Today, cities become more dense, green spaces disappear and children spend less time outdoors. Research suggests that these conditions create health problems and lack of ecological literacy. To reverse such trends, localities are creating urban green spaces for children to visit during school time. Drawing on ideas in ecological literacy, this study investigates school children’s perspectives on a forest garden, a type of outdoor educational setting previously only scarcely researched. Data were collected through walk-and-talk conversations and informal interviews with 28 children aged 7 to 9. Many children in the study expressed strong positive feelings about the forest garden, the organized and spontaneous activities there, and caring for the organisms living there. We observed three aspects of learning in the data, potentially beneficial for the development of children’s ecological literacy: practical competence, learning how to co-exist and care, and biological knowledge and ecological understanding.

Region Jönköpings län inledde 2016 tillsammans med JU, Riksbyggen, Vätterhem och nio förskolor i regionen ett forskningsbaserat samverkansprojekt för att utveckla multifunktionella urbana förskolegårdar med förstärkta ekosystemtjänster för hälsa, lek, lärande och hållbarhet.

Ekosystemtjänster är ett sätt att benämna produkter och tjänster som naturen förser oss med, såsom försörjande ekosystemtjänster, som ger oss frukter, bär och ätbara blad; stödjande ekosystemtjänster, som bidrar med skydd mot UV-ljus, förbättrad luftkvalitet, vattenreglering och kolbindning samt kulturella ekosystemtjänster, såsom, rekreation, välbefinnande, möjligheter till lek, rörelse och lärande, vilka bidrar till gemenskap i närmiljön.

Ekosystemtjänstperspektivet har använts både vid planering, utveckling och utvärdering av multifunktionella utomhusmiljöer vid förskolorna i ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. De 9 deltagande förskolorna utformade sina visioner och mål för sina utemiljöer i varsin workshop. Detta skedde i samverkan med forskare från SER-gruppen vid JU, av förskolorna specifikt inbjudna gäster samt en hållbarhetschef vid Riksbyggen som ledde samtliga workshops via länk.

I respektive workshop inventerades och dokumenterades 15 befintliga ekosystemtjänster i Riksbyggens digitala mätverktyg för ekosystemtjänster. Deltagande förskollärare beskrev också sin vision för hur de vill att förskolegården ska utvecklas. Även denna fördes in i Riksbyggens digitala verktyg. Forskarna och Riksbyggen har förutom att dokumentera processen också funnits med som resurs genom att komma med förslag till möjliga åtgärder.

Förutom att varje förskola har haft en egen workshop om sin specifika förskolegård har de tillsammans med de övriga medverkande parterna deltagit i gemensamma föreläsningar och erfarenhetsutbyten vid inspirationsträffar arrangerade av regionens folkhälsoavdelning.

Ett syfte med forskningsstudien har varit att undersöka vilka ekosystemtjänster som prioriteras och utvecklas av deltagarna under såväl som efter förbättringsarbetet, samt hur urvalet av ekosystemtjänster gått till.

Förskolornas workshops spelades in under våren 2017 och har analyserats kvalitativt med utgångspunkt från deltagarnas utsagor, som framkom under nämnda workshops. I dessa workshops deltog lärarna från respektive förskola, Riksbyggens representant samt projektets forskare från HLK. Efter ett och ett halvt år fick förskolorna dessutom besvara en enkät om vilka åtgärder för att stärka ekosystemtjänster som genomförts.

Preliminärt visar resultaten, i flera fall, på likheter i de val av ekosystemtjänster som förskolorna valde att lyfta fram, men även att idéen till att satsa på olika ekosystemtjänster kan komma från olika kategorier av workshopdeltagare. Lärarna lyfter vid flera fall fram verksamhetens förutsättningar som grund för val av åtgärd. De åtgärder som flest förskolor valt att genomföra, enligt enkäten, var att anlägga insektshotell, plantera blommande växter för pollinerare, odla i pallkragar och sätta upp fågelholkar. Åtgärder som genomfördes av få förskolor var exempelvis utplacering av död ved och anläggning av vattenspegel. Vid den aktuella tillämpningen av Riksbyggens mätverktyg är en svaghet att ekosystemtjänster inte kvantifieras i tillräcklig grad.

Utilizing forest gardens as urban settings for outdoor environmental education in Sweden is a new practice. These forest gardens combine qualities of a forest, e.g., multi-layered polyculture vegetation, with those of a school garden, such as accessibility and food production. The study explores both the perceived qualities of forest gardens in comparison to other outdoor settings and forest garden educators’ ideas, purposes, and experiences of activities in a three-year forest gardening project with primary school children. The data were collected through interviews and observations and analyzed qualitatively. Four reported ideas were to give children opportunities to: feel a sense of belonging to a whole; experience self-regulation and systemic dependence; experience that they can co-create with non-human organisms; and imagine possible transformation of places. Four pedagogical forest garden features are discussed.

This case study explores a learning situation in a forest garden in Sweden. A forest garden is an edible polyculture landscape with different layers of mostly perennial vegetation. The forest garden is designed to maximize the yield of useful plants while minimizing the input of energy and resources, including human labour. Forest gardens may offer learning situations that contextualize interconnectedness and relations between organisms as well as situations that are beneficial for evaluative development (Kellert, 2002), i.e. the development of values, beliefs and moral perspectives in children.

Twenty-seven seven to eight year old primary school children were followed in the first six months of a three year project in which they participated in developing a forest garden. The aim of the study is to investigate how the children reason with respect to different organisms’ dependence on and relations to each other, themselves included. Specifically:

• How do the children describe their own relationships with other organisms, as well as the relationships between other organisms in the forest garden?
• What values of nature are expressed by the children, and in relation to which situations in the forest garden?

Data were collected in the form of field notes, audio and video recordings and photos from the children’s visits to the forest garden. The photos were used for stimulated recall in focus group interviews. The data were analysed using a combination of qualitative content analysis (Patton, 2002) and semi-quantitative methods.

The children in the study presented a unidirectional perspective about the relationship between themselves and the organisms, especially the insects, in the forest garden. Rather than asking what these organisms can do for me/us, they pose the question: What can I/we do for the bugs/plants/ bees?  

The humanistic values, expressed by the children as a willingness to help other organisms (mostly insects) are in line with the explicit aims of the former curriculum for Biology to “promote care and respect for nature”. We should note that these humanistic values are no longer explicitly stated in the current curriculum. It is striking that the anthropocentric ecosystem services perspective (introduced in the current curriculum from grade 4), is so rare in the data. The children seldom mentioned the benefits for humans from insect pollination, even though this relationship is clearly stated by the pedagogues together with humanistic values.

 In observations, the children showed a great deal of curiosity for the natural environment (naturalistic value) as well as joy and enthusiasm about participating in the different activities that took place in the forest garden. Aesthetic values were expressed in relation to flowers, cones, berries, a snail’s shell etc.

This study shows that forest gardens have the potential to be places where children can connect emotionally and cognitively to other organisms.