The Swedish teacher education has undergone numerous reforms and is currently heavily influenced by neo-liberal governance, which shapes the internal work for different kinds of teacher educators. The study focuses on how a group of adjunct lecturers within a regional university college, experienced their initial period in the profession of teacher education programs in Sweden. The study departs from Seeman’s theoretical framework. The findings indicate that adjuncts lecturers do not feel that their knowledge is being appreciated or valued within the organization. The adjuncts lecturers are driven by a desire to contribute relevant professional knowledge, teach, and serve as good role models for teacher students. From this, conflict arises—mainly due to a governance system which heavily emphasizes standards, documentation, and high academic expectations. In conclusion, the study reveals how the organization's demands may differ from what adjunct lecturers anticipate, potentially leading to various forms of work conditions and alienation.

In teacher education mentoring pre-service teachers is a critical factor. With background in research around mentoring pre-service teachers in connection to a training school project, this study aims to contribute knowledge about and identify mentors' experiences of mentorship in the setting of a training school. Through focus group interviews and semi-structured interviews, foregone by a survey aiming at identifying general views of mentoring, helping to create interview guides, data has been collected for 11 months. Through an interpretative phenomenological analysis, the results show two key themes emerging from mentoring in a training school where the first is strengthening the role as a mentor through three distinct experiences: collegiate learning, structure, and competence development. The second theme, challenging in the role as a mentor, involves four distincttdslevelions of experiences: assessment, planning (linked to the mentoring situation), workload and diversity. The conclusions show that the general experience is positive, but that there are some factors concerning stress and workload; a reworked structure that need to be put into consideration.

Although work placement mentoring has been examined extensively in research, there are no studies drawing on critical discourse analysis combined with discourse theory, aiming to examine the discursive construction of quality aspects. Seven mentor pairs in Swedish teacher training schools were interviewed individually during student work placement. Focus group interviews were conducted with eleven student teachers. The results reveal a consensus on a general level. The significant discrepancies are intertwined to different subject positions among student teachers and mentors, thus linked to different role expectations. A likely explanation can be found in the differences between professional and academic knowledge traditions.

I den här studien undersöks hur två årskullar med ämneslärarstudenter får syn på och förstår en vald lärteori inom ramen för en 7,5 hp kurs där de studerade samhällskunskapsdidaktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur studenterna utvecklar ämnesdidaktiskt kunnande på teoretisk grund samt hur de beskriver det. Den teoretiska ramen och upplägget i högskolekursen bygger på variationsteori och studenterna genomförde fältuppgifter, lektionssekvenser samt skrev reflektionsuppgifter. I studien analyseras sedermera genom interpretatorisk fenomenologisk analys (IFA) den metareflektion som studenterna slutligen genomförde inom ramen för kursen. Materialet bestod av 135 sidor skriven text. Resultatet visar att variationsteorin verkar gynna ämneslärarstudenternas utveckling av samhällskunskapsdidaktiskt kunnande på teoretisk grund vilket kan överbrygga gapet mellan teori och praktik inom ämneslärarutbildningen.

One can’t just enter the classroom and begin to teach! Pre-service teachers’ descriptions on the development of didactic knowledge in social studies by variation theory as guiding principle

This study explores how pre-service teachers gain insight into a specific learning theory within the framework of a 7.5 credits course in social studies. The theory-practice divide in teacher education is commonly argued for as problematic. The purpose of the study is therefore to contribute knowledge of how pre-service teachers develop didactic knowledge on a theoretical basis. The theoretical framework and structure of the university course is based on variation theory and the students completed field assignments, lesson sequences and wrote reflection assignments. Data in the study consist of the reflection written by the students within the framework of the course. The material consists of 135 pages of written text which is analyzed through interpretive phenomenological analysis (IPA). The results reveal that variation theory seems to promote the pre-service teachers’ development of didactic reasoning on a theoretical basis. The pre-service teachers discover their future pupils experiences and pre-understanding of the subject content as a fundament for planning lessons in social studies.

The COVID-19 pandemic has elicited a shift from campus classrooms to distance education in higher education worldwide, shaping not only students’ experiences, but also those of teachers, especially those who never have taught online. In addition, the pandemic created a meta-context that has positioned distance education as something different from previous efforts. This study aimed to investigate higher education teachers’ experiences during the transition from classroom to online teaching by using a collective auto-ethnography method based on 13 personal stories from Swedish faculty. For the abductive approach in the analysis, a framework that combines lifelong learning theory with the context collapse concept has been applied. The disjuncture that the pandemic has elicited created a situation in which teachers had to make sense of the fact that their previous experiences did not completely fit the new situation. Context collapse, a term used to describe encounters with many audiences in social media, has been introduced to highlight the clash between professional and private contexts in online educational platforms. Based on lifelong learning theories, we suggest that context collapse should be examined in terms of how it can help improve higher education, as it holds the potential to include the entire person – body and mind – in education.

Delstudien ingick som en del av att utvärdera och beforska övningsskoleprojektet. Studien finansierades av Jönköping University och studien är publicerad i en vetenskaplig tidskrift på engelska. Forskarteamet bestod av Johan Bäcklund, Rebecka Florin Sädbom, Lena Manderstedt och Helena Anderström. Att delge utfallet av studien på svenska är viktigt då många handledare på kommunala skolor berörs. Inom lärarutbildningen är VFU och därmed handledning av VFU-studenter en av de centrala delarna av utbildningen. Handledarrollen blir därmed viktig och central för att utveckla denna del av lärarutbildningen och utgör en brygga mellan teori och praktik.

Studiens syfte var att identifiera handledares erfarenheter av handledarskapet inom en övningsskola genom en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Fokus ligger således på handledares erfarenheter genom den övergripande forskningsfrågan Vilka möjligheter och utmaningar beskrivs av handledare om handledarskapet inom ramen för en övningsskola?

Metod/genomförande

Empirin har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och semistrukturerade intervjuer. Dessförinnan har enkäter genomförts för att inför intervjuerna identifiera generella utgångspunkter för vad handledning är och innebär för handledare i en övningsskola. Enkäterna har inte ingått i studiens empiri men tjänat som syfte att utforma intervjuguider för de två olika intervjuformerna som använts i studien. Metoden syftar till att kategorisera samt analysera, genom IPA, vad som uttrycks av handledarna utifrån den kontext de talar, i detta fall att vara handledare i en övningsskola. Metoden är induktiv och bygger på att utifrån handledarens perspektiv, genom dennes tankar och känslor, tolka den kontext där denne befinner sig. I den fenomenologiska andan är metoden, som syftar till att nå handledares erfarenheter av övningsskolan, kopplade till världen de lever och verkar i. Det empiriska materialet har analyserats både på en manifest och latent nivå.

Resultat

Två större övergripande teman kan urskiljas: Möjligheter att handleda i en övningsskola samt Utmaningar att handleda i en övningsskola. Under möjligheter visar sig sedan tre underteman: kollegialt lärande, struktur samt kompetensutveckling. Under temat utmaningar visar sig fyra underteman av upplevelser: bedömning, planering (kopplat till handledarrollen), arbetsbelastning samt mångfald.

Slutsatserna i studien visar att handledarna överlag är positiva till upplevelsen av att vara handledare i en övningsskola där de får möjligheter till kompetensutveckling, kollegialt lärande och utbytet med studenterna. Handledarna upplever att de utvecklat en samverkan mellan handledarkollegor och bedömningspraktiken. I övningsskolan upplever man även att man handleder mer än i tidigare handledningsformer. Man kan också, om man tittar övergripande på projektets mål se att projektet lyckas med de uppsatta målen: koncentration, kompetens samt samarbete/samverkan med högskolan. Utmaningarna visar emellertid att projektet även har synliggjort flera aspekter av utvecklingspotential. Handledarna upplever en ökad stress samt en ökad arbetsbörda på grund av att man möter fler studenter och därmed handleder mer (och fler). En annan dimension rör handledarskapets interpersonnella karaktär i att möta studenterna där de befinner sig.

Dessa ingångar ger upphov till vidare tankar, möjliga diskussionsfrågor:

• Vad innebär kvalitet i handledarskapet – att vara en god/skicklig/utmärkt/bra handledare?

• Hur påverkas eleverna av att ständigt möta nya lärarstudenter?

• På vilket/vilka sätt kan handledarrollen utvecklas och utmanas?

• Hur tillgodoses mångfaldsperspektivet – vem blir övningsskola och vem blir inte?

Presentationen handlar om resultatet av en studie som är genomförd inom ramen för ämneslärarutbildningen. Syftet med studien var att ta reda på hur och om ämneslärarstudenterna utvecklade en förändrad hållning kring undervisningens genomförande efter ett specifikt ämnesdidaktiskt upplägg i samhällskunskap. Den teoretiska ramen byggde på variationsteori och studenterna genomförde fältuppgifter, lektionssekvenser samt skrev reflektionsuppgifter. I studien analyseras den metareflektion som studenterna slutligen genomförde inom ramen för kursen. Resultatet visar att studenterna visar en problematiserande hållning till såväl elevernas ämnesförståelse som sin egen roll i undervisningssituationen.   

Student teachers consider teacher training as an important part of teacher education. Despite this, students’ explicit descriptions of quality in mentoring have not been paid much attention in the Swedish context. This study aims to contribute with knowledge of student teachers’ expressions of quality in mentoring during the teacher training program. Two focus group interviews and seven individual interviews were conducted with student teachers specializing in teaching grades F–3 and 4–6, in teacher training schools that participated in the trial activities in Sweden. Their statements have been analysed based on the theory of social representations. The result shows that three social representations appear: Qualitative mentoring is characterized by a) student’s professional development, b) collegial cooperation, and c) trust. These social representations influence students’ expectations of mentoring and its design. Although the students want to be seen as colleagues, they expect mentors to decide when, where and how mentoring should be carried out, and to have a distinct feeling to use the right type of mentoring at the right time. The mixed professional roles, which is highlighted by the students but seem to be implicit, calls for different forms of mentoring strategies that need to be explicit for both the mentor and the student.

I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6.

Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.