Svensk vuxenutbildning har en anrik tradition och är internationellt erkänd. Det är också ett utbildningsområde som är i ständig förändring för att anpassa sig till samhällets behov. Förändringarna kan handla om konjunkturanpassningar och det har med tiden skett en ökad orientering gentemot arbetsmarknaden. På kommunnivå har denna förändring manifesterat sig i byte av ansvarig nämnd eller organisering i nya nämnder där vuxenutbildning och arbetsmarknad möts.

Det är kommunen som ansvarar för vuxenutbildningen men samtidigt finns det nationella regler som ska efterlevas. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är en sådan övergripande regel. Det är dock inte självklart vad som ska ingå i detta arbete och hur det ska bedrivas. Målbilden för vuxenutbildning har delvis olika betoning på nationell respektive kommunal nivå och denna spänning ska hanteras i verksamheten på skolnivå.

Den här studien ger en aktuell inblick i hur verksamhetschefer och rektorer, som representanter för huvudmannen, ser på kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet i sin verksamhet. Den kvalitativa studien återges i en empirinära beskrivning där olika aspekter av kvalitetsarbetet behandlas utifrån de intervjuades perspektiv. Ett framträdande drag är den heterogenitet som präglar vuxenutbildning. Förutom mål så finns en stor variation i termer av utbud, målgrupp, anordnare och det sätt på vilket kommunen har valt att organisera arbetet. Vi har i diskussionsavsnittet lyft fram följande aspekter som vi diskuterar mer utförligt eftersom de har bäring för en precisering av kvalitetsarbetet:

• Kvalitetsarbete i vuxenutbildningsverksamhet kan innebära att individerna tvingas växla mellan anpassning och motstånd. Anpassning handlar om att det finns många mål och styrdokument för vuxenutbildning och det är de professionellas uppdrag att utföra och följa dessa mål. Samtidigt uppstår situationer som ger en upplevelse av att kvalitetsarbete inte alltid handlar om kvalitet och då uppstår motstånd. Det kan till exempel ske om kvalitetsarbetet bedrivs utifrån alltför generella modeller och system vilket kan bli irrelevant och ibland även skadligt för utbildningen. Att undvika rapportering i ett statistiksystem som ger en missvisande bild kan vara ett uttryck för motstånd.
• Den centrala/nationella organiseringen av vuxenutbildning har en ”stuprörskaraktär” medan den verksamhetsnära organiseringen i kommunerna uppvisar nämnder där exempelvis arbetsmarknad och vuxenutbildning samsas. I mindre kommuner kan detta också innebära att utöver den formella vuxenutbildningen så har man ett bredare utbud som ska möta vuxnas behov av lärande och utbildning. I storstäderna kan ledningen för vuxenutbildning sitta i egna lokaler som inte behöver finnas i anslutning till utbildningen. I mindre städer kan vuxenutbildning arrangeras med ”allt under ett tak”. Det här påverkar också synen på kvalitetsarbetets roll och innehåll.
• Den offentliga marknaden har olika karaktär beroende på om den ligger i kommuner med hög befolkningstäthet (storstadsregionerna) eller i kommuner med lägre befolkningstäthet. Olika förutsättningar gör att konkurrens eller kollaboration kan vägleda organiseringen av vuxenutbildning. I storstadsregionernas kommuner går det att konstruera konkurrens inom vuxenutbildning men många små kommuner har liten eller ingen egen vuxenutbildning och måste samarbeta i nätverksliknande konstellationer för att uppfylla sitt uppdrag att erbjuda vuxenutbildning.
• Kvalitetsarbete, som en form av granskning, kan få både positiva och negativa effekter i verksamheten. Vi har kallat detta ”den onda” och ”den goda” granskningen. Den goda är helt enkelt när granskning får önskade positiva effekter och den onda är när granskning ger oväntade eller negativa effekter. En central del i kvalitetsarbete borde vara att ifrågasätta konstruktionen av kategorier och mått eftersom de får följder för verksamheten. Anledningen är att det inte finns en given utgångspunkt utan vad som avses med kvalitet etableras i samtal och dialog med berörda intressenter.

Utifrån den genomförda studien presenteras även två slutsatser som har betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet:

1. Vi argumenterar för att utbildning har en särart, utöver att vara en produkt eller tjänst, som bör beaktas inför genomförande av kvalitetsarbete och utformning av kvalitetsmätning/kvalitetssystem. Med tanke på att kundbegreppet vunnit mark inom vuxenutbildningsvärlden är det relevant att diskutera skillnaden mellan en kund och en studerande.
2. Kvalitet i vuxenutbildning utgår från målområden med olika karaktär och för att fånga upp och tydliggöra olika dimensioner i kvalitetsarbetet har vi utarbetat en kvalitetstypologi med tre dimensioner: demokratisk, pedagogisk och administrativ kvalitet. En indelning på de här tre dimensionerna möjliggör att administrativ kvalitet kan fortsätta att mätas men behandlas som ett separat område. Det öppnar upp för att använda sig av andra sätt att bedriva kvalitetsarbete inom de övriga två dimensionerna.

The main purpose of our study is concerned with the pervasive concept of validation of knowledge and competencies extensively used in Europe today. We believe that the wide diversity of the methods used as well as their theoretical supports is many times confusing and sometimes contradictory.

The OECD formulated in 1996, a strategy to make the lifelong learning a reality for all. That included, the creation of new instruments for validation of knowledge and competencies. The European commission supported this strategy for lifelong learning in their memorandum from 2000.  The Commission stressed the need for a lifelong learning strategy; build on, active citizenship, increased employment, and mobility within Europe. The strategy is expected to facilitate the development of systems and methods that assert education and competencies as necessary tools for development, accepted by workplaces and institutions. Since that period strategies and methods for validation have been extensively developed and tested in the European arena.

Within the European Universities Lifelong Education Network, EUCEN we are, together with many European partners, involved in an Observatory of validation. Our work consists of gathering information, scrutinizing validation processes and assessing different texts about validation. In our understanding validation, neither as a concept nor as a phenomenon, is interpreted in a common way among people who are in a professional way working with validation.

Despite or maybe because of the broad variety of  “validation processes” going on in Sweden there is confusing understanding of what validation really consists of. There are many reasons why individuals want to be submitted to validation, risking to loose job, wanting a new job, to start to study or even to get a higher income.  We have also seen that sometimes the ambition to validate candidates comes from the industry, especially when a certain job has a low status. We are asking the question whether all these experiences really can be identified and labelled as validation?

The aim of our study is to conduct a critical analysis of validation as concept and phenomenon. In the text we will present two or three different processes of validation and interpret them in relation to both the Swedish official definition of validation and also related to the two goals declared by The European commission, and mentioned above. A main question for our study is: Can validation be seen as a solution to all problems or do we need more sophisticated concepts, that are giving support and guidance for a true and substantial validation?