Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Lilliedahl, JonathanORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7030-9925
Publications (10 of 20) Show all publications
Lilliedahl, J. & Rapp, S. (2019). The status of aesthetic education in a revised centralized curriculum: a theory-based and content-orientated evaluation of the Swedish curriculum reform Gy11. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 5(1), 43-53
Open this publication in new window or tab >>The status of aesthetic education in a revised centralized curriculum: a theory-based and content-orientated evaluation of the Swedish curriculum reform Gy11
2019 (English)In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 5, no 1, p. 43-53Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper reports on a study of the recent curriculum reform of the Swedish upper secondary school, Gy11. Although aesthetics were not made compulsory subjects by this reform, all students have a statutory entitlement to be offered a minimum of one course in an aesthetics subject. We wished to determine whether students are actually being given the opportunity of choosing such subjects.

The study is a theory-based and content-oriented evaluation. Data are based on curriculum studies and a comprehensive survey of upper-secondary school principals.

Our findings indicate that while principals have generally organized aesthetics courses, students seldom choose this kind of educational content. Instead, students’ selection is ruled by indirect methods of manipulation.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2019
Keywords
Aesthetic education, curriculum evaluation, educational knowledge, educational reform, theory-based evaluation
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-41829 (URN)10.1080/20020317.2018.1527609 (DOI)HOA HLK 2019 (Local ID)HOA HLK 2019 (Archive number)HOA HLK 2019 (OAI)
Available from: 2018-10-12 Created: 2018-10-12 Last updated: 2019-06-07Bibliographically approved
Lilliedahl, J. (2018). Building knowledge through arts integration. Pedagogies: An International Journal, 13(2), 133-145
Open this publication in new window or tab >>Building knowledge through arts integration
2018 (English)In: Pedagogies: An International Journal, ISSN 1554-480X, E-ISSN 1554-4818, Vol. 13, no 2, p. 133-145Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Educational research has shown the importance of adopting a multimodal approach to pedagogy by combining, integrating, and organizing diverse semiotic resources for learning. As aesthetic content and forms are significant aspects of multimodality, arts integration is crucial to achieve multimodal knowledge practices. In this paper, we develop a conceptual framework for analysing, discussing, and designing arts-integrated processes of teaching and learning. The framework integrates a social semiotic theory of multimodality and the Legitimation Code Theory of Semantics as a methodology through which teachers may avoid segmental learning practices in favour of an arts-integrated cumulative pedagogy. In this way, multimodal approaches to text and context relate to a social realist view on knowledge building, where boundaries between knowledge practices are weakened and meaning is condensed through processes of cumulative learning.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2018
Keywords
Aesthetic education, arts integration, arts-based pedagogy, cumulative learning, multimodal pedagogy
National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-37589 (URN)10.1080/1554480X.2018.1454320 (DOI)000432637700005 ()2-s2.0-85044298432 (Scopus ID)
Note

Special Issue: Arts Integration

Available from: 2017-10-10 Created: 2017-10-10 Last updated: 2018-07-17Bibliographically approved
Lilliedahl, J. (2017). Autonomy Codes of Alternative Pedagogies. In: : . Paper presented at the Second International Legitimation Code Theory Conference, 3-7 July, 2017, University of Sydney..
Open this publication in new window or tab >>Autonomy Codes of Alternative Pedagogies
2017 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-31656 (URN)
External cooperation:
Conference
the Second International Legitimation Code Theory Conference, 3-7 July, 2017, University of Sydney.
Available from: 2016-09-05 Created: 2016-09-05 Last updated: 2016-09-05
Lilliedahl, J. (2017). Läroplansteorin i svensk lärarutbildning: En semantiskt orienterad läroplansanalys. In: : . Paper presented at 7:e Nordiska Läroplansteoretiska Konferensen, 15-16 november 2017, Göteborgs universitet..
Open this publication in new window or tab >>Läroplansteorin i svensk lärarutbildning: En semantiskt orienterad läroplansanalys
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-37822 (URN)
Conference
7:e Nordiska Läroplansteoretiska Konferensen, 15-16 november 2017, Göteborgs universitet.
Available from: 2017-11-06 Created: 2017-11-06 Last updated: 2017-11-09Bibliographically approved
Lilliedahl, J. (2017). Teoribaserad utvärdering av lämplighetsbedömning: Rapport från försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning. Jönköping: Jönköping University
Open this publication in new window or tab >>Teoribaserad utvärdering av lämplighetsbedömning: Rapport från försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande rapport är en utvärdering av den försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning som bedrivits vid Jönköping University på uppdrag av Universitets- och högskolerådet.

Försöksverksamheten har varit baserad på ett särskilt regeringsbeslut grundat i antaganden om lämplighetsbedömningens mening och eventuella effekter. Därför är denna utvärdering teoribaserad, det vill säga att den utgår från antaganden om lämplighetsbedömningens funktion givet en viss verksamhetslogik.

Utvärderingen är genomförd på lokal nivå av undertecknad och i nära anslutning till genomförd lämplighetsbedömning. Underlaget består främst av inblandade parters upplevelser i kombination med utfall under ansökningsförfarandet. Sammantaget kombineras processutvärderande delar med mer effektutvärderande resonemang. En mer omfattande utvärdering kommer att genomföras av ansvarig myndighet, Universitets- och högskolerådet.

Resultat talar för att krav på visad lämplighet kan ha effekter på sökandes agerande under ansöknings- och antagningsfaser. Lämplighetsbedömningen har först och främst fungerat som ett prov på sökande motivation för att bli antagen till utbildningen. Kravet som sådant – att sökande måste uppvisat lämplighet för behörighet till utbildningen – har förmodligen haft störst effekt, även om behållningen av självbedömning och andra aspekter inte bör underskattas.

Välkommen att läsa utvärderingen i sin helhet för en mer utvecklad redogörelse av ovanstående.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jönköping University, 2017. p. 63
Keywords
Lämplighetsbedömning, antagningsprov, lärarutbildning
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-35226 (URN)
Projects
Försöksverksamhet med lämplighetsbedömning
Available from: 2017-03-21 Created: 2017-03-21 Last updated: 2017-03-21Bibliographically approved
Lilliedahl, J. (2016). Estetiska ämnens formering i lärarutbildning: Professioner och spänningsfält. In: : . Paper presented at Nätverket för Estetiska Ämnen i Lärarutbildning (NEÄL), 16-17 november 2016, Stockholms universitet och Konstfack, Stockholm..
Open this publication in new window or tab >>Estetiska ämnens formering i lärarutbildning: Professioner och spänningsfält
2016 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

I föreliggande paper behandlas estetiska ämnens formering, det vill säga hur estetiska ämnen tillskrivs mening, innehåll och form. I detta sammanhang kan sägas att ämnenas formering i betydande utsträckning är en fråga om definitioner som görs kontinuerligt av olika professionella praktiker (jfr Bernstein, 2000; Maton, 2014; Lilliedahl, 2013): i akademiska basdiscipliner (såsom musikvetenskap, konstvetenskap etc.), genom lärarutbildningen (som särskilt professionsområde), av staten och dess myndigheters preciseringar av skolämnen, inom ramen för den pedagogiska praktiken (de yrkesverksammas kollegier) samt av civilsamhällets professionella aktörer och intresseorganisationer. Dessutom påverkas ämnenas formering av samhällets övergripande intressen, historiska skeenden och inte minst kulturella sammanhang i vid bemärkelse (vardagskultur, populärkultur, teknologiska framsteg, kommersiella intressen etc. – se exv. Ericsson & Lindgren (2011) och Erixon (2014)).

I paper-presentationen fokuseras estetiska ämnens formering i ett lärarutbildningssammanhang och med följande frågeställning: Hur kan formeringen av estetiska ämnen i lärarutbildning förstås?

Svaret på frågan kommer huvudsakligen ges i form av en fältteori genom vilken estetiska ämnen i lärarutbildning förklaras som rekontextualiserad kunskap och mening inom ramen för ett professionsområde. Med detta menas att estetiska ämnen i lärarutbildning kan begripas som något unikt sammansatt utifrån principer, kunskaper och idéer från flertalet teorier och sociala praktiker (såsom akademiska discipliner, didaktiska teorier, utbildningspolitik etc.). Genom nedslag i några olika lärarutbildningar ges exempel på hur denna rekontextualisering även är en fråga om förändringar över tid och rum.

Referenser

Bernstein, B. (2000). Pedagogy, Symbolic Control and Identity: Theory, Research, Critique (2 uppl.), Lanham: Rowman & Littlefield Publ., Inc.

Ericsson, C. & Lindgren, M. (red.). (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Lund: Studentlitteratur.

Erixson, P-O. (red.). (2014). Skolämnen i digital förändring: En medieekologisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Maton, K. (2014). Knowledge and Knowers: Towards a realist sociology of education. London: Routledge.

Lilliedahl, J. (2013). Musik i (ut)bildning: Gränsdragningar och inramningar i läroplans(kon)texter. Avhandling, Örebro universitet.

National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-31680 (URN)
Conference
Nätverket för Estetiska Ämnen i Lärarutbildning (NEÄL), 16-17 november 2016, Stockholms universitet och Konstfack, Stockholm.
Available from: 2016-09-07 Created: 2016-09-07 Last updated: 2017-10-09
Lilliedahl, J. & Ehrlin, A. (2016). Kartläggning och inkludering av nyanlända elevers kunskaper: exemplet musik (1ed.). In: Pirjo Lahdenperä & Eva Sundgren (Ed.), Skolans möte med nyanlända: (pp. 49-64). Liber
Open this publication in new window or tab >>Kartläggning och inkludering av nyanlända elevers kunskaper: exemplet musik
2016 (Swedish)In: Skolans möte med nyanlända / [ed] Pirjo Lahdenperä & Eva Sundgren, Liber, 2016, 1, p. 49-64Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Liber, 2016 Edition: 1
Keywords
nyanlända elever, interkulturell kommunikation, interkulturell didaktik
National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-29915 (URN)978-91-47-12219-6 (ISBN)
Available from: 2016-05-13 Created: 2016-05-13 Last updated: 2016-05-19Bibliographically approved
Lilliedahl, J. (2016). Kartläggningsmaterial i musik. Stockholm: Skolverket
Open this publication in new window or tab >>Kartläggningsmaterial i musik
2016 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, pages
Stockholm: Skolverket, 2016
National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-25870 (URN)
Projects
Skolverkets uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper
Available from: 2015-02-09 Created: 2015-02-09 Last updated: 2015-02-09
Lilliedahl, J., Sundberg, D. & Wahlström, N. (2016). Teoribaserad utvärdering som svar på det tidiga 2000-talets frågor om utbildningsreformer. Pedagogisk forskning i Sverige, 21(1-2), 9-29
Open this publication in new window or tab >>Teoribaserad utvärdering som svar på det tidiga 2000-talets frågor om utbildningsreformer
2016 (Swedish)In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, no 1-2, p. 9-29Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Det ökande intresset för evidensbasering av verksamheter inom utbildningssektorn har åter aktualiserat frågor om forskning, politik och pedagogisk praktik. Det finns höga förväntningar på att forskning och evidens kan bidra till att utveckla systematiskt underbyggda utbildningspolitiska reformer. Samtidigt har stark kritik väckts mot dominerande utvärderingsmodeller. Frågan är om de verkligen kan svara upp mot ett alltmer komplext styrningslandskap och de varierade villkor och variationer som kännetecknar dagens skolor? I föreliggande artikel undersöks den teoribaserade utvärderingens möjligheter att besvara 2000-talets frågor om utbildningsreformer. Som en väg framåt för att vidareutveckla den teoribaserade utvärderingsansatsen pekar författarna på senare metodologiska utvecklingar inom ”mixed methods research”. Utifrån en empirisk fallstudie av den svenska läroplansreformen Lgr 11 visar artikeln på resultat från en teoribaserad utvärdering som med hjälp av olika metoder som bygger på varandra relaterar transnationella policykontexter till nationella utbildningsreformer och skol- och klassrumskontexter. Författarnas slutsats är att det finns skäl att återuppta och vidareutveckla den teoribaserade utvärderingstraditionens kritiska potential. De lämnar därför teoretiska och metodologiska förslag på en möjlig riktning.

Abstract [en]

Theory-based evaluation in response to the issues of education reforms in the early 2000s

The current surge of interest in evidence based policy has re-actualised issues of research, policy and pedagogic practice. Research are expected to support the development of systematically substantiated reforms as well as evidence-based practices. At the same time, criticism has been brought against dominant evaluation models. The question is whether they really respond to an increasingly complex landscape of governance, and the varying conditions and variations that characterize today’s schools? This article examines the potential of a theory-based evaluation model in order to systematically and empirically investigate education reforms. This approach provides the ability to include analysis of how transnational, national and local discourses converge and diverge in relation to each other, to take different kinds of contexts into consideration, and how these contexts affect the recontextualisation of pedagogic discourse. In order to further develop the approach of a theory-based evaluation, the authors point to recent steps within mixed methods research in relation to the design of, and findings in an empirical case study of the Swedish curriculum reform, Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre, Lgr 11. Based on policy analyses, four hypotheses are presented: (i) the hypothesis of reform; (ii) the hypothesis of teachers’ professional practice; (iii) the hypothesis of teaching repertoires; (iv) and the hypothesis of assessment practices. Each of these hypotheses has been followed up by questionnaire responses and interviews.  The sequential explanatory design in this study relates critically transnational policy arenas to national education reforms and pedagogic practice in order to test the weight of the empirical evidence obtained. On the grounds of conclusion, there are reasons to revive and further develop the tradition of theory-based evaluations. Therefore, the article put forward theoretical and methodological proposals for the continued direction.

Keywords
Utbildningsreformer, evidens, teoribaserad utvärdering, mixed methods, läroplan
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-29335 (URN)
Projects
Theory-based evaluation of the curriculum Lgr 11
Funder
Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU)
Available from: 2016-02-09 Created: 2016-02-09 Last updated: 2017-11-30Bibliographically approved
Lilliedahl, J. (2015). Från estetisk fostran till estetiska lärprocesser: En analys av svensk policy. In: : . Paper presented at Praktiska och estetiska lärprocesser i skola och högre utbildning, 22-23 april 2015, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Sverige..
Open this publication in new window or tab >>Från estetisk fostran till estetiska lärprocesser: En analys av svensk policy
2015 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

I denna paper presentation görs försök till en kontextuell inramning av talet om "praktiska och estetiska lärprocesser". Underliggande frågor är hur förekomsten av begreppet "praktiska och estetiska lärprocesser" kan förstås samt vilken innebörd som på policynivå lagts i "det praktiska" och "det estetiska" som innehåll och form. Den förståelse som här eftersöks förmedlas genom en förklarande referensram byggd på en läroplansteoretisk ansats med diskursanalytiska och kunskapssociologiska drag.

Presentationen kommer att fokusera på två förklaringsmodeller. I ett första läge begrips "det praktiska" och "det estetiska" som utfall av klassificeringsbehov. Praktiska och/eller estetiska ämnen, innehåll eller lär-processer blir på så vis särskilda andra typer av ämnen, innehåll eller lärprocesser. I ett andra läge kommer sådana gränsdragningar att sättas samman med de inramningar som svensk utbildningspolicy formerat sedan initiativen till allmän grund- och gymnasieskola och intill vår samtid. Presentationstiden rymmer inte mer än en skissering av några betydelsebärande drag i den pedagogiska diskursen. Därför kommer fokus att läggas på transformeringar i förhållande till reproduktiva drag, särskilt ifråga om "det estetiska".

En central poäng är att synen på "det estetiska" i hög grad styrts av en övergripande pedagogisk diskurs. Mitt sätt att beskriva en slags transformering i termer av "från estetisk fostran till estetiska lärprocesser" avser att säga något om den förändrade synen på "det estetiska", men samtidigt också bli ett innehållsfokuserat exempel på skiftningar i en mer allmän pedagogisk diskurs.

Keywords
estetiska lärprocesser
National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-29322 (URN)
Conference
Praktiska och estetiska lärprocesser i skola och högre utbildning, 22-23 april 2015, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Sverige.
Projects
Praktiska och estetiska lärprocesser
Funder
Riksbankens Jubileumsfond
Available from: 2016-02-08 Created: 2016-02-08 Last updated: 2016-02-08Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7030-9925

Search in DiVA

Show all publications