Introduktion: Livsmedel och jordbruksråvaror betraktas i allmänhet som tämligen lågteknologiska produkter. Men mängden kunskap och forskning som ligger inbäddad i en tomat eller mjölpåse är långt mycket större än vad dagens livsmedelskonsumenter känner till. Bakom dagens grödor och produktionsdjur ligger årtionden av forskning inom bland annat genetik, växtförädling, ekologi och bioteknik. Resultatet av sådan forskning är inte bara ett högproduktivt jordbruk utan också en livsmedelsproduktion som har lyckats minska negativa effekter på miljö och klimat.

This paper contributes to the literature on innovation in agri-food sectors. It presents a quantitative analysis of how innovation and innovation capacities differ between agricultural firms and firms in other sectors. With unique survey data on Swedish firms, we show that one-third of the firms in the agriculture sector are innovation creators. Moreover, incremental innovations in the form of firm-level technology adoption are not more prevalent in agriculture than in other sectors. These results indicate that agriculture does not appear as a special case concerning innovation output, besides their higher incidence of process innovations. The peculiarity of the sector rather seems to be related to firm-level innovation capacities. Our results suggest that agriculture is different in how they source relevant knowledge, which is a finding that could question the design of innovation support policies that emphasize collaborative research. Our findings rather point to a need of strengthening in-house knowledge capacities in agricultural firms. That would improve their capacity to participate in and benefit from collaborations with partners operating at higher levels in the knowledge system. 

Syftet med denna studie är att kartlägga kompetensutbudet i Skaraborg och visa hur utbud av olika typer av arbetskraft har utvecklats på kort och lång sikt. I studien jämförs utvecklingen i Skaraborg med utvecklingen i arbetsmarknader i övriga Sverige, i syfte att klargöra om utvecklingen i Skaraborg särskiljer sig på något sätt. Studien syftar också till att identifiera om det finns yrken eller branscher där det inomregionala kompetensutbudet är otillräckligt för att svara mot regionens behov. Detta görs dels genom att undersöka mönster för arbetspendling, både inom regionen och från andra regioner, dels genom att undersöka hur väl arbetstagares utbildning matchar det yrke som arbetstagaren utför. Målet är att dessa analyser sammantaget ska ge en nyanserad bild av kompetensutbudet i Skaraborg och peka på områden där kompetenstillgången i regionen riskerar att hämma näringslivets utveckling. På så vis ämnar denna studie att komplettera tidigare studier kring kompetensbehov för att ge en mer sammansatt bild av både utbud och efterfrågan på kompetens i Skaraborg.

Både den ekonomiska och demografiska utvecklingen skiljer sig mycket åt mellan olika delar av Sverige. Det finns regioner som visar stark tillväxt i befolkning, inkomster, sysselsättning och företagande. Samtidigt finns det svagare regioner där såväl befolkning, som sysselsättning och arbetsställen minskar. Generellt sett är det storstadsregionerna som står för den starkaste utvecklingen i både demografiska och ekonomiska termer. Vad gäller stads- och landsbygdsområden utanför storstäderna finns en stor variation i tillväxt under det senare decennierna.Denna rapport ger en bred översikt av utvecklingen av näringsliv och arbetsmarknader i Sveriges olika regioner. Rapporten baseras på officiell statistik, vilken presenteras och diskuteras med stöd i och referenser till relevant forskning. Syftet med rapporten är att beskriva den långsiktiga utvecklingen och dess bakomliggande orsaker, med fokus på näringslivets förändring och därtill kopplade förändringar i efterfrågan och utbud av olika typer av arbetskraft i olika typer av regioner. Målsättningen är att ge en nyanserad bild av utvecklingen av näringsliv och företagande i Sveriges olika landsbygdsområden i jämförelse med utvecklingen i städer och storstadsregioner.

Firms in local industries maintain their capability to generate new export varieties by simultaneously exploiting internal and external knowledge resources. The paper introduces the notion ‘variety triplet’ to distinguish individual export varieties, where a triplet is a unique combination of a firm, a product code and a destination country. For each date, the set of variety triplets in each local industry records all remaining export varieties introduced in the past. In view of this, the paper examines how internal and external knowledge of local industries influence the industry's scope and value of export varieties. First, the paper contributes by considering a local industry's internal and external knowledge, as well as the conjunction of its internal and external knowledge sources. Second, the knowledge sources are shown to influence both the stock and the dynamics of a local industry's variety triplets, using firm-level data from Sweden.

This paper explores the patterns of innovation and collaboration by using unique regional survey data on more than 600 Swedish firms. The data also include the smallest firms, which have been largely neglected in the existing literature on innovations. In the context of collaboration, however, small firms are of particular interest because external interactions and joint projects can be expected to play a very central role in innovation processes in firms where internal resources are very limited. The results show that the probability of innovation is higher among collaborating firms, yet not all types of collaborations matter. Extra-regional collaborations appear as most important in promoting firm innovation, and collaboration seems to be most favourable when the partners involved have some organizational or knowledge relatedness. Small firms, in particular, seem to gain from such extra-regional linkages.