Entrepreneurship education has witnessed a shift from teaching about entrepreneurship in different forms towards encouraging the action and activity-based training of students for entrepreneuring through business plan writing on fictitious or concrete ventures to enacting these ideas in real life. For example, Ollila and Williams-Middleton (2011) describe ways in which a venture creation approach allows students to “test the waters” while reflecting on real-life situations and while exploring entrepreneurial behaviours (see also Williams-Middleton & Donnellon, 2014). Though there has been a growing focus on simulating or experiencing entrepreneurial behaviours through entrepreneurship education, little space has been given to students’ reflexivity in positioning themselves as learning subjects beyond educational settings. Yet very often questions posed by our students in the classroom, for example when listening to entrepreneurs telling them about their venture journeys, start with a “why” statement, clearly expressing their desire to engage with reflexivity. Reflexivity is then not only understood as a kind of generalized self-awareness (Swan, 2008, p. 393) but also as a concern for the world at large (Swan, 2008, p. 394). 

This article problematizes the delimitations of the Triple Helix approach concerning social aspects of innovation and entrepreneurship by acknowledging the engagement of a wider range of actors and sectors in such processes of change. Instead, the article explores the potential of the Quadruple Helix approach to help identify soci(et)al needs, envision inclusive social and economic renewal, and develop innovative measures for attaining those visions. As a response to the delimited focus of the Triple Helix, the Quadruple Helix adds civil sector actors to the already acknowledged private, public and academic sector actors. The article uses three case studies from Sweden and Mexico to demonstrate how a wider range of actors and sectors can be included in processes of soci(et)al innovation and entrepreneurship. The authors were involved in the cases in a dual role of activists and researchers in line with a participatory research approach. This results distinguish how the Quadruple Helix approach serves to facilitate socially inclusive regional development by enabling the involved actors to contribute to social innovation both as professionals and volunteers to initiate tailor-made solutions for social ventures, and universities to encourage scholars and students to intertwine theoretical development and soci(et)al change.

Departing from the standpoint that internationalisation needs to become a more explicit part of assessing the quality of academic activity (i.e., education, research, and (business) community interaction), we elaborate upon how the intercultural composition of a student cohort could be leveraged as a road to the advancement of entrepreneurship education at the graduate level. We argue that the very heterogeneity of the students with respect to their socio-cultural background and personal experiences offers a rich potential for mutual social learning that reinforces formal education activities. Creating awareness of this collective resource opens up for self-organising processes among the students as they craft an entrepreneurial identity which guides them in their learning throughout the master programme.

Nya näringar utvecklas alltid i ett sammanhang som skapats av befintligt närings- och samhällsliv. I detta kapitel fokuserar vi på hinder och möjligheter inför en omvandling av näringslivet i Gnosjöregionen. Regionen karakteriseras mer än de flesta andra i Sverige av en småskalig tillverkningsindustri. Sysselsättningsgraden totalt sett är en av de högsta i landet, såväl bland män och kvinnor som nya svenskar, invandrarna. I takt med utflyttning av verksamhet och automatisering av tillverkningsprocesser minskar behovet av arbetskraft inom traditionell industri vilket ökar kravet på att utveckla nya kompletterande näringar. Omvandling från tillverkningsintensiv produktion till serviceinriktad upplevelseindustri med turism är för många regioner en viktig utmaning. Upplevelseindustrin förväntas bidra till tillväxt och en mer mångsidig arbetsmarknadsstruktur, särskilt attraktiv för unga människor. Omvandlingen mot en mer diversifierad näringsstruktur försvåras av den kulturella fixeringen vid den tidigare så framgångsrika tillverkningsindustrin. Många anonyma ”röster” menar att jobb och företag inom turism och annan upplevelse-industri inte räknas som ”riktiga” jobb och företag. En omorientering av regionens näringsliv måste drivas inifrån/underifrån för att bli beständig, något som tidigare förändringsförsök vittnar om. Samtidigt behövs inspiration utifrån. Kapitlet avslutas med en exemplifiering av Isaberg, som en väletablerad anläggning för friluftsliv, ett etablisse-mang inom upplevelseindustri, som vill vända snöbrist till en möjlighet att överbrygga säsongsvariationer. Ambitionerna för utvecklingen av Isaberg visar potentialen inom turism och annan upplevelseindustri i strävan efter en alternativ näringslivsstruktur.

Regioner kan ses både som mål och som medel i den omvandling som fört den traditionella industriella ekonomin in i en ny era präglad av verksamheter som använder kreativitet och annat kunskapskapital för att producera upplevelser. Mål eftersom regionerna utanför storstadsområdena svarat för en stor del av den svenska tillverkningsindustrin och följaktligen avkrävs förnyelse. Medel därför att dessa regioner besitter en stor potential att aktivera i form av nya framväxande näringar med avstamp i design, upplevelser och kulturarv.

Denna antologi har som syfte att reflektera kring och konkret belysa på vilka sätt lokalt/regionalt främjande av entreprenörskap i kreativa näringar kan stimulera såväl den egna som den nationella utvecklingen och dessutom lägga grunden för en ’glokal’ utvecklingsstrategi där en bro slås mellan det lokala och det globala.

Boken vänder sig till alla som har intresse för dialog mellan praktik och forskning till nytta för regional utveckling: beslutsfattare, utvecklare, samhälls-entreprenörer och entreprenörer i näringslivet liksom till högskolans forskare, lärare och studenter. Vi vill nå denna breda läsekrets dels genom att ur olika perspektiv belysa den initiativkraft som de kreativa och upplevelse-inriktade näringarna förmedlar, dels genom att praktisera interaktiva metoder, alltså arbetssätt som ser kunskap som en produkt inte bara av dialog forskare emellan utan också mellan forskare och praktiker.

Bokens författare är 14 forskare och sex praktiker. Forskarna representerar olika discipliner: etnografi, företagsekonomi, kulturgeografi, idéhistoria, industriell organisation och statsvetenskap. De medverkande praktikerna arbetar som utvecklare och kommer från fyra regioner med olika särdrag: Jämtland, Halland, Gotland och Gnosjöregionen. Dessutom representerar de vitt skilda erfarenheter utifrån olika utvecklarroller med inriktning på industri, företag, samhälle, design och turism.

Forskarna och utvecklarna delar ett starkt intresse för att ge läsarna inblick i de kreativa och upplevelseinriktade näringarnas framväxt och nutida betydelse. De vill inte minst förmedla insikter i hur kreativa och entreprenöriella processer kan kopplas till lärande och utveckling.

Boken rapporterar från ett brett samverkansprojekt som initierats av KK-stiftelsen och Arbetslivsinstitutet tillsammans med fem kommuner, två länsstyr-elser, ett landsting, två regionförbund och fyra högskolor. Projektets ambition har varit att skapa bättre förutsättningar för framväxten av nya jobb och företag genom kunskaps- och kompetensutveckling inom kreativa näringar. Så kan befintliga företag utvecklas och så kan nya entreprenörer stimuleras att gå till handling genom att knyta högskolorna närmare de företag och organisationer som finns i respektive region.

De fyra nämnda regionerna - Gnosjöregionen, Gotland, Halland och Jämtland – som samarbetar i ett FoU-nätverk är både lika och olika ifråga om storlek, geografisk lokalisering, näringsstrukturella traditioner, utmaningar de står inför respektive vilka ambitioner de uttryckt och strategier de format för att hantera sina utmaningar. Forsknings- och utvecklingsaktiviteter med sikte på nyskapande design, engagerande upplevelser och identitetsstärkande kulturarv bidrar till inspiration och lärprocesser som växlas upp av förstärkta länkar mellan samhälle-högskola-näring-kultur.