Tom Madell, Terjei Bekkedal,Ulla Neergaard (Ed.), Den nordiska välfärden och marknaden: Nordiska erfarenheter av tjänster av allmänt intresse i en EU-rättslig kontext (pp. 189-215). Uppsala: Iustus Förlag AB
Open this publication in new window or tab >>Mötet mellan civilrättslig avtalsfrihet och offentligrättslig tillsyn över avtalets innehåll på fjärrvärmemarknaden
2011 (Swedish)In: Den nordiska välfärden och marknaden: Nordiska erfarenheter av tjänster av allmänt intresse i en EU-rättslig kontext / [ed] Tom Madell, Terjei Bekkedal,Ulla Neergaard, Uppsala: Iustus Förlag AB , 2011, p. 189-215Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

I den föreliggande artikeln ska jag diskutera hur förvaltningsrätt och civilrätt möts när två parter sluter avtal om fjärrvärme.[1] Mötet har sin grund i att lagstiftaren valt att ge en förvaltningsmyndighet i uppgift att kontrollera innehållet i avtalsparternas fjärrvärmeavtal.[2]

Artikeln är begränsad till att behandla avtal som sluts mellan näringsidkare; således diskuteras konsumentförhållanden endast som jämförelseobjekt. Vidare ska framhållas att rättsläget i mångt och mycket är oklart. Det finns ännu ingen praxis på området – varken domstolspraxis eller myndighetspraxis – och fjärrvärmemarknaden har så vitt jag vet inte berörts i den svenska juridiska doktrinen. Mitt syfte med den här artikeln är därför tudelat: dels att beskriva fjärrvärmemarknadens speciella karaktär ur ett juridiskt perspektiv, dels att försöka tolka och problematisera den av lagstiftaren valda regleringstekniken.

För att introducera läsaren till ämnet börjar jag med att i korthet beskriva fjärrvärmemarknadens tekniska förutsättningar och vilka problem som dessa anses orsaka. Härefter presenteras lagstiftarens åtgärder för att motverka de förmenta problemen genom att jag systematiserar de relevanta bestämmelserna. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras reglernas närmare innebörd mot bakgrund av de ändamål som lagstiftningen på området ger uttryck för.

[1] Ett stort tack ska här framföras till Jakob Heidbrink som trots semesterledighet tagit sig tid att läsa mina utkast och ge nyttig feedback.

[2] 52 & 6 §§ fjärrvärmelag (2008:263) (fjärrvärmelagen)

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Iustus Förlag AB, 2011
Series
Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet, ISSN 1404-9198 ; 23
Keywords
District heating, suvervisory authority, supervision, freedom of contract, regulation, regulatory technique, infrastructural networks, Fjärrvärme, tillsynsmyndighet, tillsyn, avtalsfrihet, reglering, regleringsteknik, primärbehov, infrastrukturella nätverk
National Category
Law (excluding Law and Society) Law (excluding Law and Society) Law (excluding Law and Society)
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-13858 (URN)978-91-7678-782-3 (ISBN)
Available from: 2011-03-18 Created: 2010-12-02 Last updated: 2011-04-11Bibliographically approved
Hult, D. (2009). Fjärrvärmelagens disposivitet i förhållande till näringsidkare. Stockholm: Svensk Fjärrvärme AB
Open this publication in new window or tab >>Fjärrvärmelagens disposivitet i förhållande till näringsidkare
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Lagstiftaren har ansett att den rådande situationen på fjärrvärmemarknaden inte är godtagbar av den anledningen att det ansetts att fjärrvärmeföretagen generellt sett intar en allt för dominerande ställning gentemot sina kunder. För att motverka detta och i syfte att öka förtroendet för fjärrvärmebranschen antogs fjärrvärmelag (2008:263) (fjärrvärmelagen) som trädde i kraft den 1 juli 2008.

Syfte med det här arbetet har varit att undersöka om de civilrättsliga bestämmelserna i fjärrvärmelagen är tvingande i avtalsförhållanden mellan fjärrvärmeföretag och näringsidkande fjärrvärmekunder. Varken fjärrvärmelagen i sig eller dess förarbeten ger något direkt och otvetydigt svar på frågan och av den anledningen har en djupare analys av frågan varit nödvändig.

Genom att sätta bestämmelserna i relation till fjärrvärmelagens överordnade syfte har framkommit att de är dispositiva i avtalsrelationer mellan fjärrvärmeföretag och näringsidkande fjärrvärmekunder. Detta konstaterande gäller dock endast bestämmelsernas formella status. När bestämmelsernas reella effekter har analyserats har det visat sig att bestämmelsernas dispositiva karaktär inskränks på olika sätt.

Tillsynsmyndigheten som instiftats i samband med att fjärrvärmelagen trädde i kraft har bland annat till uppgift att tillse att lagens civilrättsliga bestämmelser följs. Denna uppgift har visat sig motverka de civilrättsliga bestämmelsernas dispositiva karaktär.

Vidare har påvisats att bestämmelserna kan – men inte måste – få tvingande karaktär genom de generella avtalsrättsliga och marknadsrättsliga avtalslagarna. Detta ger anledning till att benämna bestämmelserna så som halvtvingande, snarare än dispositiva.

Min övergripande slutsats är att fjärrvärmelagens utformning och effekter avseende de civilrättsliga bestämmelserna har skapat ett osäkert rättsläge både för fjärrvärmeföretagen och de näringsidkande fjärrvärmekunderna – något som går stick i stäv med lagens överordnade syfte. Mitt förslag till alternativ lösning är att fjärrvärmekunderna –framför allt de näringsidkande kunderna – organiserar sig på motsvarande vis som fjärrvärmeföretagen är organiserade genom Svensk Fjärrvärme AB. Dessa båda organisationer skulle ha möjlighet att utforma egna branschavtal sig emellan av karaktären agreed documents. Sådana gemensamt utformade avtal skulle enligt mig ha goda chanser att accepteras av både fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder som skäliga och balanserade med effekten att förtroendet för fjärrvärmebranschen skulle stärkas utan statligt ingripande genom lagstiftning.

Abstract [en]

Due to the dominant position district heating companies are presumed to have in relation to their customers, the Swedish legislator has not deemed the situation on the district heating market to be fully satisfactory. In order to remedy this shortcoming, and to promote confidence in the district heating business, on 1 July 2008, the District Heating Act entered into force.

This paper aims to clarify the extent to which the private law provisions contained in the Act are mandatory in contractual relationships between district heating companies and their business (non-consumer) customers. This question is not unambiguously answered in either the Act itself, or its preparatory works, thus necessitating a fuller analysis of the problem.

Viewing the relevant provisions of the District Heating Act in light of its overall purpose, it becomes clear that they are non-mandatory in the relationships in question. However, this is true only in a formal perspective. Practically, the provisions are not entirely at the disposal of the parties.

The regulatory authority charged with supervising the implementation of the District Heating Act has, among other things, the task of making sure that the private law provisions of the Act are observed, thereby counteracting the non-mandatory character of the provisions relevant in this paper.

Furthermore, general rules of contract and competition law may – but do not necessarily have to – inform the provision in such a way as to indirectly make them mandatory. The provisions, therefore, ought to be viewed as semi-mandatory, rather than non-mandatory.

The conclusion of this paper, therefore, is that the design of the private law provisions of the District Heating Act has created a certain amount of legal uncertainty for both providers and business customers of district heating – an effect contrary to the overall purpose of the Act. A possible solution to this problem, it is suggested, is that business customers of district heating organise in a way similar to that of the providers’ organisation, Svensk Fjärrvärme AB. It should be possible to negotiate agreed documents between the parties that could be used as a standard of doing business. Such agreed documents could likely be accepted as reasonable and well-balanced by both providers and business customers of district heating, thus increasing trust in district heating without limiting the contractual freedom of the parties through legislation.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Svensk Fjärrvärme AB, 2009. p. 51
Series
Fjärrsynsrapport ; 2009:23
Keywords
district heating, contract, mandatory, non-mandatory, semi-mandatory, regulation, fjärrvärme, avtalsrätt, fjärrvärmelag, dispositiv, tvingande, halvtvingande, lagstiftning
National Category
Law (excluding Law and Society) Law (excluding Law and Society) Law
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-10385 (URN)978-91-7381-038-8 (ISBN)
Available from: 2009-09-21 Created: 2009-09-18 Last updated: 2009-09-21Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications