This study analyses the media consumption of the Palestinian diaspora in Sweden and France before and after Hamas’s attack on 7 October. It investigates the types of media used, sharing patterns and comparisons between different media platforms. Although no significant differences were detected between the respondents who lived in France and Sweden, the study argues that there has been a trend towards an increasing use of social media and especially citizen journalism. The negative perceptions of and diminished reliance on the mainstream media can be explained in part by the concept of relative deprivation in the form of feeling deprived of fair media coverage. The perceived bias in mainstream media reporting was believed in part to be a symptom of an increased social polarization. Some respondents preferred to share media reports and their views on them only with like-minded individuals privately, which further contributed to the boundary maintenance between diasporic and host communities. Moreover, the current study uniquely analyses how the media coverage of violent conflicts can contribute to survivor guilt in the diaspora.

Avslutande ord: I Jönköpings kommunval 2022 minskade valdeltagandet med 4,1%, vilket var en större minskning än riksgenomsnittet. Valdeltagandet sjönk mest i valdistrikt som redan hade haft lågt valdeltagande 2018, till exempel i Råslätt och Österängen. Denna rapport föranleddes av Jönköpings kommunsmålsättning att dels få en förståelse för varför boende i dessa områden valde att antingen rösta ellerinte rösta, dels få insikt i vad kommunen, partierna och samhället kan göra för att få fler att rösta.

Även om intervjuerna med röstberättigade i Råslätt och Österängen visade att det fanns flera olika skäl till att inte rösta i valet 2022 så visade sig social sammanhållning vara ett viktigt begrepp föratt förstå valdeltagande. Visserligen gav många respondenter uttryck för stark social sammanhållning inom sina bostadsområden men de saknade ofta förtroende för politiker och myndigheter, till exempel på grund av sin ekonomiska situation eller erfarenheter från andra länder. Medan skälen till att inte rösta var ofta kopplade till upplevd svag social sammanhållning inom kommunen och Sverige så hänvisade flera av de respondenter som hade röstat till normen om demokratiskt deltagande. Därför är förstärkandet av både social sammanhållning och normen om demokratiskt deltagande viktiga i arbetet med att få flera att rösta.

Analysen kunde inte urskilja skillnader mellan män och kvinnor, och på grund av det begränsade urvalet kan man inte heller dra generella slutsatser om hur ofta förekommande de olika skälen till att inte rösta är i Råslätt och Österängen. Men analysen av de olika skälen till att inte rösta och invånarnas egna röster om hur man skulle kunna öka valdeltagandet utmynnade i elva förslag på hur man kan bidra till ökat valdeltagande. Att öka valdeltagandet är främst en uppgift för partierna, men dessa förslag kan förhoppningsvis bidra till breda diskussioner inom kommunen kring frågan. Bland rapportens slutsatser var till exempel att både myndighetsnärvaro i socioekonomiskt utsatta områden och stöd till civilsamhället kan vara viktiga komponenter i arbetet med att försöka öka valdeltagandet. Även om rapporten enbart fokuserade på Råslätt och Österängen kan den förhoppningsvis bidra till ökad kunskap kring väljarbeteende och väljarmobilisering även i andra liknande områden som haft lågt valdeltagande.

This research examines the identity management strategies among Bosnian religious leaders belonging to the three major religious groups in Bosnia and Herzegovina (B&H), namely the Islamic Community, the Serbian Orthodox Church, and the Roman Catholic Archdiocese of Vrhbosna. The research is based on 31 semi-structured interviews conducted with religious leaders from the aforementioned groups. It specifically focuses on how religious leaders manage negative in-group identities in the context of the country’s EU integration process. Identity management strategies described in the previous literature cannot explain how the respondents in the post-conflict environment of B&H deal with negative in-group perceptions. Instead, this research identifies a new strategy: multiple identification, i.e. identifying not only with the in-group but also with an out-group, thereby paving the way for a novel approach to identity management through multiple group affiliations, emphasizing shared values. With the help of thematic analysis, the article demonstrates how multiple identification with both the in-group and the perceived European society as an out-group evolves in this empirical case. 

Ingress: ”Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred” – sade statsministern. Vad betyder det uttalandet för Jönköping? Om detta resonerar Marco Nilsson, docent och forskningsmiljöledare, och Thomas Winman, professor och vd för Högskolan för lärande och kommunikation.

Ingress: Säkerhetsrådet har antagit en resolution för vapenvila som förhoppningsvis kan leda till ett slut på kriget i Gaza. Men ett slut på kriget betyder inte alltid fred. Om man inte noggrant planerar för en fred riskerar de långsiktiga konsekvenserna att bli nya krig och ökad terrorism i framtiden skriver Marco Nilsson.

Inledning: För några veckor sedan riktades mycket kritik mot att flera kommuner i Jönköpings län inte hade krigsplacerat sin personal trots att både regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap betonat vikten därav. Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) skriver i en ny rapport att Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge. Med bakgrund i denna rapport och Natos militära scenarier för slaget om Östersjön vill jag här bättre förklara varför krigsplaceringar är mycket viktiga för just Jönköpings län.

Ingress: 

Konflikten mellan Israel och Hizbollah trappas upp och nu planerar Israel att flytta fler trupper till gränsen mot Libanon. Därmed ökar risken för ett fullskaligt krig mellan parterna, enligt Mellanösternexperten Marco Nilsson.

– Det kan leda till mycket förstörelse och ett stort antal dödade på båda sidor.

Ingress: Många ryska uttalanden om kärnvapenanvändning har väckt mycket oro i Sverige. Som medlem i Nato är Sverige under Natos kärnvapenparaply, men hur stor är risken att kriget i Ukraina eskalerar till en sådan ödesdiger konfrontation mellan Ryssland och Nato? Och går det att ens veta om Putin bluffar? Svaret är inte enkelt, men det går att resonera med hjälp av forskning om spelteori, skriver Marco Nilsson, docent i statsvetenskap.

Johdanto: Luku analysoi apokalyptista ajattelua sunnalaisen islamin historiassa. Se kartoittaa ensin lyhyesti apokalyptisen ajattelun perusteita ja kehitystä tässä suurimmassa islamin suuntauksessa, minkä jälkeen se analysoi niiden ilmenemistä modernissa sunnalaisessa jihadismissa. Samoin se selvittää, mikä rooli apokalyptisella ajattelulla on ollut modernissa jihadistiliikkeessä. Luku argumentoi, että vaikka traditionaalisen apokalyptisen ajattelun ja modernin jihadismin välillä on selvä yhteys, on apokalyptista ajattelua ilmaistu eri tavoin eri jihadistiryhmissä, kuten Isissä ja Al-Qaidassa. Tällaiset erot johtuvat ryhmien erilaisesta strategisesta ajattelusta.

There is a gap in knowledge when it comes to jihadism and how it is associated with notions of masculinity. Especially empirical studies on masculinity that are based on interviews with active or former jihadists are lacking. This study seeks to analyze the role that notions of masculinity have played in different phases of jihadiship among Swedish jihadist foreign fighters, from recruitment to traveling to the conflict zone, and then eventually returning to Sweden. With a focus on heroic jihadist hypermasculinity, which is a form of hegemonic masculinity that exaggerates male stereotypical behavior such as violence and aggression, the study identifies five themes: Recruitment strategies and masculinity; from masculine failure to protecting sisters in faith; jihad and street culture; the warrior ideal; jihad, patriarchy, and brotherhood; and returning home and preventing re-emasculation. The empirical material is based on interviews with six Swedish jihadists and a former jihadist recruiter.