Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Malmberg, Bo
Publikationer (10 of 163) Visa alla publikationer
Fauth, B., Johannesson, S., Ernsth-Bravell, M., Johansson, L., Malmberg, B., Johansson, B. & Zarit, S. (2019). Sustained and successful model in international gerontological education: A short study abroad course fostering research collaboration and educational training for over a decade. In: : . Paper presented at International Association of Gerontology and Geriatrics European Region Congress 2019, 23rd – 25th May 2019, Gothenburg, Sweden.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Sustained and successful model in international gerontological education: A short study abroad course fostering research collaboration and educational training for over a decade
Visa övriga...
2019 (Engelska)Konferensbidrag, Poster (med eller utan abstract) (Refereegranskat)
Nationell ämneskategori
Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-43810 (URN)
Konferens
International Association of Gerontology and Geriatrics European Region Congress 2019, 23rd – 25th May 2019, Gothenburg, Sweden
Tillgänglig från: 2019-05-28 Skapad: 2019-05-28 Senast uppdaterad: 2019-05-28Bibliografiskt granskad
Lindmark, U., Norderyd, O. & Malmberg, B. (2019). What is oral health-related quality of life and is it related to loneliness in older persons?. In: : . Paper presented at International Association of Gerontology and Geriatrics European Region Congress 2019, 23rd – 25th May 2019, Gothenburg, Sweden.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>What is oral health-related quality of life and is it related to loneliness in older persons?
2019 (Engelska)Konferensbidrag, Poster (med eller utan abstract) (Refereegranskat)
Nationell ämneskategori
Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-43784 (URN)
Konferens
International Association of Gerontology and Geriatrics European Region Congress 2019, 23rd – 25th May 2019, Gothenburg, Sweden
Tillgänglig från: 2019-05-27 Skapad: 2019-05-27 Senast uppdaterad: 2019-09-13Bibliografiskt granskad
Johansson, L., Sundström, G. & Malmberg, B. (2018). Ett halvt århundrade svensk äldreomsorg. Tidsskrift for omsorgsforskning, 4(1), 62-68
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ett halvt århundrade svensk äldreomsorg
2018 (Svenska)Ingår i: Tidsskrift for omsorgsforskning, ISSN 2387-5976, Vol. 4, nr 1, s. 62-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Den svenska offentliga äldreomsorgen växte starkt från 1950-talet, och nådde sin högsta nivå på 1980-talet, för att därefter minska under 2000-talet. Med hjälp av riksrepresentativa befolkningsundersökningar från 1954 och fram till 2009 studerar vi mönster i äldres hjälpbehov och insatser från familj och offentlig omsorg. Ansvarsförhållandet mellan stat och familj har skiftat över tid, men omsorg från anhöriga och det offentliga överlappar allt mer. De offentliga insatserna minskar samtidigt som allt fler på sikt får hjälp, men mindre och senare i livet. Allt fler äldre har anhöriga, som ger mer omsorg.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Universitetsforlaget, 2018
Nyckelord
Sverige, Äldreomsorg, Anhöriga, Ansvar
Nationell ämneskategori
Omvårdnad Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-39593 (URN)10.18261/issn.2387-5984-2018-01-08 (DOI)
Tillgänglig från: 2018-05-30 Skapad: 2018-05-30 Senast uppdaterad: 2018-05-30Bibliografiskt granskad
Abellan, A., Perez, J., Pujol, R., Sundström, G., Jegermalm, M. & Malmberg, B. (2017). Partner care, gender equality, and ageing in Spain and Sweden. International Journal of Ageing and Later Life, 11(1), 69-89
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Partner care, gender equality, and ageing in Spain and Sweden
Visa övriga...
2017 (Engelska)Ingår i: International Journal of Ageing and Later Life, ISSN 1652-8670, E-ISSN 1652-8670, Vol. 11, nr 1, s. 69-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

We used national surveys to study how older persons’ changing household patterns influence the gender balance of caregiving in two countries with distinct household structures and cultures, Spain and Sweden. In both countries, men and women provide care equally often for their partner in couple-only households. This has become the most common household type among older persons in Spain and prevails altogether in Sweden. This challenges the traditional dominance of young or middle-aged women as primary caregivers in Spain. In Sweden, many caregivers are old themselves. We focus attention to partners as caregivers and the consequences of changing household structures for caregiving, which may be on the way to gender equality in both countries, with implications for families and for the public services.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping University Electronic Press, 2017
Nyckelord
Caregiving, partner care, household pattern, gender equality, Spain, Sweden
Nationell ämneskategori
Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-35337 (URN)10.3384/ijal.1652-8670.16-305 (DOI)2-s2.0-85019163044 (Scopus ID)HHJARNIS, HHJSALVEIS (Lokalt ID)HHJARNIS, HHJSALVEIS (Arkivnummer)HHJARNIS, HHJSALVEIS (OAI)
Tillgänglig från: 2017-04-10 Skapad: 2017-04-10 Senast uppdaterad: 2018-05-23Bibliografiskt granskad
Malmberg, B., Sandström, M., Sundström, G. & Lennartsson, C. (2015). När barnen går först - historiska aspekter på att förlora barn.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>När barnen går först - historiska aspekter på att förlora barn
2015 (Svenska)Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Förlag
s. 12
Serie
Working Papers. School of Health Sciences ; 2
Nationell ämneskategori
Hälsovetenskaper
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-28206 (URN)
Tillgänglig från: 2015-10-22 Skapad: 2015-10-22 Senast uppdaterad: 2017-10-10Bibliografiskt granskad
Davey, A., Malmberg, B. & Sundström, G. (2014). Aging in Sweden: Local variation, local control. The Gerontologist, 54(4), 525-532
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Aging in Sweden: Local variation, local control
2014 (Engelska)Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 54, nr 4, s. 525-532Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Aging in Sweden has been uniquely shaped by its history—most notably the long tradition of locally controlled services for older adults. We considered how local variations and local control shape the experience of aging in Sweden and organized the paper into 3 sections. First, we examine aging in Sweden along demography, economy, and housing. Next, we trace the origins and development of the Swedish welfare state to consider formal supports (service provision) and informal supports (caregiving and receipt of care). Finally, we direct researchers to additional data resources for understanding aging in Sweden in greater depth. Sweden was one of the first countries to experience rapid population aging. Quality of life for a majority of older Swedes is high. Local control permits a flexible and adaptive set of services and programs, where emphasis is placed on improving the quality and targeting of services that have already reached a plateau as a function of population and expenditures.

Nyckelord
Public services, Demographics, Caregiving, Housing, Pensions
Nationell ämneskategori
Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-23213 (URN)10.1093/geront/gnt124 (DOI)000340067100001 ()24127459 (PubMedID)2-s2.0-84905047682 (Scopus ID)HHJÅldrandeIS (Lokalt ID)HHJÅldrandeIS (Arkivnummer)HHJÅldrandeIS (OAI)
Tillgänglig från: 2014-01-22 Skapad: 2014-01-22 Senast uppdaterad: 2018-01-11Bibliografiskt granskad
Jegermalm, M., Malmberg, B. & Sundström, G. (2014). Anhöriga äldre angår alla!. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Hälsohögskolan i Jönköping
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Anhöriga äldre angår alla!
2014 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Anhörigomsorg är del av en komplex väv med olika nivåer, individuella, familjemässiga och övergripande samhälleliga, där åtminstone de senare har begränsade resurser. Denna rapport presenterar och diskuterar kunskapsläget inom svensk och internationell forskning om anhöriga till äldre. Vi sätter den svenska anhörigomsorgen i ett större sammanhang genom resonemang om demografiska förutsättningar, historiska tillbakablickar och internationella utblickar. Nutid belyses med aktuella undersökningar och vi tror att framtiden kan klaras tack vare den allt större överlappning vi redan ser mellan många olika former av hjälp, service, omsorg och vård. Vi ställer frågan om dessa mönster kanske förbises i de ofta dystra, rent demografisk-ekonomiska framskrivningarna. Rapporten redovisar många svenska undersökningar av anhörigomsorg, både i befolkningen i stort och bland äldre. Det förefaller klart att det skett en faktisk ökning av anhörigomsorgens omfattning från 1990-talet och början av 2000- talet, något som flera studier visar. Resultat från en europeisk undersökning med gemensamma frågor och svarsalternativ tyder på att anhörigomsorg är vanligare i Nordeuropa än i Sydeuropa vilket nog strider mot gängse föreställningar. Kanske är det i Norden vanligare att vara hjälpgivare men inte med lika omfattande engagemang eller lika länge och man bor sällan tillsammans. Då fördelas nog omsorgen på fler händer. I Sverige angav mindre än 1 procent att de gav omsorg på heltid, i Spanien 5 procent. Sammantaget har, i Sverige liksom i övriga Europa, mer än 4 av 10 i befolkningen en aktuell eller tidigare personlig erfarenhet av att ge omsorg, och på befolkningsnivå är anhörigomsorgen klart större än den offentliga. De flesta svenska studier visar att det är ungefär lika vanligt bland kvinnor och män att vara givare av anhörigomsorg. Kvinnor ger dock oftare personlig omvårdnad och de ger fler timmar omsorg än männen. De flesta omsorgsgivare ger ganska få hjälptimmar, men timinsatserna ökar med stigande ålder och är högst bland de äldsta. I genomsnitt ger omkring 30 procent av omsorgsgivarna daglig hjälp, men den andelen stiger till nästan 40 procent för anhörigvårdare i 65–80 årsåldern och till 80 procent för dem som är ännu äldre. Äldre utgör således 30 procent av alla som ger omsorg, oftast till andra äldre, men utför ungefär 4 av 10 omsorgstimmar. Äldre personer är inte bara mottagare av omsorg utan minst lika ofta också givare. De flesta givare av anhörigomsorg ger ”lättare” former av insatser (skjutsning, passning, tillsyn etc.), insatser som många gånger säkerligen är viktiga och kan vara avgörande för mottagaren. Det är viktigt att se det stora spektret av anhörigomsorg och att det också finns grupper av anhöriga (ofta äldre personer) som gör omfattande insatser som kan påverka såväl egen hälsa som arbetsliv. Vid små hjälpbehov – fallet för de flesta – får man lite hjälp främst av anhöriga, vid större behov mer hjälp och då av både anhöriga och av kommunen. Delat ansvar är vanligt och även vad omsorgsgivare och mottagare önskar. Få önskar bära ansvaret ensamma och få önskar att ansvaret helt ligger på det offentliga. Historiskt utgör barn och andra anhöriga en viss trygghet på ålderdomen, något som inte tillhör det förflutna, utan snarare kommer att få större betydelse framöver. Anledningen är demografisk: allt fler har nära anhöriga i form av en egen familj. Familjens relativa betydelse har ökat, inte minskat som man ibland föreställer sig. Detta accentueras av att den offentliga omsorgen visserligen är väl utbyggd i Sverige, men tycks ha nått gränsen för vad den kan uträtta, praktiskt och finansiellt. Anhörigomsorgen har även socialpolitiska aspekter. Den som är eller varit anhörigvårdare vill helst inte själv vara mottagare av omfattande anhörigvård, utan hellre få huvuddelen av omsorgen från det offentliga. Man kan nog förutse ännu strängare ransonering av offentliga tjänster i framtiden, där anhöriga och marknadsbaserade tjänster är alternativen, möjligen tillsammans med växande insatser från ideella organisationer.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Hälsohögskolan i Jönköping, 2014. s. 96
Serie
Kunskapsöversikt ; 2014:3
Nyckelord
Anhörig, anhörigomsorg, äldre
Nationell ämneskategori
Hälsovetenskaper
Forskningsämne
Hälsovetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-25228 (URN)978-91-87731-13-6 (ISBN)
Tillgänglig från: 2014-11-25 Skapad: 2014-12-04 Senast uppdaterad: 2014-12-04Bibliografiskt granskad
Fauth, E. B., Gerstorf, D., Ram, N. & Malmberg, B. (2014). Comparing changes in late-life depressive symptoms across aging, disablement, and mortality processes. Developmental Psychology, 50(5), 1584-1593
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Comparing changes in late-life depressive symptoms across aging, disablement, and mortality processes
2014 (Engelska)Ingår i: Developmental Psychology, ISSN 0012-1649, E-ISSN 1939-0599, Vol. 50, nr 5, s. 1584-1593Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Developmental processes are inherently time-related, with various time metrics and transition points being used to proxy how change is organized with respect to the theoretically underlying mechanisms. Using data from 4 Swedish studies of individuals aged 70-100+ (N = 453) who were measured every 2 years for up to 5 waves, we tested whether depressive symptoms (according to the Center for Epidemiologic Studies Depression Scale; Radloff, 1977) are primarily driven by aging-, disablement-, or mortality-related processes, as operationally defined by time-from-birth, time-to/from-disability-onset (1st reported impairment in Personal Activities of Daily Living; Katz, Ford, Moskowitz, Jackson, & Jaffe, 1963), and time-to-death metrics. Using an approach based on Akaike weights, we tested whether developmental trajectories (for each time metric) of depressive symptoms in late life are more efficiently described as a single continuous process or as a 2-phase process. Comparing fits of linear and multiphase growth models, we found that 2-phase models demonstrated better fit than did single-phase models across all time metrics. Time-to-death and time-to/from-disability-onset models provided more efficient descriptions of changes in depressive symptoms than did time-from-birth models, with time-to-death models representing the best overall fit. Our findings support prior research that late-life changes in depressive symptoms are driven by disablement and, particularly, mortality processes, rather than advancing chronological age. From a practical standpoint, time-to/from-disability-onset and, particularly, time-to-death metrics may provide better "base" models from which to examine changes in late-life depressive symptoms and determine modifiable risk and protective factors. Developmental researchers across content areas can compare age with other relevant time metrics to determine if chronological age or other processes drive the underlying developmental change in their construct of interest.

Nationell ämneskategori
Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-25600 (URN)10.1037/a0035475 (DOI)000337901000026 ()24491214 (PubMedID)2-s2.0-84922334030 (Scopus ID)HHJÖvrigtIS (Lokalt ID)HHJÖvrigtIS (Arkivnummer)HHJÖvrigtIS (OAI)
Tillgänglig från: 2015-01-13 Skapad: 2015-01-13 Senast uppdaterad: 2018-01-11Bibliografiskt granskad
Elavsky, S., Gold, C., Rovine, M. & Malmberg, B. (2013). Behavioral correlates of depressive symptoms in older unlike-sex twin-pairs. Aging Clinical and Experimental Research, 25(3), 257-264
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Behavioral correlates of depressive symptoms in older unlike-sex twin-pairs
2013 (Engelska)Ingår i: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 25, nr 3, s. 257-264Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Background and aims: This study examines gender-specific behavioral correlates of depressive symptoms using a secondary data analysis of a cross-sectional, population-based sample of older unlike-sex twins.

Methods: Unlike-sex twins aged 69–88 were identified through a national Swedish registry and sent a survey about health, including depressive symptoms (CES-D) and the frequency of engaging in physical, social and mental activities. A total of 605 complete twin pairs responded.

Results: Depressive symptom scores were associated with frequency of engagement in physical and mental activities, but only in men. No statistically significant associations with depressive symptom scores for any of the three types of activities were found in women.

Conclusions: The results suggest that engaging in physical and mental activities may protect older men from developing depressive symptoms, but longitudinal data are needed to offer more conclusive findings on the role that physical, mental, and social activities play in the maintenance of psychological health in older men and women.

Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-28899 (URN)10.1007/s40520-013-0052-7 (DOI)000327390700004 ()23740593 (PubMedID)2-s2.0-84886696649 (Scopus ID)HHJÅldrandeIS (Lokalt ID)HHJÅldrandeIS (Arkivnummer)HHJÅldrandeIS (OAI)
Tillgänglig från: 2016-01-07 Skapad: 2016-01-07 Senast uppdaterad: 2017-12-01Bibliografiskt granskad
Hallgren, J., Dahl, A., Ernsth Bravell, M., Mölstad, S., Midlöv, P., Östgren, C. J., . . . Josephson, I. (2013). Factors associated with a greater risk of hospitalization among nursing home residents. In: : . Paper presented at GSA 66th Annual Scientific Meeting in New Orleans.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Factors associated with a greater risk of hospitalization among nursing home residents
Visa övriga...
2013 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [en]

Background: Nursing home residents are at a higher risk of hospital care as they represent the oldest and most frail segment of the population. At the same time, hospitalization is associated with a greater risk of various diseases, such as iatrogenic disorders, physical impairments and other adverse outcomes. Knowledge about factors associated with greater risk of hospitalization among nursing home residents is scarce. The aim of this study was to identify predictors of hospitalization among nursing home residents. Methods: Four hundred twenty-nine Swedish nursing home residents (mean age 84.9 years, ± 7.27, 71% females) were followed during three years in the longitudinal SHADES study. Participants were examined on physical, psychological, and social functioning, and information about hospitalization was recorded across the study period. Results: Of the 429 participants, 196 (45.7%) had at least one hospital admission during the three year follow-up period. The most common cause of admission was cardiovascular diseases (CVD) and complications due to falls.  Cox proportional hazard regression model controlling for dependency within nursing homes and municipalities showed that nursing home residents with previous falls (HR=1.59, p=.000), cognitive impairment (HR=1.28, p=.008) and malnutrition (HR=1.51, p=.018) were at a greater risk of hospitalization. Discussion: The results suggest that nursing home residents are at high risk of hospitalization, especially due to CVD and falls. Several modifiable factors associated with an increased risk of hospitalization were identified, including nutritional status and falls. Hospital admissions for older people could potentially be reduced by preventive measures aiming at fall reduction and malnutrition. 

Nationell ämneskategori
Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:hj:diva-22748 (URN)
Konferens
GSA 66th Annual Scientific Meeting in New Orleans
Tillgänglig från: 2013-12-16 Skapad: 2013-12-16 Senast uppdaterad: 2018-09-13Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer