This study based in Sweden explores family practices and family displays among young adults with a history of secure care, which limits and restricts contacts and therefore causes fundamental changes in relationships. Almost 10 years after institutional placement, narrations of 11 young adults and 11 nominated family members reveal ongoing struggles between imagined and lived realities of family. These struggles are revealed by memories and emotions evoked by the context of secure care and show how deeply the secure care penetrated their family lives. By using the metaphor of shadows, shadows of recalled horror of secure care (reflecting family displacement) and the pressure to make family work (reflecting restricting practices in secure care where only (birth) family were considered as family and relations of (natural) importance) are discerned. We call for more attention to the perversity of secure care arrangements, at both policy and institutional levels.

This article analyses how young people, with experiences of secure care, relate to the contradictory images of children in child welfare: the child in danger and the dangerous child. The study is based in Sweden and consists of in-depth interviews with 16 youths conducted repeatedly (three times) over a period of 2 years. Using the perspective of relational sociology, we demonstrate how abstract images of children are materialized through the institutional practices of broken, interrupted, forbidden and forced relations. Within this context, young people are found to relate differently to being placed in the institution by negotiating, opposing and transposing. All practices display their unfolding agency and struggle to make sense of the experience. The restrictive practices seem to deny young people relations through which a sense of safety and care can be established. We conclude by putting into question the very foundations of secure care within child welfare services.

This article explores refugee girls’ talk about friendship formation. Friendship is a complex process and a subjective experience. The study participants stressed similarity and cultural affinity as important criteria of forming friendships. Those who attended schools with a mixture of students described their native peers as having different temperaments and interests. Relatives were referred to as being best friends who one could trust and confide in. This suggests the need for a broad conceptualisation of friendship in research and practice.

Tidiga och förebyggande insatser för barn och föräldrar efterfrågas allt mer idag. Samverkan mellan verksamheter såsom socialtjänst, BVC, förskola och skola lyfts ofta fram som en nödvändighet för att förebygga ohälsa och socialproblematik. Men, kunskap om vilka faktorer som är betydelsefulla för att i samverkan förbättra barns livsvillkor är begränsad. I denna studie analyseras ett samverkansprojekt och vilka faktorer som framstår ha bidragit till eller försvårat det förebyggande arbetet. Det aktuella samverkansprojektet genomfördes i Braås, ett litet samhälle i Växjö kommun, mellan 2013–2015. Studien bygger på dokumentsanalys och intervjuer med de som ansvarade, genomförde eller deltog i projektet. I analysen har teorier om samverkan och begreppet gränsarbete använts. Gränsarbete handlar om hur professionella sätter upp gränser för vilket arbete som tillhör eller inte tillhör den egna professionsarenan.

Studien visar att pedagoger i förskolan uppfattade att de fått ökad kompetens och ökad trygghet i att bemöta barn och föräldrar. Likaså har personal upplevt sig tryggare i att kontakta och göra anmälningar till socialtjänsten. Familjer har också av professionella i de olika verksamheterna blivit hänvisade till projektet och fått enskilt stöd. Studien visar också att projektet kunde få en avgörande betydelse för föräldrars livssituation både då som nu. De faktorer som identifierats bidra är att de ansvariga på förvaltningarna hade en gemensam samsyn och tog ett gemensamt ansvar. De projektanställdas förmåga att med barnens bästa för ögonen vara gränsöverskridare – att med stort engagemang skapa relationer och tillit och få tillgång till andras arenor – framstår varit centralt. Att arbetet gjordes i projektform kan också ses ha bidragit då det möjliggjort att existerande gränser kunnat utmanas. Utbildningssatsningar kan ha bidragit till ökad reflektion hos personal och större gemensam förståelse av barns behov.

Till de försvårande och hindrande faktorerna hör bristande implementering i berördaverksamheter vilket väckte frågor och ett behov av att försvara gränser. Projektet påverkades också negativt av att personal i projektet och på chefsposter utanför projektet slutade. Personalomsättningens betydelse visar också att projektet var och förblev personberoende. Analysen av samverkansprojektet i Braås visar på vikten av att skapa en verksamhetdomän för tidiga och förebyggande insatser som vilar på flera stöttepelare – någon form av reglerande strukturer, gemensamt ansvar och uppdrag och samverkanskultur i såväl förvaltning som berörda verksamheter. För Växjös del framstår det som att arbetet främst vilat mot den normerande stöttepelaren – att skapa ett moraliskt tryck på verksamheter och personal att genom samverkan arbeta förebyggande. Skapandet av en verksamhetsdomän för tidiga och förebyggande insatser framstår därmed vara en fortsatt utmaning för Växjö kommun. För utvecklingen av en sådan domän finns flera lärdomar från Braåsprojektet – en samsyn från involverade förvaltningar som skapar ett gränsland för förebyggande arbete, att detta gränsland har autonomi i relation till andra verksamheter, lokal tillgänglighet och personal med förmåga att skapa relation och tillit. Fortsatt arbete bör inriktas på omgivande strukturer som skapar tillhörighet och långsiktighet i arbetet. Vår analys visar också påbehov av bättre villkor för samverkan och förebyggande arbete, något vi trorkan gynnas av följande:

1. Ett lagstiftat gemensamt socialt uppdrag att förebygga ojämlika villkor för verksamheter som kommer i kontakt med barn. Ett sådant uppdrag bör innefatta att verksamheten ska (1) vara väl förtrogen med barnslevnadsförhållanden,(2) främja jämlikhet i levnadsvillkor och (3)samverka.

2. Ökad kunskap om konsekvenserna för barn och föräldrar av förebyggande arbete. Det är särskilt angeläget att föräldrar och barn får dela med sig av erfarenheter och att studier inriktas på att undersöka vilken betydelse förebyggande arbete och tidiga insatser kan få fördem.

3. Att samverkan och förebyggande arbete ges förutsättningar för att lyckas. Det inbegriper tydlig ledning i alla nivåer, från högsta till lägsta, gemensamma utbildningar för personal i olika verksamheter, lokalt utarbetade samverkansuppdrag, öppna och icke-diskriminerande strukturer bortom myndighetsutövning och uthållighet. Växjö kommun har med sin uthållighet och vilja att förebygga ohälsa och sociala problem för barn goda förutsättningar för att utveckla enverksamhetsdomän för tidiga och förebyggande arbete. Fortsatt arbete bör inriktas på att göra detta uppdrag till ett delat samhällsansvar för professionella i berörda verksamheter.

Förlagets beskrivning:

Låsta institutioner, tvångsvård, kriminalitet, missbruk, ungdomar på rymmen. Orden skapar bilder och väcker debatt – hur ska ungdomar som utsätter sig själva och andra för fara hanteras? I denna antologi går författarna bortom förenklade föreställningar om farliga ungdomar och hårdare tag till en mer sammansatt förståelse av tillvaron innanför institutionernas väggar. Det är en tillvaro som präglas av kontroll och säkerhetsarrangemang. Låsta dörrar och personal som bär synliga larmanordningar signalerar hur tvångspraktiker är möjliga och oavbrutet tillgängliga. Det blir samtidigt en tillvaro som producerar kontrollerade unga som anpassar sitt beteende, sina rörelser och hur de framställer sig själva för att återfå något av den kontroll de genom inlåsningen förlorat.

Bokens olika bidrag öppnar för kontrasterande perspektiv på den låsta institutionsvården. I huvudsak står de svenska särskilda ungdomshemmen i fokus men de speglas även mot sina motsvarigheter i andra nordiska länder.

Kontrollerade unga vänder sig till studenter och praktiskt verksamma inom socialt arbete och andra närliggande ämnen.Boken är också av intresse för politiker och beslutsfattare med koppling till den sociala ungdomsvården.