Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >> Visa övriga...
2021 (Svenska) Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv] Bakgrund
I det post-industriella samhället integrerar människor med digitala enheter i vardagen, vilket innebär att saker vi redan gör kan göras på helt nya sätt och framför allt att helt nya saker är möjliga att göra (Statens Offentliga Utredningar [SOU], 2016). Det kan göra våra liv bättre, men också göra dem värre. Trots att smarttelefonen som ett viktigt digitalt verktyg spelar en viktig roll i folks liv, visade tidigare studier att smarttelefonberoende kan leda till en minskning av produktiviteten på grund av att spendera tid på smarttelefonen under arbetet (Duke & Montag, 2017). Mer positiva effekter av digitaliseringen är möjligheten till sociala interaktioner (Hülür & Macdonald, 2020), att hämta kunskap som behövs i det dagliga beslutsfattandet (Mick & Fournier,1998), digitaliseringen har även förändrat arbetsmiljön genom att det möjliggör hemarbete (Okkonen, Vuori och Palvalin, 2019, February).
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka attityder till digitaliseringen och hur den påverkar människors liv i termer av att lärande, social interaktion och arbetsmiljön.
Metod
En pilotstudie med kvalitativ forskningsmetod där nio undersökningsdeltagare intervjuades, varav fem var kvinnor (M=32 år) och fyra var män (M=38 år) ingick i studien. Alla deltagarna hade gymnasieutbildning och arbetslivserfarenhet varierade mellan 3 och 30 år. Samtliga deltagare ägde smarttelefoner eller datorer. Två undersökningsdeltagare ägde surfplattor och en deltagare hade också smart TV. Alla undersökningsdeltagare rekryterades med hjälp av bekvämlighets urval. Intervjuguide var semistrukturerad som bestod av fyra övergripande teman (Tema 1. Attityder gentemot digitala enheter, Tema 2. Digitala enheters påverkan på lärandet, Tema 3. Digitala enheters påverkan på sociala interaktioner, Tema 4. Digitala enheters påverkan på arbetsmiljön).
Resultat
Undersökningens resultat visar att undersökningsdeltagarna har igenomsnitt 4-5 timmar skärmtid. Skärmtiden kan delas upp i underhållning och arbete och just denna mix gör det svårt att lägga ifrån sig tekniken och att den är integrerad i vardagen på alla sätt.
Deltagarna rapporterade att ett surfbeteende kan skapa ineffektivitet i ens liv, men även oro över att strålning från enheterna kan vara farlig. Mer positiva saker var att man har all information tillgänglig på enkelt sätt och dessa enheter gör livet roligare och mer intressant. Deltagarna lyfter också upp tillgängligheten och möjligheterna som tekniken erbjuder, den är lika effektiv att underhålla som att använda för att kommunicera med sina vänner och kollegor.
Det finns stora möjligheter att lära sig via digitala enheter, tidigare handlade om att googla medan idag kan man titta på filmer och klipp på saker man vill lära sig. Det är lättare att lära sig självt med digitala enheterna. En annan effekt av digitaliseringen är att det är lättare att underhålla sina relationer och skapa nya kontaktar. Nackdelarna är att det lätt att det blir missförstånd när man kommunicerar via digitala enheter.
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap Systemvetenskap, informationssystem och informatik med samhällsvetenskaplig inriktning
Identifikatorer urn:nbn:se:hj:diva-54266 (URN)
Konferens FALF 2021, "Hälsosamt arbetsliv - utopi eller verklighet?", Online, June 14-16, 2021
2021-08-182021-08-182021-08-18 Bibliografiskt granskad