Research topic

The presented study is part of an ongoing intervention study focusing on the use of picture books, carried out in collaboration with principals and teachers at six preschools in Sweden, characterized of multilingualism. The study contributes to the pedagogical question regarding how experience-based and shared reading can strengthen preschool children’s language and commitment to read, constituting the aim of this presentation. This aim is formulated by these questions:

• In what ways might the identified processes enhance children’s language, i.e., all the languages they have access to in their everyday lives?

Research design and theoretical framework

The research project has an iterative approach with three interventions, each spanning a period of 6-8 weeks. The empirical data consists of a compilation of documented theory informed teaching staged in six preschool groups with children aged 1-5 years. The designed teaching was based on several picture books. Empirical materials as reflection logs, photographs from the text practice and notes from reflection meetings with researchers and teachers were analyzed abductively in following three stages with a conscious sensitivity to theoretical concepts.

1. i) language activities and communicative resources (Kress, 2010; Garcia & Kleifgen, 2020)
2. ii) identified central events based on recognition, enchantment, knowledge, and shock in the encounter between child, preschool teacher, and text
3. iii) stances during envisionment building and text mobility (Langer, 2011)

Expected result

The result emerges in themes of central events showing dimensions in early language- and literacy activities, multilingual- and modal resources, and children’s agency related to text mobility and envisionment building. Regarding children's agency related to text mobility and envisionment building it is clarified that there is no divide between bodily and verbally expressions and the exploration of these.

Relevance to Nordic educational research

The result will be discussed as a possible cue, given from the children involved, for teachers and researchers to draw in the continued research process, and in their future design of teaching striving for equity, a prerequisite for education in all Nordic countries.

The way a young child uses language has an impact on their future life. Early language acquisition is a determinant in adult employment, mental health and relationships with others. At the same time there is a broad evidence base that play and learning in the natural environment is beneficial for young children's physical, emotional, social and cognitive development. However, literature about how these two contributions to children's early development intersect and combine, in particular whether and how early language learning in children aged between 3 and 7 years might be enhanced in nature, is harder to find. For this paper, we undertook a systematic literature review to explore and report on research within this important area. Based on an in-depth study of 181 articles, we found that scant literature exists about how children's language is developed within natural environments. Although this appears to be a topic that is discussed in practice-oriented publications, it was found that very few researchers are focusing on and reporting within this area. Twelve papers were thoroughly analysed and three themes identified and discussed; desire to communicate, communication skills and literacy skills. This paper concludes by suggesting areas for future research.

In Norway and in Sweden, there is an ongoing discussion about young students’ literacy abilities and reading engagement (e.g., Regeringskansliet, 2023; Udir, 2023). The question of how to support young students’ language- and literacy learning as well as their positive reading experiences is of uttermost importance. Picture books constitute a potential for experiencing literature while at the same time creating opportunities of interpreting and thinking critically about the content as well as exploring and learning about language and vocabulary via verbal and visual texts.

The aim of this symposium is to shed light on how classroom practices may support reading engagement while at the same time scaffolding language- and literacy learning through shared picture book reading. Two practice oriented ongoing projects will be presented, one Norwegian and one Swedish. Both projects constitute examples from early literacy education, from preschool to primary school with children aged 1-9 years old. Researchers and teachers have collaboratively planned and designed activities centering around different picture books. These activities were conducted by the teachers and analyzed by the researchers, creating a basis for cumulative pedagogical development.

Common theoretically approaches draw on students’ opportunities of agency (Vaugn, 2020) through literary conversations (Langer, 2011) active language use (Cummins, 2001), and multimodal interaction and communication (Kress & van Leeuwen, 1996) in relation to the content of the book. Further, both projects are inspired by design-based research (Anderson & Shattuck, 2012), including iterative interventions over time, however carried out from various methods. 

This article discusses play as hybrid, where play activities with digital and analogue tools are so interlaced that they are one common play activity: a playground which is both physical and digital. With four empirical examples from two research projects the article wants to illustrate hybrid play which is rather unexplored. With the purpose to problematize and contribute to the discussion of children's hybrid play by using a theoretical model research questions are: How is children's hybrid play expressed in preschool and what the obstacles and opportunities with the hybridity for children's play? The theoretical model presents five concepts of relevance for understanding children’s hybrid play (multimodal participatory literacies, performing self, explore, contribute and connect) in preschool. The article concludes with a new definition of hybrid play and suggest that digital play is always hybrid. The multimodality means that children are allowed to participate in more ways, hybrid play requires children to connect. Educators can both enable and hinder hybrid play, enabling by for example using creative apps, allowing digital tools as a natural part of free play and recognizing children's narratives.

Bidraget utgår från ett forskningsprojekt som använder bilderboken som en utgångspunkt för språk- och kunskapsutvecklande samt litteraturdidaktisk undervisning. Artikeln utgår från en klass i årskurs 1 och den undervisning som iscensattes kring bilderboken Molnbullar. I artikeln undersöks vad som kännetecknar undervisningen samt dess betydelse för elevernas språkutveckling och möjliga möte med berättelsens innehåll. De empiriska data som analyserats består av en transkriberad fokusgruppsintervju medlärarna, lärarnas skriftliga reflektioner och dokumentation av undervisningen samt fotografier av det som eleverna producerat. Resultatet belyser sammantaget att eleverna kommer nära bilderbokens innehåll via sinnlighet och kroppslighet, som när de skapar ljud som låter som regnet som faller i bokens början, samt genom upprepning av språk, rörelser och gester. Slutligen framkommer textskapande genom resurser som samtal, bild och skrift, som viktigt för att eleverna ska ta till sig bilderbokens innehåll och göra kopplingar till sitt eget liv samtidigt som de utvecklar sitt språk. 

This contribution draws on a research project using the picture book as a starting point for scaffolding language and knowledge development, and possible pedagogical approaches for drawing on literature in classroom practices. The article focusses on a Grade 1 class and the teaching and learning that were designed using the picture book Molnbullar (Cloud Buns). In the article, it is investigated what characterizes this teaching and learning, and its meaning for the pupil’s language development and possible encounter with the content of the story. The analyzed empirical data consist of one transcribed focus group interview with the teachers, their written reflections and documentation of the lessons, and photographs of what the pupils produced. The result shows that the pupils get close to the picture book’s content through their senses and bodily movements, like when creating the sound of rain, which falls in the beginning of the story, and through repetition of language and gestures. Lastly, text production, through resources like conversation, images and script, appears important for the pupils to absorb the content of the picture book and to make connections to their own life, at the same time as they are developing language.

Den här artikelns fokusområde placeras i forskningssamtalet om hur undervisning kan förstås i förskolans praktik. Mer precist undersöks kopplingen mellan förskollärares reflektioner om sin undervisning och förskolans kultur med stöd av forskningsfrågan Hur beskrivs och arrangeras undervisning i den här förskolan? Studiens deltagare representerar två arbetslag på en förskola som beskriver sig arbeta utifrån välkomnandets och lyssnandets pedagogik. Empirin består av material från ett reflektionssamtal utifrån dokumentationer som förskollärarna menar berört dem eller haft betydelse för undervisning i ett pedagogiskt hållbarhetsprojekt med fokus på växtrötter och teckenskapande. Utformningen och analysen av reflektionssamtalet utgick från kommunikation ur kulturellt förhållningssätt (Carey, 1992; Dewey, 1916) och en förståelse för förskolor som idiokulturer (Fine, 1979, 2012). Analysen resulterade i tre områden: Undervisningsprocesser i rörelse, Förskollärarnas deltagande och närvaro och Urskiljande av kunskapsområden genom lyssnande. Resultatet diskuteras genom förskolans undervisningskultur, hur läroplanen visar sig i barns göranden och undervisningens relationer. 

Teaching as listening in preschool

In this article we focus on the ongoing research discussion concerning how the concept of teaching can be understood in preschool practice. In particular, we examine the connection between preschool teachers’ reflections on their own teaching and the culture of the preschool in which they work. This study is guided by the research question: How is teaching described and arranged for in the teachers’ preschool? The seven participating preschool teachers were drawn from two departmental teams that described themselves as working from a Pedagogy of Welcoming and Listening. The empirical materials are drawn from reflection conversations held with the preschool teachers in which the teachers discussed documentation they considered personally significant for their teaching in a recent education for sustainability project focused on play roots and semiotic production. The design and analysis of these conversations was based on cultural theories of communication (Carey, 1992; Dewey, 1916), and an understanding of preschool education as a situated cultural development process, preschools as idiocultures (Fine, 1979, 2012). Our analysis led to the description of three perspectives representative of the preschool teachers’ meaning-making in relation to teaching: Teaching processes in motion, Preschool teachers’ participation and presence, and Discernment of knowledge domains by listening to children’s actions. The result is discussed in terms of the preschool’s teaching culture, the ways in which the national preschool curriculum is manifest in the children’s actions, and the social and material relationships underpinning teaching. 

Bidraget utgår från ett ULF-projekt som initierats utifrån en uttalad vilja att använda dialogiskhögläsning som ett sätt att stärka elevernas språk och engagemang för läsning. Projektet innebärforskning i samverkan, där teori och praktik ömsesidigt påverkat varandra, och där lärare ochforskare samverkat i tre interventioner för att förändra och utveckla klassrumspraktiken vad gällerdialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1 (Carlgren, 2011). Teoretiskt utgår studien frånreceptionsteoretiska (Langer, 2011; Rosenblatt, 1938/1995) perspektiv och språk- ochkunskapsutvecklande förhållningssätt (Cummins, 2001) med en tonvikt på upplevelsebaseradläsning (Schmidt, 2018, 2021). Målet med varje intervention har varit att eleverna ska ’komma in i’det litterära verket och möta dess innehåll (Langer, 2011) samtidigt som de ges möjligheter till aktivtspråkanvändande (Cummins, 2001). 

Bidraget utgår från ett praktiknära projekt som genomförs i samverkan med 10 lärare, i förskoleklassen och årskurs 1, på två flerspråkiga skolor under våren 2021. Med utgångspunkt i bilderböckerna, Molnbullar (Baek, 2019) och Sagan om det röda äpplet (Lööf, 1074), iscensattes undervisning med målet att eleverna skulle ’komma in i’ det litterära verket och möta dess innehåll (Langer, 2011).  Teoretiskt utgår studien från receptionsteoretiska (Langer, 2011; Rosenblatt, 1938/1995) perspektiv och språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt (Cummins, 2001) med en tonvikt på upplevelsebaserad läsning (Schmidt, 2018).  

Projektets syfte är att bidra med didaktisk kunskap om på vilka sätt dialogisk högläsning kan innebära att yngre elevers språk och läsintresse stärks.   

De empiriska data vi utgår från är sammanställning av genomförd undervisning, lärarnas reflektionsloggar, fotografier av elevalster samt transkriberade fokusgruppsintervjuer med lärarna. Vi kommer att analysera det deltagande och den interaktion som möjliggjordes i undervisningen samt vilka uttryck och tankar kring bilderböckernas innehåll som framkom hos eleverna.  Preliminära resultat belyser betydelsen av att utgå från berättelsens innehåll, där illustrationerna intar en viktig roll, på sätt som möjliggör för eleverna att delta muntligt och kroppsligt med återkommande tillfällen att få ’vara i’ och ’förställa sig handlingen framåt’ (Langer, 2011). Sammantaget verkar dessa aspekter vara betydelsefulla för att eleverna ska kunna möta och berättelsen på sätt som stärker såväl deras språk som vilja att lyssna till lärares högläsning av barnlitteratur.  

Referenser

Baek, H. (2019). Molnbullar. Tranan.  

Cummins, J. (2015). Negotiating Identities. Education for Empowerment in a Diverse Society. California Association for Bilingual Studies.  

Langer, J. (2011). Envisioning Literature: Literary Understanding and Literature Instruction. Teachers College Press.  

Lööf, J. (1974). Sagan om det röda äpplet. Bonniers Carlsén.  

Rosenblatt, L. (1938/1995). Literature as Exploration. The Modern Language Association of America.  

Schmidt, C. (2018). Barns läspraktiker i ett demokratiskt samhälle. Utbildning & Demokrati, 27 (3), 77-99.  

I denna möjlighetsbok leder oss Harold Göthsons röst som en introducerande och analyserande röd tråd genom berättelser om lärprocesser runt om i vårt land, från ettåringars förskolevardag till kommunnivå. Ur olika perspektiv får vi härmed praktiknära inblickar i hur hela förskoleorganisationen arbetar med att bygga demokrati, likvärdighet och förståelse för hur allt hänger ihop i en väv mellan oss människor, djuren och naturen.

Den här inspirerande och tankeväckande antologin vänder sig till alla er studerande och verksamma inom förskolan som vill sätta dialogen i centrum för att med våra yngsta världsmedborgare upptäcka möjligheter och överbrygga hinder i ett ”learning by doing” för demokrati och en hållbar framtid.