This article investigates gender patterns on how two interprofessional teams communicate about patients in their absence. Thirteen ward rounds and 17 verbal handovers were audio-recorded and analyzed through a qualitative content analysis. The ward rounds consisted of 1 physician and 2–4 nurses. The verbal handovers consisted of 2–3 nurses and as many assistant nurses. The data were collected at a cardiac clinic at a hospital in southern Sweden. The results indicate that when patients acted according to socially-accepted gender norms, the communication among the interprofessional teams was characterized as ‘professional’, including communication primarily about the medical situation of the patient and statements of a non-judgmental nature. When patients did not act according to socially-accepted gender norms, the communication among the interprofessional teams switched to become more ‘informal’, including non-medical oriented statements of a negative nature. When the healthcare workers take the patient’s psycho-social condition into account, as advocated by concepts like ‘holistic care’ and ‘patient-centered care’, the risk for speculation and arbitrariness may increase, especially within interprofessional teams who hold a nursing responsibility for patients. Establishing more defined guidelines of how non-medical aspects should be dealt with are thus of importance to the development of an equitable provision and delivery of healthcare.

Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel då det gäller utbildning riktadtill personer med olika former av funktionsnedsättningar. Det här har väcktintresset för vad det är som gör att folkhögskolan lyckas med dessa deltagare.Hedegaard och Hugo har i tidigare studier funnit att personer med högfungerandeautism är en grupp i behov av anpassning av utbildningssammanhangetför att det ska fungera och i den här rapporten fördjupar vi oss i hur deltagare,lärare och rektorer ser på verksamhet riktad till personer med neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar, främst de med diagnosen högfungerande autism. Syftetmed rapporten är att beskriva hur folkhögskolan fungerar som stödjande miljöför deltagare i denna målgrupp utifrån tre perspektiv: ett deltagarperspektiv, ettlärarperspektiv och ett rektorsperspektiv. Det insamlade materialet består av: 1)21 forskningsintervjuer med deltagare som går kurser och linjer anpassade förunga vuxna med högfungerande autism. 2) Tre fokusgruppintervjuer med lärareoch övrig pedagogisk personal som arbetar med deltagare med högfungerandeautism. 3) 19 telefonintervjuer med rektorer på folkhögskolor som har kurser ochlinjer för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Slutsatserna irapporten kan sammanfattas i följande punkter:

Deltagarna beskriver att ...

– de trivs och känner sig trygga på folkhögskolan

– de upplever sig sedda, bekräftade och förstådda

– undervisningen är anpassad för dem och att de kan lyckas i sina studier,framträdande är upplevelsen av tydliga strukturer i undervisningen ochförutsägbarhet

– folkhögskolan har förmågan att möta varje individ individuellt, vilketinnebär mindre stress än i tidigare skolformer

– de genomgår en personlig utveckling under sin tid på folkhögskolan.

Lärare och övrig pedagogisk personal beskriver att ...

– kommunikativa och praktiska stödfunktioner är centrala för att stödjafokus på utbildning

– en mycket strukturerad undervisning med förutsägbarhet möjliggör att dessa deltagare kan ta till sig innehållet

– det egna boendet är en viktig del i den personliga utvecklingen

– det ofta krävs en omställningstid för att vänja sig vid att bo själv innandet blir fart på studierna på folkhögskolan.

Rektorerna beskriver att ...

– struktur och stabilitet är nödvändigt för att utbildningen ska fungera fördeltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

– bemötandet av varje individ är en central del av att få utbildningen attfungera

– utveckling av både lärares och deltagares förmågor är centralt

– ett förhållningssätt som betonar ett kontinuerligt lärande i organisationenmöjliggör anpassning och förändring

Sammanfattningsvis kan sägas att deltagare, lärare och rektorer på olika sätt betonaratt det handlar om att förstå individens hela sammanhang för att kunna få tillett lärande som bidrar till att individen växer. Ett avgränsat fokus på klassrummetoch kursinnehållet är alltså för snävt för gruppen deltagare med neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar och högfungerande autism. Deltagare, lärare och rektorerär också eniga om vikten av tydliga och styrande men individanpassade strukturer.Genom att det är vanligt med inackordering under studierna på folkhögskolaär det möjligt att ta ett helhetsgrepp kring individernas utveckling och där bidrarall personal på folkhögskolan på olika sätt. Att ge tydlig styrning av studierna kandock krocka med lärare och rektorers idéer om eget ansvar och självständighet ilinje med folkbildningens grundprincip att det ska vara ”fritt och frivilligt”. Vi harockså noterat en viss skillnad mellan att deltagarna ser socialpedagogerna somcentrala och viktiga för att ta tag i studierna medan lärare och rektorer har en idéom att det behövs fler specialpedagoger. Slutligen kan vi konstatera att ett individfokusoch en ansats som ser till hela människan är i linje med det som brukarbeskrivas som folkbildningens unika kultur.

A group whose competence is underutilised because of discrimination and prejudice is people associated with disabilities. Employers must consider how the workplace and work assignments can be adapted so that people associated with disabilities can be included. There are different types of disabilities and each one demands different adaptations. Once such changes are made, however, many people associated with disabilities can work. The chapter reports on a study of an IT education for people associated high-functioning autism. They need an undisturbed workplace and clear and well-structured work assignments. Managers must understand the conditions that high-functioning autistic people work under and be able to create good personal relationships.

Den här studien är en del av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors fördjupade analys av ungas övergång mellan skola och arbetsliv. Den här delstudien beskriver vad unga vuxna (18–30 år) med diagnosen högfungerande autism har för erfarenheter av anpassad undervisning och hur de förbereds inför arbetslivet. I rapporten beskrivs också vad lärare och annan personal har förerfarenheter av att möta denna målgrupp.

The purpose of this paper is to highlight empirical examples of habilitation effects of an adjusted education for young adults with high-functioning autism. Our paper draws upon findings from a project researched - an IT education called the IT-track  - which is an example of an initiative that has had the intention to help to break the isolation and exclusion in favor of inclusion. The IT-track started in January 2012 and is founded by The European Social Fund (ESF), Region Jönköping, Höglandet’s Coordinating Association and Eksjö Municipality. It targets young people diagnosed with high-functioning autism between 19-30 years old. The IT-track offers upper secondary and university courses in programming, CAD and computer systems, as well as internship experience. The study is inspired by ethnographic methodology (Hammersley & Atkinson, 2007), where researchers reside within the environments and situations they want to learn about. Data was collected by way of participant observations, natural conversations, research interviews with students and one focus group interview with the staff (van Manen, 1990). The different data collection methods complemented each other and, taken together, provide a rich description of the students’ experiences of the IT-track. The context of the present study is focused on (i) the students’ experiences of the IT-track, (ii) the students’ previous school experiences, and (iii) how they relate to their future. The findings involve:

• Identified adjustments at the IT-track
• To get structure in everyday life
• To function better socially with others 
• Extended horizons of possibility
• Employment and internship

The findings have relevance due to a prior lack of research into Asperger syndrome and education. This paper highlights the need for a better understanding of how environments can be adapted in order to be supportive and contributing to learning and habilitation.

This article draws upon findings from an educational program in Information Technology for young adults associated with high-functioning autism. The aim of the program was to make the students employable. Data was collected through participant observation and research interviews. Of the twelve students who completed their education, five had made transitions to employment and three held internship places. Because of this training and the adaptations that were made within the educational program, the well-being of the students improved, and their need for home support and medication decreased. Important adjustments included the provision of individual work places, the clear structure of the work that was to be performed, and the creation of an environment where the students were seen, acknowledged, and understood.