Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 21) Show all publications
Bäcklund, J. (2023). Making Education Matter and Educational Matters in the 21st century: Digital Presence of Schools. In: K. A. Blom, J. Rostedt & J. Sjöberg (Ed.), Lärande och kommunikations doktorandsymposium 2023: Abstrakt bok. Paper presented at Lärande och kommunikations doktorandsymposium 2023, 14 december 2023 (pp. 3-3). Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication
Open this publication in new window or tab >>Making Education Matter and Educational Matters in the 21st century: Digital Presence of Schools
2023 (English)In: Lärande och kommunikations doktorandsymposium 2023: Abstrakt bok / [ed] K. A. Blom, J. Rostedt & J. Sjöberg, Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication , 2023, p. 3-3Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [en]

The study presented in this paper maps schools through their digital presence, in terms of the “what” of education that is made relevant, “how” this information is presented (i.e., communicated) and “who” their webpages target. This mapping considers the “languaging landscape” of the webpages. The study aims to illuminate how educational matters are communicated digitally engaging with local government and independent contemporary schools’ digital presence. The findings are based upon the analysis of 11 compulsory and upper-secondary schools’ websites from one of Sweden’s ten largest cities. This region was strategically selected to create a diverse dataset based upon the extensive digitalization of schools since the turn of the century based upon the explicit 2017 national digitalization initiatives. Our analytical-methodological points of departure build on a Second Wave of Southern Perspectives (SWaSP) framing that brings together (i) sociocultural, dialogical perspectives on learning and communication and (ii) decolonial, southern framings on communication and identity. Our preliminary findings indicate that there is a discrepancy between local government and independent compulsory schools in how they position themselves in comparison to the upper-secondary local government, regional, and independent schools. The latter’s digital presence is similar across the formal domains of institutional presentations and their online social media presence. Marginal differentiation has been noted between local governmental and independent schools’ strategies for recruiting pupils. This, we argue, relates to the specific Swedish educational organization and management ethos wherein public resources are allocated to all schools based on the volume of pupils they successfully recruit.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication, 2023
Keywords
digital presence, schools, 21st century, SWaSP, online ethnography
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-63630 (URN)
Conference
Lärande och kommunikations doktorandsymposium 2023, 14 december 2023
Available from: 2024-02-20 Created: 2024-02-20 Last updated: 2024-02-20Bibliographically approved
Bäcklund, J. (2023). Teaching and Learning in the 21st century – Classrooms in 2022 with a focal point on digital tools. In: Jure 2023: Book of abstracts. Paper presented at 27th JURE 2023 Pre-Conference (Part of EARLI), 20-21 August 2023, Thessaloniki, Greece (pp. 41-41).
Open this publication in new window or tab >>Teaching and Learning in the 21st century – Classrooms in 2022 with a focal point on digital tools
2023 (English)In: Jure 2023: Book of abstracts, 2023, p. 41-41Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

This pilot study’s aim is to understand how teaching and learning, in the nation-state of Sweden, is organized and carried out in 2022, with focus on the use ofdigital technologies in the classroom. The pilot has been conducted through an ethnographical and phenomenological approach. Participant observation, alongwith natural conversations and individual interviews constitutes the data in this study. Four teachers and seven different classes (175 students) have beenincluded in this study and a total of 20 hours have been spent in the classroom, observing, and talking to both teachers and students. Six hours of semistructured interviews have been conducted with the four different teachers divided into eight different interviews. The conclusions state that technology exists inthe classroom and is utilized by both teachers and students if the infrastructure is in place. Albeit as to what purpose digital tools are used, is not always well-defined. Moreover, there are obstacles to cope with regarding infrastructure, time, and resources. The organization of teaching and learning does not seem tohave changed albeit the tools might have. 

Keywords
Communities of Learners and/or Practice, Multimedia Learning, Qualitative Methods, Teaching/Instructional Strategies
National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-62622 (URN)
Conference
27th JURE 2023 Pre-Conference (Part of EARLI), 20-21 August 2023, Thessaloniki, Greece
Available from: 2023-10-09 Created: 2023-10-09 Last updated: 2023-10-09Bibliographically approved
Manderstedt, L., Anderström, H., Florin Sädbom, R. & Bäcklund, J. (2022). Consensus and discrepancies on quality: Mentor and student teacher statements on work placement mentoring. Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, 116, Article ID 103762.
Open this publication in new window or tab >>Consensus and discrepancies on quality: Mentor and student teacher statements on work placement mentoring
2022 (English)In: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 116, article id 103762Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Although work placement mentoring has been examined extensively in research, there are no studies drawing on critical discourse analysis combined with discourse theory, aiming to examine the discursive construction of quality aspects. Seven mentor pairs in Swedish teacher training schools were interviewed individually during student work placement. Focus group interviews were conducted with eleven student teachers. The results reveal a consensus on a general level. The significant discrepancies are intertwined to different subject positions among student teachers and mentors, thus linked to different role expectations. A likely explanation can be found in the differences between professional and academic knowledge traditions.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2022
Keywords
Mentoring, Preservice teacher education, Work placement, Interpersonal relationships, Role expectations, Discourse analysis
National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-56453 (URN)10.1016/j.tate.2022.103762 (DOI)000802367700003 ()2-s2.0-85129977615 (Scopus ID)HOA;;1658034 (Local ID)HOA;;1658034 (Archive number)HOA;;1658034 (OAI)
Available from: 2022-05-13 Created: 2022-05-13 Last updated: 2023-11-01Bibliographically approved
Bjursell, C., Ahl, H., Almgren, S., Berglez, P., Bergström, J., Bertills, K., . . . Öhman, C. (2022). Lifelong Learning Through Context Collapse: Higher education Teachers’ Narratives About Online education During The Pandemic. In: Proceedings of INTED2022 Conference 7th-8th March 2022: . Paper presented at INTED2022 Conference, 7th-8th March 2022 (pp. 2632-2641).
Open this publication in new window or tab >>Lifelong Learning Through Context Collapse: Higher education Teachers’ Narratives About Online education During The Pandemic
Show others...
2022 (English)In: Proceedings of INTED2022 Conference 7th-8th March 2022, 2022, p. 2632-2641Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

The COVID-19 pandemic has elicited a shift from campus classrooms to distance education in higher education worldwide, shaping not only students’ experiences, but also those of teachers, especially those who never have taught online. In addition, the pandemic created a meta-context that has positioned distance education as something different from previous efforts. This study aimed to investigate higher education teachers’ experiences during the transition from classroom to online teaching by using a collective auto-ethnography method based on 13 personal stories from Swedish faculty. For the abductive approach in the analysis, a framework that combines lifelong learning theory with the context collapse concept has been applied. The disjuncture that the pandemic has elicited created a situation in which teachers had to make sense of the fact that their previous experiences did not completely fit the new situation. Context collapse, a term used to describe encounters with many audiences in social media, has been introduced to highlight the clash between professional and private contexts in online educational platforms. Based on lifelong learning theories, we suggest that context collapse should be examined in terms of how it can help improve higher education, as it holds the potential to include the entire person – body and mind – in education.

Keywords
Lifelong learning; context collapse; higher education; narratives; online education
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-56023 (URN)10.21125/inted.2022.0775 (DOI)978-84-09-37758-9 (ISBN)
Conference
INTED2022 Conference, 7th-8th March 2022
Available from: 2022-03-09 Created: 2022-03-09 Last updated: 2023-11-01Bibliographically approved
Bäcklund, J., Hugo, M. & Ericson, K. (2022). Pre-service teachers’ experiences of the transition from analogue to digital learning during the Covid-19 pandemic. Problems of Education in the 21st Century, 80(2), 273-288
Open this publication in new window or tab >>Pre-service teachers’ experiences of the transition from analogue to digital learning during the Covid-19 pandemic
2022 (English)In: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 80, no 2, p. 273-288Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The transition from analogue campus-based learning to digital distance learning during the Covid-19 pandemic affected our society in many ways. This study set out to explore the experiences of 30 pre-service teachers when transitioning to digital distance learning. The pre-service teachers (PSTs) participated in a series of focus-group interviews that were subsequently analysed using qualitative content analysis. The results indicate that the transition to digital distance learning worked well and that the technology that was used performed satisfactorily. However, the PSTs experienced both opportunities and obstacles with respect to distance learning. The opportunities associated with digital distance learning were reported to be instantiated by teacher-led ‘flipped classroom’ teaching sessions and the additional freedom that was enjoyed by the PSTs (in both space and time). An obstacle associated with digital learning was the feeling that important aspects of interpersonal interaction disappeared. The PSTs remained sedentary and isolated at home, and the learning experience became somewhat dysfunctional when the teaching was not clearly structured and teacher-lead. The study concludes that it is not possible to replace IRL (‘in real life’) teaching entirely with digital distance learning. However, the results suggest that a hybrid form of teaching or elements of digital teaching can work well as a complement to future campus-based courses.

Place, publisher, year, edition, pages
PEC, 2022
Keywords
Covid-19, digital learning, digital teaching, distance learning, hybrid learning
National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-56496 (URN)10.33225/pec/22.80.273 (DOI)000795498400004 ()GOA;;812685 (Local ID)GOA;;812685 (Archive number)GOA;;812685 (OAI)
Available from: 2022-05-19 Created: 2022-05-19 Last updated: 2024-02-26Bibliographically approved
Bäcklund, J. & Florin Sädbom, R. (2022). Vi handleder mer!: Erfarenheter av att vara handledare i en övningsskola. In: : . Paper presented at Forskningsbaserad undervisning – teori och praktik i samverkan, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, 9 november 2022.
Open this publication in new window or tab >>Vi handleder mer!: Erfarenheter av att vara handledare i en övningsskola
2022 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Delstudien ingick som en del av att utvärdera och beforska övningsskoleprojektet. Studien finansierades av Jönköping University och studien är publicerad i en vetenskaplig tidskrift på engelska. Forskarteamet bestod av Johan Bäcklund, Rebecka Florin Sädbom, Lena Manderstedt och Helena Anderström. Att delge utfallet av studien på svenska är viktigt då många handledare på kommunala skolor berörs. Inom lärarutbildningen är VFU och därmed handledning av VFU-studenter en av de centrala delarna av utbildningen. Handledarrollen blir därmed viktig och central för att utveckla denna del av lärarutbildningen och utgör en brygga mellan teori och praktik.

Studiens syfte var att identifiera handledares erfarenheter av handledarskapet inom en övningsskola genom en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Fokus ligger således på handledares erfarenheter genom den övergripande forskningsfrågan Vilka möjligheter och utmaningar beskrivs av handledare om handledarskapet inom ramen för en övningsskola?

Metod/genomförande

Empirin har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och semistrukturerade intervjuer. Dessförinnan har enkäter genomförts för att inför intervjuerna identifiera generella utgångspunkter för vad handledning är och innebär för handledare i en övningsskola. Enkäterna har inte ingått i studiens empiri men tjänat som syfte att utforma intervjuguider för de två olika intervjuformerna som använts i studien. Metoden syftar till att kategorisera samt analysera, genom IPA, vad som uttrycks av handledarna utifrån den kontext de talar, i detta fall att vara handledare i en övningsskola. Metoden är induktiv och bygger på att utifrån handledarens perspektiv, genom dennes tankar och känslor, tolka den kontext där denne befinner sig. I den fenomenologiska andan är metoden, som syftar till att nå handledares erfarenheter av övningsskolan, kopplade till världen de lever och verkar i. Det empiriska materialet har analyserats både på en manifest och latent nivå.

Resultat

Två större övergripande teman kan urskiljas: Möjligheter att handleda i en övningsskola samt Utmaningar att handleda i en övningsskola. Under möjligheter visar sig sedan tre underteman: kollegialt lärande, struktur samt kompetensutveckling. Under temat utmaningar visar sig fyra underteman av upplevelser: bedömning, planering (kopplat till handledarrollen), arbetsbelastning samt mångfald.

Slutsatserna i studien visar att handledarna överlag är positiva till upplevelsen av att vara handledare i en övningsskola där de får möjligheter till kompetensutveckling, kollegialt lärande och utbytet med studenterna. Handledarna upplever att de utvecklat en samverkan mellan handledarkollegor och bedömningspraktiken. I övningsskolan upplever man även att man handleder mer än i tidigare handledningsformer. Man kan också, om man tittar övergripande på projektets mål se att projektet lyckas med de uppsatta målen: koncentration, kompetens samt samarbete/samverkan med högskolan. Utmaningarna visar emellertid att projektet även har synliggjort flera aspekter av utvecklingspotential. Handledarna upplever en ökad stress samt en ökad arbetsbörda på grund av att man möter fler studenter och därmed handleder mer (och fler). En annan dimension rör handledarskapets interpersonnella karaktär i att möta studenterna där de befinner sig.

Dessa ingångar ger upphov till vidare tankar, möjliga diskussionsfrågor:

• Vad innebär kvalitet i handledarskapet – att vara en god/skicklig/utmärkt/bra handledare?

• Hur påverkas eleverna av att ständigt möta nya lärarstudenter?

• På vilket/vilka sätt kan handledarrollen utvecklas och utmanas?

• Hur tillgodoses mångfaldsperspektivet – vem blir övningsskola och vem blir inte?

Keywords
övningsskolor, verksamhetsförlagd utbildning, handledare, lärarstudent
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-58837 (URN)
Conference
Forskningsbaserad undervisning – teori och praktik i samverkan, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, 9 november 2022
Available from: 2022-11-09 Created: 2022-11-09 Last updated: 2022-11-09Bibliographically approved
Bäcklund, J., Florin Sädbom, R., Manderstedt, L. & Anderström, H. (2022). We are mentoring more often: experiences of being a mentor in a training school project. Education Inquiry
Open this publication in new window or tab >>We are mentoring more often: experiences of being a mentor in a training school project
2022 (English)In: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

In teacher education mentoring pre-service teachers is a critical factor. With background in research around mentoring pre-service teachers in connection to a training school project, this study aims to contribute knowledge about and identify mentors' experiences of mentorship in the setting of a training school. Through focus group interviews and semi-structured interviews, foregone by a survey aiming at identifying general views of mentoring, helping to create interview guides, data has been collected for 11 months. Through an interpretative phenomenological analysis, the results show two key themes emerging from mentoring in a training school where the first is strengthening the role as a mentor through three distinct experiences: collegiate learning, structure, and competence development. The second theme, challenging in the role as a mentor, involves four distincttdslevelions of experiences: assessment, planning (linked to the mentoring situation), workload and diversity. The conclusions show that the general experience is positive, but that there are some factors concerning stress and workload; a reworked structure that need to be put into consideration.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2022
Keywords
Mentors, mentoring, teacher education, training school, pre-service teachers
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-57064 (URN)10.1080/20004508.2022.2086736 (DOI)000810248200001 ()POA;;816825 (Local ID)POA;;816825 (Archive number)POA;;816825 (OAI)
Available from: 2022-06-10 Created: 2022-06-10 Last updated: 2023-11-01
Bäcklund, J. & Hugo, M. (2021). Lärarstudenters uppfattningar av övergången från analog till digital undervisning under Covid-19. In: : . Paper presented at Forskning om högre utbildning, Örebro universitet, 19–20 maj 2021.
Open this publication in new window or tab >>Lärarstudenters uppfattningar av övergången från analog till digital undervisning under Covid-19
2021 (Swedish)Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [sv]

I mars 2020 övergick all undervisning på de flesta universitet i Sverige från analog till digital undervisning. Vi genomförde i slutet av vårterminen 2020 en intervjustudie, med ett urval på 30 studenter, angående deras upplevelser av denna förändrade undervisning med syftet att beskriva deras erfarenheter och uppfattningar av övergången från analog till digital undervisning under Covid-19 pandemin. Metoden som användes var fokusgruppssamtal via verktyget Zoom där mellan 3–5 studenter deltog i varje fokusgrupp. Samtalen spelades in och transkriberades.

Studien utgick från följande frågeställningar

  1. Hur upplevde studenterna övergången mellan analog och digital undervisning?
  2. Vilka för- och nackdelar beskrivs med övergången till digital undervisning?
  3. Hur upplever studenterna att förutsättningarna för deras lärande i de olika kurserna har påverkats vid övergången från analog till digital undervisning?
  4. Hur beskrivs examinationerna ha fungerat i digital form?

Under en tematisk analys av empirin, framkom att övergången från analog till digital undervisning upplevdes fungera ganska bra för de flesta studenter. Vidare visar resultatet att tekniksupport, struktur, tydlighet i instruktioner samt lärarledd undervisning är förutsättningar för att den digitala undervisningen skall kunna fungera. Dessutom visar resultatet att vissa aspekter i den mellanmänskliga interaktionen, som upplevs viktig för lärandet, går förlorad vid digital undervisning. Resultatet ger upphov till reflektion kring vad vi, som undervisar i högre utbildning, kan lära oss av studenternas upplevelser av övergången från det analoga till det digitala.

National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-53028 (URN)
Conference
Forskning om högre utbildning, Örebro universitet, 19–20 maj 2021
Available from: 2021-06-10 Created: 2021-06-10 Last updated: 2024-02-26Bibliographically approved
Ishäll, L., Aktaş, V., Bjursell, C., Ozturkcan, S. & Bäcklund, J. (2021). Upplevelser av digitaliseringens effekter på lärandet, sociala interaktioner och arbetsmiljön: en kvalitativ pilotstudie under global pandemi. In: : . Paper presented at FALF 2021, "Hälsosamt arbetsliv - utopi eller verklighet?", Online, June 14-16, 2021.
Open this publication in new window or tab >>Upplevelser av digitaliseringens effekter på lärandet, sociala interaktioner och arbetsmiljön: en kvalitativ pilotstudie under global pandemi
Show others...
2021 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Bakgrund

I det post-industriella samhället integrerar människor med digitala enheter i vardagen, vilket innebär att saker vi redan gör kan göras på helt nya sätt och framför allt att helt nya saker är möjliga att göra (Statens Offentliga Utredningar [SOU], 2016). Det kan göra våra liv bättre, men också göra dem värre. Trots att smarttelefonen som ett viktigt digitalt verktyg spelar en viktig roll i folks liv, visade tidigare studier att smarttelefonberoende kan leda till en minskning av produktiviteten på grund av att spendera tid på smarttelefonen under arbetet (Duke & Montag, 2017). Mer positiva effekter av digitaliseringen är möjligheten till sociala interaktioner (Hülür & Macdonald, 2020), att hämta kunskap som behövs i det dagliga beslutsfattandet (Mick & Fournier,1998), digitaliseringen har även förändrat arbetsmiljön genom att det möjliggör hemarbete (Okkonen, Vuori och Palvalin, 2019, February).

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka attityder till digitaliseringen och hur den påverkar människors liv i termer av att lärande, social interaktion och arbetsmiljön.

Metod

En pilotstudie med kvalitativ forskningsmetod där nio undersökningsdeltagare intervjuades, varav fem var kvinnor (M=32 år) och fyra var män (M=38 år) ingick i studien. Alla deltagarna hade gymnasieutbildning och arbetslivserfarenhet varierade mellan 3 och 30 år. Samtliga deltagare ägde smarttelefoner eller datorer. Två undersökningsdeltagare ägde surfplattor och en deltagare hade också smart TV. Alla undersökningsdeltagare rekryterades med hjälp av bekvämlighets urval. Intervjuguide var semistrukturerad som bestod av fyra övergripande teman (Tema 1. Attityder gentemot digitala enheter, Tema 2. Digitala enheters påverkan på lärandet, Tema 3. Digitala enheters påverkan på sociala interaktioner, Tema 4. Digitala enheters påverkan på arbetsmiljön). 

Resultat

Undersökningens resultat visar att undersökningsdeltagarna har igenomsnitt 4-5 timmar skärmtid. Skärmtiden kan delas upp i underhållning och arbete och just denna mix gör det svårt att lägga ifrån sig tekniken och att den är integrerad i vardagen på alla sätt.

Deltagarna rapporterade att ett surfbeteende kan skapa ineffektivitet i ens liv, men även oro över att strålning från enheterna kan vara farlig. Mer positiva saker var att man har all information tillgänglig på enkelt sätt och dessa enheter gör livet roligare och mer intressant. Deltagarna lyfter också upp tillgängligheten och möjligheterna som tekniken erbjuder, den är lika effektiv att underhålla som att använda för att kommunicera med sina vänner och kollegor.

Det finns stora möjligheter att lära sig via digitala enheter, tidigare handlade om att googla medan idag kan man titta på filmer och klipp på saker man vill lära sig. Det är lättare att lära sig självt med digitala enheterna. En annan effekt av digitaliseringen är att det är lättare att underhålla sina relationer och skapa nya kontaktar. Nackdelarna är att det lätt att det blir missförstånd när man kommunicerar via digitala enheter. 

National Category
Educational Sciences Information Systems, Social aspects
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-54266 (URN)
Conference
FALF 2021, "Hälsosamt arbetsliv - utopi eller verklighet?", Online, June 14-16, 2021
Available from: 2021-08-18 Created: 2021-08-18 Last updated: 2021-08-18Bibliographically approved
Anderström, H., Manderstedt, L., Bäcklund, J. & Florin Sädbom, R. (2020). Lärarstudenters utsagor om kvalitetsaspekter i handledning under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Utbildning och Lärande / Education and Learning, 14(1), 45-64
Open this publication in new window or tab >>Lärarstudenters utsagor om kvalitetsaspekter i handledning under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen
2020 (Swedish)In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 14, no 1, p. 45-64Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Student teachers consider teacher training as an important part of teacher education. Despite this, students’ explicit descriptions of quality in mentoring have not been paid much attention in the Swedish context. This study aims to contribute with knowledge of student teachers’ expressions of quality in mentoring during the teacher training program. Two focus group interviews and seven individual interviews were conducted with student teachers specializing in teaching grades F–3 and 4–6, in teacher training schools that participated in the trial activities in Sweden. Their statements have been analysed based on the theory of social representations. The result shows that three social representations appear: Qualitative mentoring is characterized by a) student’s professional development, b) collegial cooperation, and c) trust. These social representations influence students’ expectations of mentoring and its design. Although the students want to be seen as colleagues, they expect mentors to decide when, where and how mentoring should be carried out, and to have a distinct feeling to use the right type of mentoring at the right time. The mixed professional roles, which is highlighted by the students but seem to be implicit, calls for different forms of mentoring strategies that need to be explicit for both the mentor and the student.

Place, publisher, year, edition, pages
Högskolan i Dalarna, 2020
Keywords
Student teachers, Elementary school, Quality in mentoring, Teacher training, Social representations
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-50780 (URN)POA HLK 2020 (Local ID)POA HLK 2020 (Archive number)POA HLK 2020 (OAI)
Available from: 2020-10-06 Created: 2020-10-06 Last updated: 2020-10-06Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0652-0918

Search in DiVA

Show all publications